Andy Kilner: Benbrott, Bergara och Torbjörn “Gud” Nilsson
Vissa människor är komplicerade och tystlåtna men Kilner tillhör inte den kategorin. Han har rest runt jorden och har anekdoter om det mesta. Vi beger oss till Trollhättan för att prata med mannen som valde bort Manchester United som 16-åring.
– Jag hade ingen fantastisk karriär, men jag hade en bra karriär och kunde ta hand om min familj, sa Andy till mig när vi talade vid i telefon under våren.
Man kan säga att han tar livet för vad det är och kan se det goda i det onda. Exempelvis så var det ett hemskt benbrott som tog honom till Sverige för första gången under 80-talet, och hans föräldrars bortgång som tog honom tillbaka hit under pandemin.
Ung, snabb och beslutsam
Kilner växte upp i Bolton och var en stor supporter av Manchester United under sin uppväxt, precis som många andra pojkar i närområdet som såg upp till “Busby Babes”. När han var 16 år gammal ville “The Red Devils" ge vänsteryttern sitt första professionella kontrakt. Uniteds ledning med presidenten Matt Busby i spetsen bjöd in Kilner för att se en match på Old Trafford. Tanken var att han skulle signera sitt kontrakt efter slutsignalen, men när Kilner väl stod där med pennan i sin hand kunde han inte förmå sig att skriva på.
– Jag vet inte varför jag gjorde så, det var tusen tankar i huvudet. Mina föräldrar hade precis skiljt sig, så det kanske var något rebelliskt inom mig som tog beslutet.
Valet föll istället på Burnley, som hade varit oerhört framgångsrika med att utveckla talanger och ge ungdomar speltid i seniorlaget. Lyckan förvandlades snart till en mardröm då Burnley i samma veva hade anställt West Ham-ikonen John Bond som huvudtränare. Utöver att Bond sålde två spelare som senare blev legendarer inom engelsk fotboll (Trevor Steven och Lee Dixon) så var han en impopulär tränare som snabbt förlorade både omklädningsrummet och supportrars förtroende.
– Han var en bra tränare men lite av en mobbare mot yngre spelare. Om jag var äldre hade jag säkert hanterat allt bättre, men Bond skapade verkligen en destruktiv miljö som jag inte mådde bra av.
Andy hade slagit sig in i det engelska pojklandslaget 1983 med bland annat Tony Adams där de tränades av “långboll-fotbollens fader” Charles Hughes. I kvartsfinalerna av de Europeiska ungdomsmästerskapet mötte de Frankrike över två möten. I den första matchen vann England med 4-0 på Vicarage Road. Kilner gjorde ett mål och assisterade till de övriga tre målen. Det andra mötet slutade 1-1 och England hade avancerat vidare till semifinal. Då Bond hatade Hughes “destruktiva” fotboll och inte ville att den skulle förstöra Kilners utveckling hotade han med att kalla hem Kilner till Burnley, något klubbtränare kunde göra under 1980-talet.
Bond drog senare tillbaka sitt hot på ett villkor. Villkoret var att Andy Kilner först skulle spela med Burnleys A-lag mot Manchester United, något han i efterhand har beskrivit som den värsta och längsta matchen i sitt liv.
– Vi förlorade med 5-0 och det kändes som att tiden stod still. I sista minuten drog jag menisken och ligamenten i ena knäet och var borta i ett halvår. Inget blev detsamma efter det, säger Kilner.
Efter att Bond sparkades följdes det av att Kilner fick spela under tre olika tränare på två år. En av dessa tre tränare var Martin Buchan. Den före detta United-kaptenen var en av Kilners stora förebilder när han växte upp. I juli 1985 spelade Burnley en försäsongsmatch mot Liverpool på Turf Moor och Buchan sa att en svensk klubb ville låna honom under höstsäsongen. Veckan efter satt Kilner på en båt för att spela i Halmstad-klubben IS Halmia under Jan Mak. Efter att lånet var avklarat i november återvände Kilner till Burnley. Han debuterade i seniorlaget 1 januari 1986 och gjorde ytterligare fem tävlingsmatcher. I juni 1986 löpte kontraktet ut och Andy behövde söka sig vidare.
Andy Kilner 1989. Foto: Andy Kilner
Sverige Tur och retur
Han skrev på permanent för IS Halmia men tillbringade tid i Hyde United för att hålla sig vältränad, då hans kontrakt med IS Halmia inte tillät honom att spela i ett professionellt lag samtidigt. Han återvände till Halmstad tidigt 1987 och spelade hela året i Sverige för att sedan bege sig hem till England vid säsongsslutet. Mitt i den engelska säsongen 1987/1988 skrev Andy på ett kort kontrakt med “Non League United” Altrincham FC. Under våren var skadan framme igen då han bröt benet i en match mot Bath City. Men vad har man inte vänner till? Hans Adolfsson, Andys gamla lagkamrat i IS Halmia, hörde av sig.
Adolfsson befann sig nu i den lilla västgötska klubben Vänersborgs IF och ville få dit Kilner som stod och stampade i sin karriär. Tiden i Vänersborg 1989 blev minnesvärd då Kilner gjorde 15 mål på 20 matcher som vänsterytter, trots att han bröt benet året innan.
Andy Kilner i Vänersborgs IF som spelare. Foto: Ttela
Gud har alltid en plan får man anta, även när han tar en mänsklig form. 1990 hade blåvitt-legenden Torbjörn “Gud” Nilsson precis gått från spelare till tränare i Jonsered IF, och hans ambitiösa sätt att träna på imponerade på Kilner. Efter att återigen ha haft ett framgångsrikt år med 15 mål på 29 matcher valde Andy Kilner att lämna Sverige under vintern när säsongen hade tagit slut.
Danny Bergara, polotröjan och militärträningen
Alla spelare som har tillhört Stockport County under deras otroliga 1990-tal är inte bara legender, de har alla oändligt med anekdoter om tränardemonen Danny Bergara.
En av de mer uppmärksammade värvningarna som gjordes i samband med Kilners intåg 1990 var den 37-åriga målvakten Paul Cooper som hade gjort nästan 500 matcher för Ipswich Town och vunnit UEFA-cupen 1981. Det som hör till anekdoten är att Cooper var en av världens skickligaste straffräddare under sin karriär.
– Vi skulle möta Darlington på bortaplan och Cooper stod i mål. Jag tror att han hade räddat cirka 50% av alla straffar under sin karriär. Vi förlorade med 0-1 och självklart var det på straff. På måndag morgon ställde han upp hela laget framför straffpunkten och tvingade oss att nöta straffar i en halvtimme samtidigt som Bergara lärde Cooper hur man räddar, säger Andy Kilner full av skratt samtidigt som han imiterar Bergaras sydamerikanska accent.
Andy berättar nostalgiskt att Bergara i princip alltid hade på sig sin karaktäristiska polotröja oavsett hur varmt det än var, vilket är lika uppseendeväckande som hans försäsonger.
Det fanns nämligen en röd tråd bakom Stockport Countys succé under 1990-talet där de klättrade genom pyramiden och ständigt var det mest vältränade laget i ligan; Försäsongsträningen i Folkestone!
– Det fanns tre berg med olika namn, jag tror att de kallades för "Hjärtattack-backen" och “Sjukhus-backen” och så vidare. Man skulle vara snabbast upp och det tog aldrig slut även om du tror att du är på toppen när du har rundat varje hörn. Det var också många dagar då vi skulle springa milen genom staden. Jag såg inte ett spår av Bergara under den perioden, säger Kilner och skrattar nostalgiskt.
Andy fortsätter att berätta om hur de även skulle genomföra en hinderbana på militärbasen Shorncliffe med löftet och lögnen om att det skulle vara roligt. Hela laget skulle samarbeta genom att ta sig över stenmurar som var flera meter höga. Det fanns många hinder som säkert gav spelare ångest i flera år utöver att soldaterna stod och skrek sig hesa, men det värsta hindret var repen. Spelarna hade fått tydliga instruktioner om att inte glida ned för repet, de skulle klättra ned, likt när man klättrade upp. Det var inte för att pennalisera spelarna, det var faktiskt det minst skadliga alternativet.
– Vi hade någon ung kille på provspel från Johan Cruyffs Barcelona, Bergara hade väl såna kontakter, antar jag. Den här grabben gled ned för repen som i tecknade filmer när karaktärerna glider i raketfart och deras händer börjar brinna. När han landade på marken så öppnade han sina handflator och all hud var borta, det var bara blod och ben liksom.
Spanjoren sprang tillbaka till soldaterna och visade upp handflatorna för att få hjälp.
– De skrek bara att han skulle börja om banan, och alla lagkamrater som protesterade fick också göra det, 'fuckin' hell', avslutar Kilner.
Vad gjorde Danny Bergara? Han stod bredvid soldaterna i sin polotröja och log brett.
Andy Kilner under sin tid som spelare i Stockport County. Foto: Andy Kilner
Under två framgångsrika år i Stockport County fick han lira med bland annat legenderna Jim Gannon och Any Thorpe med flera, men när Bergara började att förändra sin taktik och formation passade inte Andy in som vänsterytter.
– Jag kunde säkert få behålla min plats i laget om jag accepterade att bli ytterback eller liknande, men jag var nog för envis och visste att det fanns spelare som var mycket bättre på den positionen, säger Kilner.
Han gjorde två korta lån hos Rochdale och Bury våren 1992 men lämnade sedan klubben efter säsongen. Andy Kilner spenderade säsongen 1993/1994 i Witton Albion innan han lämnade för den norska storklubben Fredrikstad FK. FFK härjade i tredjedivisionen (2. divisjon) under säsongen 1994 och Kilner njöt av att få vara den stora stjärnan då han gjorde hela 15 mål på 18 matcher. Fredrikstad slutade på en andraplats och var bara en poäng från att klara av uppflyttning.
Andy hade spelat på olika typer av medicinering i flera år till följd av komplikationer av hans benbrott ett decennium tidigare, och nu tvingade hans kropp honom att avsluta sin spelarkarriär endast 29 år gammal.
En rekordung tränare
Andy återvände till hemstaden Bolton och påbörjade en ny resa. När Kilner skulle ta Uefas nyintroducerade A-licens var det mindre glamoröst än nu. Det tog ett år att få licensen och under två veckor var det nästan som ett läger för specialförbanden då de inhystes på en anläggning. En av de andra tränarna som tog licensen samtidigt som Andy Kilner var Brendan Rodgers.
I juni 1999 sparkade Stockport County Gary Megson och anställde Kilner. Andy var vid 32 års ålder dittills den yngsta tränaren i det engelska ligasystemet. Under sitt första år som tränare lyckades han med bedriften att ta County till femte rundan i FA-cupen för första gången på femtio år, och vid julafton 1999 låg County på playoff-plats till Premier League. Efter nyår gick formen dessvärre utför i en rasande fart och County slutade på en trygg men tung 17-plats.
Nästa säsong var Countys ekonomiska problem för svåra att ignorera, och trots närvaron av Kevin Cooper, Mike Flynn och Sean Connelly så hade många spelare sålts utan att ersättas. Cooper lämnade County mitt i säsongen och Gannon som hade varit skadad sedan i mars 2000 bröt sitt kontrakt i november.
Hösten 2001 var pengarna slut, de bästa spelarna sålda och inga ersättare värvade. En tuff höst med enbart en vinst samt ett kryss mot rivalerna Manchester City resulterade i att County sparkade Kilner i oktober 2001, efter en 0-4 förlust mot Millwall. The Hatters vann bara sex matcher den här säsongen (inklusive en sen vändning mot just Manchester City) och flög ut ur Championship på en klar jumboplats.
Efter det var han scout och analytiker i Sunderland från 2002-2006. Mellan 2006-2010 hade Kilner en agentfirma som bland annat hade United-målvakten Tomasz Kuszczak i sitt stall. Efter det åkte han över Atlanten för att starta en fotbollsakademi i Cleveland, Ohio. Andy spenderade många fina år i USA med sitt AK Cleveland Elite FC, men i början av 2020 skulle sorg, bortgångar, en global pandemi och ett samtal från en gammal vän ta honom tillbaka till Sverige.
En sagolik återkomst
Både Andys mor och far dog med ungefär ett halvårs mellanrum under andra halvan av 2019 och han kände att han ville ta sig närmare familjen, vilket inte är särskilt enkelt när stora delar av familjen befinner sig i Storbritannien och du befinner dig i Ohio.
– Om jag hade bott i typ New York hade det väl inte varit lika jobbigt att korsa Atlanten, men Ohio är som en helt annan planet.
Det är lätt att bli nostalgisk, men Andy lever aldrig i det förflutna. Han tar med sig bra minnen och egenskaper men fortsätter framåt, alltid redo för ett nytt äventyr, men frågan är om inte ett specifikt samtal är en kombination av dessa två världar. Telefonen ringde och på andra sidan satt den gamla lagkamraten i Halmia, tillika Vänersborgs stora profil Hans Adolfson.
Hans sa lite skämtsamt: “Vänersborg behöver en tränare i Division 2, ställer du upp?”
– Jag tvekade inte en sekund och svarade att jag självklart ställer upp, säger Andy Kilner och fortsätter.
– Hans kontrade med ‘Vi har inte råd med dig’ men jag ville verkligen dit, pengar var inte viktigt där och då.
VIFs hedersmedlem Hans Adolfson. Foto: Patrik Karlsson, Vänersborgs IF
Precis som att Stockport County var fast i fjärdedivisionen från mitten av 1960-talet till Bergaras inträde 1989 så var Vänersborg IF en anrik klubb som hade färdats runt mycket i det svenska seriesystemet.
I början av 2020 återvände Andy till Sverige och den klubb han hade spelat i cirka 30 år tidigare, mitt i en global pandemi.
– Ohio var hårt drabbad av Covid och hårda lockdowns så Sverige var underbart ur den aspekten, fyller Andy i.
Under den korta pandemi-säsongen kunde ingen besegra Vänersborgs IF, och klubben gick för första gången upp till Division 1. Man kan diskutera taktik i flera timmar men Andy vill inte fokusera på den moderna fotbollen som gör allt komplicerat, utan han fokuserar mer på de mentala delarna.
VIF firar guldet 2020. Foto: Patrik Karlsson, Vänersborgs IF
– Du måste låta spelarna göra det de är bra på! Den tränaren som kan skapa mest samhörighet och bäst anknytning till sina spelare och sitt lag vinner oftast i det långa loppet, påpekar Andy.
Enorm glädje efter guldet 2020. Foto: Patrik Karlsson, Vänersborgs IF
Med en talangfull trupp som bestod av bland annat den unga mittfältaren Hugo Engström och den rutinerade anfallaren Engjell Ramadani blev Vänersborg ett respekterat namn i “Ettan”. 2021 blev en stor framgång för Vänersborgs IF som slutade på en stark niondeplats under sin debutsäsong i Division 1. Andy Kilner blev dessutom utnämnd till årets tränare, i tuff konkurrens med Christer Mattiasson och Bosko Orovic.
Andy Kilner, årets tränare i Ettan 2021. Foto: Patrik Karlsson, Vänersborgs IF
– Vi hade en minimal budget och spelade med ett starkt presspel. Den säsongen plus uppflyttningen året innan är nog min största bedrift. Jag är riktigt stolt över min tid i Vänersborg, säger Andy Kilner.
Vänersborgs IF och Kilner spelade ytterligare två säsonger i Division 1, men blev dessvärre nedflyttade med minsta möjliga marginal efter säsongen 2023 vilket resulterade i att klubben och Andy gick skilda vägar. Vänersborgs IF är idag rekordstort med drygt 660 aktiva medlemmar. Både herr- och damlaget huserar i Division 2 med siktet inställt på nya framgångar.
Andy och Hans under match. Foto: Patrik Karlsson, Vänersborgs IF
Nu bor Andy i lilla Frändefors utanför Vänersborg och njuter av att vara ledig på riktigt för första gången sedan 2012. Han har inte saknat erbjudanden, men ännu har inget varit tillräckligt lockande.
– Det har varit underbart att kunna umgås med familjen och jag har faktiskt kollat på varenda match hittills under EM. Det är verkligen skillnad på att se fotboll som supporter istället för att vara tränare.
Andy Kilner har ingen stress över att hitta nästa uppdrag. Den största anledningen till det är att Andy och hans flickvän väntar tillökning i familjen de kommande veckorna.
Alla sagor har ett slut, men det Andy har visat är att hans nästa resa bara har börjat. Med en hel livstid i fotbollens tjänst känner reportagets huvudperson att han bara blir bättre.
Foto: Andy Kilner
