Skellefteå - Djurgården5 - 2
Chelsea - West Bromwich 4-0 (2-0)
Top of the league, we´re havin' a laugh. Någon som känner igen sången?
En match där Chelsea gav precis de besked jag har väntat på. Lampard var sig själv igen, vann bollar, slog underbara passningar och gjorde mål. Essien visade att han är precis vad Mourinho har sagt om honom, nämligen den sista delen av det starkaste centrala mittfält undertecknad har skådat. Wright-Phillips och Joe Cole sätter definitivt avtryck på matchen och bevisar att vi kan vara spektakulära och snabba utan Robben och Duff.
Laguppställningar (byten inom parentes)
Chelsea
Cudicini, Johnson, Gallas, Terry, Del Horno, Essien, Lampard, Makelele, Wright-Phillips (Duff 78), J Cole (Robben68), Drogba (Crespo70).
Icke använda avbytare: Cech och Carvalho.
West Bromwich
Kirkland, Albrechtsen, Gaardsoe, Clement, Robinson, Greening (Ellington 70), Scimeca, Chaplow, Johnson (Inamoto 59), Camara, Kanu.
Icke använda avbytare: Moore, Earnshaw och Kuszczak.
Första halvlek
Som väntat så roterade Mourinho friskt till dagens match. Cudicini, J Cole, Wright-Phillips, Johnson och Essien fick alla sin första start för säsongen. Detta var dessutom de första starterna någonsin i Chelsea för Wright-Phillips och Michael Essien som i somras kom från Manchester City respektive Lyon.
Vi hoppar direkt till minut 23 i matchrapporten då den gamle Chelseaspelaren Neil Clement inte riktigt når en passning från sin mittbackskollega. Detta medför att Wright-Phillips snappar upp bollen mitt på West Broms planhalva och passar bollen på en touch till Drogba. Drogba vill inte vara sämre utan vänder ut och in på Clement och slår en passning rakt in i straffområdet till en framrusande Essien, denne hoppar över bollen som hamnar hos Lampard. Frank placerar behärskat in bollen bakom Kirkland innan han rusar till långsidan och hyllar sitt nyfödda barn genom att tillsammans med lagkamraterna göra "vaggan" inför en extatisk hemmapublik.
I den 42a minuten bestämmer sig så Cole och Wright-Phillips för att fira deras nyfunna platser i startelvan genom att sätta en 2 bakom Chelsea på resultattavlan. Wright-Phillips river sig loss på kortlinjen efter ett pass av Lampard och hinner på något sätt lägga upp bollen på ett skinande silverfat till Cole. 2-0 Chelsea.
Andra halvlek
Samma elva som fullständigt dominerat den första halvleken kommer ut för att göra klart jobbet mot ett för dagen blekt West Bromwich.
I minut 67 får Chelsea sin tredje raka hörna efter en rejäl press mot Kirkland i Baggies mål. Bollen går rätt igenom straffområdet till Del Horno som skickar bollen mot mål med ett pressat skott, en meter från mållinjen står Drogba som sätter fram en fot och 3-0 är ett faktum.
Robben som kom in i minut 68 gör tio minuter senare en typisk Robben-attack längs vänsterkanten. Bryter in mellan två spelare, stannar upp, drar en spelare till, träffar en motståndare med bollen och får tillbaka den. I det här läget bryter en försvare bollbanan så att lädret träffar Robben i ansiktet (självklart medvetet) och studsar fram till Lampard som på det enklaste av sätt kan fastställa slutresultatet.
Som ni säkert märkt har halvlekarna bara handlat om målen, detta har sin förklaring i att jag inte kan ta upp varje situation jag tyckte var bra eftersom jag då skulle få sitta här till på fredag när nästa rapport ska in. Spelarbedömningar och individuella prestationer kommer i min summering.
Summering
Detta var en match som gav mig rysningar av välbehag. Essien, Lampard och Makelele var så enormt bra mot West Bromwichs fem mittfältare att jag inte visste var jag skulle ta vägen i soffan. Michael Essien som för mig var en relativt okänd spelare när han kom visade att han kommer att vara värd varenda krona som lagts på honom. Med sina konstanta djupledslöpningar rev han stora hål i motståndarnas linjer och med sina smarta passningar skapade han ytor för andra. Förutom detta så visade även den förre Lyonspelaren prov på ett bra skott samt en styrka som tidigare saknats hos den tredje länken på vårt mittfält. Lampard och Makelele var tillbaka i gammal god form och framförallt Lampard som tidigare på säsongen sett mänsklig ut visade varför han valdes till årets spelare i fjol.
Försvaret var klanderfritt, West Brom tilläts inte skjuta ett enda skott på mål. Del Horno och Johnson följde med bra i offensiven hade båda två ett antal fina inlägg och passningar till sina medspelare.
Så till de sista tre, anfallarna. Cole var överallt, där har ni en spelare som verkligen konserverat den fina form han stundtals bar laget med under fjolåret. Wright-Phillips bevisade hur duktig han är på små ytor men hade märkbart svårt att komma loss djupare ner på planen. Hans debut lovar dock mer och kommer utan tvekan att vara en rejäl tillgång för Chelsea. Didier Drogba... Lampard och Essien ursäkta men här har ni min Man of The Match. Hans självförtroende är i topp och han visar det med sitt spel, så otroligt stark i spelet mot backarna och med löpningar som gång på gång sätter motståndarna på prov. Att han får kröna sin föreställning med ett mål är inte mer än rätt. Robben hann uträtta en hel del under sin tid på planen och visade att han tagit petningen på rätt sätt. Duff och Crespo var anonyma och hann aldrig komma till sin rätt.
Slutligen vill jag bara säga hur skönt jag tycker att det är när Kanu är fullständigt osynlig, mannen sänder fortfarande rysningar längs min ryggrad efter hans och De Goeys samarbeten på Stamford Bridge.
Statistik
Skott på mål 8-0
Hörnor 9-1
Frisparkar 10-5
Offsides 3-2
Publik 41,201
Domare
Mark Halsey hade inte en särskilt svår match utan skötte det mesta på ett bra sätt. Möjligen gick han lite väl hårt åt Johnson på slutet men får trots det väl godkänt.