Analys: Tre frågetecken i startelvan
José Mourinho måste ta många tuffa beslut under säsongen och med nya spelare i truppen blir konkurrensen ännu hårdare.
Det kan fortfarande hända mycket under den återstående tiden av transferfönstret, men så här långt har Chelsea gjort några av de mest uppmärksammade värvningarna av Premier League-klubbarna. Cesc Fábregas och Diego Costa är två klassvärvningar som gör laget klart starkare och Filipe Luis ger Chelsea ett nödvändigt alternativ i backlinjen.
Som vanligt är det svårt att försöka gissa sig fram till en fast startelva, eftersom det ofta roteras beroende på motstånd och tävling etc. Några spelare är i princip ordinarie till varje ligamatch, men samtidigt finns det flera positioner som känns öppna. I synnerhet målvaktspositionen, högerbacksplatsen och till höger på mittfältet är det osäkert vem som egentligen går först.
Petr Cech eller Thibaut Courtois?
Det kan egentligen inte bli fel vem Mourinho än väljer som målvakt. Oavsett så kommer laget ha en världsspelare mellan stolparna. Det är förstås lite annorlunda med målvaktspositionen, eftersom man inte kan rotera på samma sätt som med utespelarna. Real Madrid gjorde det förra säsongen och det fungerade, men frågan är om Courtois och Cech kan acceptera ett sådant scenario? Båda har sagt att de nästan kräver att vara förstemålvakter, medan Mourinho har konstaterat att han kanske måste ha en besviken målvakt på bänken.
Mourinho gillar att ha en stadig och bestämd defensiv så det mest troliga är att Courtois får chansen de här första matcherna innan transferfönstret stänger. Skulle det visa sig att Courtois av någon anledning har problem att anpassa sig till Premier League kan det bli läge att starta med Cech. Men Courtois är en världsmålvakt som hanterade Chelseas fysiska spel bra när han spelade för Atlético Madrid i våras.
Det känns som att en försäljning av Cech kan bli aktuell om ett bra bud kommer. Mourinho tog inte tillbaka Courtois så att han skulle sitta på bänken varje vecka.
Branislav Ivanovic eller César Azpilicueta?
Filipe Luis lär ta hand om vänsterbacksplatsen de flesta veckorna, vilket gör att Azpilicueta kan få spela på sin naturliga position till höger i backlinjen. Där var dock Ivanovic som vanligt väldigt stabil förra säsongen. Fördelen med serben är att han är målfarlig på fasta situationer och i övrigt i offensiven. Förra säsongen hade han ett snitt på 36,4 bollkontakter per match på motståndarens planhalva, medan spanjoren låg på 28. 24-åringen tar i snitt 0,2 avslut per match, i jämförelse med serbens höga 1,1. Ivanovic har även en större assistpotential då han skapar en målchans i snitt cirka var 116 minut, vilket är klart bättre än Azpilicuetas 205 minuter per skapad målchans.
Azpilicueta är dock, statistiskt sett, bättre i defensiven. Spanjoren gör fler brytningar (1,8 mot Ivanovics 1,1 per match), återvinner bollen fler gånger (5,1 mot 4,7), rensar oftare (5,9 mot 5,4) och lyckas blocka en aning fler skott (0,3 mot 0,2). Azpilicueta spelade ju många gånger till vänster i backlinjen förra säsongen, vilket kan påverka dessa siffror till viss del, men vi kan ändå konstatera att han läser spelet väldigt bra. Med största sannolikhet kommer Azpilicueta starta de stora matcherna just för hans stabila defensiv. Det behöver dock inte betyda att han petar Ivanovic. Mourinho sa under sommaren att Luis ankomst kan innebära att Ivanovic flyttas in som mittback istället för Gary Cahill eller John Terry.
I nuläget känns det som att det framgångsrika mittbacksparet Cahill-Terry kommer inleda säsongen medan Iavnovic och Azpilicueta kommer att rotera beroende på motstånd. När spelschemat blir tuffare tror jag man kommer få se Ivanovic spela mittback istället för John Terry i vissa matcher.
Willian eller André Schürrle?
Vad som är intressant i den här jämförelsen är att båda spelares snittpositioner är väldigt centrala enligt statistiken. Båda har oftast en utgångsposition på någon av kanterna, men rör sig inåt för att lättare bli involverade i offensiven.
Totalt medverkade Schürrle i 30 Premier League-matcher förra säsongen, jämfört med Willians 25. Detta ger dock en lite sned bild av hur det egentligen såg ut. Willian kom till Chelsea när säsongen redan var igång och gjorde inte sin första ligamatch förrän den 6 oktober. Brasilianaren gjorde trots det ändå fler starter (18) än tysken (15). Schürrle fick alltså agera inhoppare i hälften av sina matcher. I många av stormötena på bortaplan fick Willian, tack vare sitt goda defensiva arbete, chansen från start. Han var visserligen inte riktigt i klass med Manchester Citys bollvinnare Fernandinho när det gäller till exempel tacklingar och brytningar, men i jämförelse med andra yttrar ligger han bra till. Till exempel återvinner han bollen i snitt cirka var 16 minut, vilket är bättre än mer defensiva yttrar som James Milner och Luis Antonio Valencia.
Schürrle är mer målfarlig och tar fler avslut än brasilianaren. Tysken gjorde åtta ligamål, varav ett hattrick, och Willian gjorde fyra. Dessutom tog Schürrle i snitt något fler bollkontakter i straffområdet jämfört med Willian (2,4 mot 2,2), kanske ett tecken på att tysken tar fler löpningar in mot mål. Något som är noterbart är Willians assistpotential. 25-åringen skapar i snitt en bra målchans var 27 minut. Det är bättre än både Schürrle (48,7 minuter) och Oscar (46,3 minuter). Willian är överhuvudtaget en väldigt säker passningsspelare och gör många lyckade inlägg.
Mourinho kan alltså välja mellan den mer direkta och målfarlige Schürrle eller en mer allroundskicklig spelare som Willian. Återigen kommer det ofta bero på motståndet vem som får förtroendet, men det går att argumentera för att båda ska få starta. Om inte Oscar höjer sig den här säsongen kan det finnas en chans för Willian att ta hans plats i mitten på det offensiva mittfältet.
Statistik utförd av Opta
