Barnsley - Charlton
3 - 1

Barnsley – Charlton 3-1

Ett ineffektivt och till synes klent Charlton hade till slut inget att hämta i den svåra bortamatchen mot Barnsley. Resultatet skrevs till 3-1 och man hade mest sig själva att skylla, snarare än att jämra en massa ”om och men”.

Med Ben Garner frisk från sjukdom och tillbaka i den tekniska zonen så var laget åter formerat i den inarbetade 4-3-3 uppställningen. Inte för att Garner inte har varit den som legat bakom den senaste matchens strukturella förändring, men rent symboliskt var känslan att med Garner tillbaka så var det också tillbaka till grunden – som han fortfarande står fast vid.

4-3-3 var formationen alltså och i mål ställdes Craig MacGillivray för första gången den här säsongen. Joe Wollacott befinner sig på landslagsuppdrag med Ghana och hade dagen innan (i fredags) släppt in tre bollar mot Brasilien. Nu stod dörren öppen för MacGillivray att omvandla sin besvikelse från att vara petad till att bli motiverad och sätta press på Wollacott. Försvaret utgjordes av Sean Clare till vänster, ett intakt mittlås med Sam Lavelle och Ryan Inniss, samt Mandela Egbo som startdebutant till höger. Charles Clayden fanns inte ens med i matchtruppen, utan försvarsreserver på bänken var två comebackande spelare i Ryan Inniss (avstängning) och Steven Sessegnon (skada). Mittfältet var tillbaka med trion George Dobson, Albie Morgan och Scott Fraser, medan anfallet utgjordes av Jesurun Rak-Sakyi, Jayden Stockley och Corey Blackett-Taylor.

Första halvlek
Spelmässigt skulle det från start till mål i mångt och mycket vara en jämn match – som vanligt för Charltons del, höll jag på att säga. Barnsley låg inledningsvis tätt ihop med sin 3-4-3 formation och gjorde mycket rätt i sitt utgångsläge. Att man är ett lag som sakta men säkert börjar få rätt på vissa pusselbitar syntes. Charlton inledde med rappa steg och försökte få Barnsleys trebackslinje att arbeta felvända. Detta genom att aktivera Rak-Sakyi och Blackett-Taylor maxhastighet så mycket som möjligt. Men även om matchen började lovande – för båda lagen ska sägas – så tog det inte lång tid innan Charlton var i uppförsbacke. 10 minuter tog det bara innan Craig MacGillivray fick kapitulera och släppa in sitt första mål i Charltontröjan den här säsongen. Josh Benson omvandlade ett passivt bollinnehav på offensiv planhalva till 1-0 (10) genom att sända iväg en missil till skott rakt upp i vänsterkrysset, från jag vet inte hur många meter. MacGillivray var givetvis helt chanslös. Fotbollsgodis för den objektive.

En tidig käftsmäll var ju givetvis inte man hade önskat i Charlton. Men man verkade inte heller allt för påverkade utan fortsatte följa det som man kommit överens om skulle behövas göra för att försvåra Barnsleys omständigheter. Albie Morgans känsliga högerfot blev viktig i spelet att sätta bollar mot rätt ytor dit Rak-Sakyi och Blackett-Taylor löpte. Av detta uppstod också målchanser inifrån straffområdet. Den sistnämnde av yttrarna vek in från vänster och sköt över i bra läge, och den förstnämnde fick ett skott blockerat vid sexmeterslinjen av tom Edwards i hemmalaget. Samtidigt som det gav en trygghet att Charlton producerade målchanser så spred sig även känslan över hur svårt man haft för att göra just mål den senaste tiden. De missade målchanserna stärkte uppfattningen av att få till en slutprodukt och återigen så verkade det förträffligt svårt att utnyttja Stockleys boxspel då han sällan hängde med i anfallens fart och inte hann in i tid. Bäst målchans för halvleken skulle högerbacken Mandela Egbo få. Rak-Sakyi var återigen i farten med att snurra upp försvarare men valde denna gång att passa snett bakåt till den påfyllande Egbo, som tyvärr tog i med full kraft och dundrade avslutet över ribban.

För att ändå hålla humöret upp så var det mycket som gjordes bra av Charlton under den första halvleken. Underläge 1-0 var ett faktum fram tills halvlekens slut men det gav ändå förhoppning om att med rätt effektivitet kunde många knutar lösas upp under den tid som återstod.

Andra halvlek
För att återknyta till hur den första halvleken inledande skede såg ut så var det snarlikt denna gång. Charlton kom ut bra och hade bra tillvägagångssätt för att ta sig fram och faktiskt skapa bra anfall och lägen mot ett bra Barnsley på hemmaplan. Barnsley ska dock inte förminskas i det här, utan man började minst lika bra som Charlton och var tillräckligt effektiva och skärpta i straffområdet för att dela ut nästa käftsmäll. För precis som i första skulle det dröja knappa 10 minuter innan ett mål föll. Eoghan O’Connell hade tidigare i matchen räddat ett mål genom att nickrensa på mållinjen efter hörna, men skulle nu agera svagt i två situationer på kort och ge utrymme för ett nytt Barnsleymål. Först tappade han boll långt nere till vänster på egen planhalva och sedan agerade han passivt och klent i försvarandet att hålla undan Devente Cole från att ta sig ner mot kortlinjen. Därifrån sköt Cole in ett inspel och genom en Leaburnkopia från förra helgen kunde James Norwood sytra in 2-0 (54) med en klack bakom stödjebenet. MacGillivray såg bollbanan för sent och skrek ut sin frustration över försvarsspelet, som inte hjälpte honom när han nu fått chansen i målet.

Nu var Charltons rytm ordentligt störd med ett 2-0 underläge på resultattavlan. Givetvis hade man bollen under stora delar av tiden som utspelade sig, men det har nästan blivit en vana som knappt längre är värd att notera. För nu hade Charlton svårt att dessutom ta sig fram till några heta målchanser. Istället bjöd man snarare på det genom misstag i det egna spelet. Till exempel som när inbytte Adam Phillips bjöds på ett halvt friläge sedan Dobson passat helt fel på egen planhalva. Ja, Charlton upplevde sin svagaste period i matchen och Barnsley skulle utnyttja den till göra även 3-0 (76) och döda matchen fullständigt. Man överbelastade Charltons vänsterkant och tog sig fram via en långboll mot en överlappande högerback i Jordan Williams. Han klev framför O’Connell, fick med sig bollen och tog sig även förbi Sam Lavelle för att sedan enkelt spela i sidled till Cole, som enkelt kunde rulla in lagets tredje mål framför MacGillivray. Återigen kunde man bara skaka på huvudet åt försvarsspelet och hur lätt Charlton blev straffade för sin egen bristfällighet.

Charlton hade redan innan 3-0 målet börjat göra förändringar men dessa hade inte hunnit få effekt. Steven Sessegnon hade kommit in vänsterback, Conor McGrandles på mitten och Jack Payne som ytter. Tidigare innan de hade även Charlie Kirk bytts in som vänsterytter och Miles Leaburn som forward, i vad som nu blev det vanliga taktiska draget från Garners sida att gå över till ett rakare 4-4-2. Någon direkt effekt går det inte att argumentera för att förändringarna fick till eftersom Barnsley stängde matchen, men inbytte Payne skulle åtminstone snygga till resultatet lite med ett 3-1 (85) när fem minuter var kvar att spela. Kirk utmanade till vänster och lyfte in ett inlägg mot bortre som nickskarvades vidare från en hemmaförsvarare till Jayden Stockley, som nu kom till användning genom att han bröstade ner höjdbollen till Payne som i sin tur distinkt sköt in reduceringen i vänsterhörnet.

Mycket mer fanns det inte att orda om, utan Barnsley spelade av den match som man hade i sin famn och Charlton reste hem utan några poäng denna gång.

Efter match
Jahopp, då börjar det återigen kännas svårt att förhålla sig munter och optimistisk kring Charlton Athletic. Den här gången dröjde det bara till slutet av september. Därav dröjde matchreferatet lite extra länge den här gången. Mest beroende av besvikelsen av den senaste tidens svaga resultat. Det handlar inte i sig om att Charlton förlorar med 3-1 mot Barnsley på Oakwell, det kan jag ta.

Statistiken talar sig tydliga språk och avviker egentligen inte från hur det har sett ut genomgående hittills under säsongen. Charlton är spelmässigt skickliga på att behålla bollen inom laget – där har Garner lyckats med att implementera sin filosofi, om man jämför med förra säsongen som var ett haveri spelmässigt. Charlton hade bollinnehavet till 61% mot Barnsleys 39%. Det slås en mängd passningar inom laget och sett till skottstatistiken så tar man sig också till avslutslägen. 12 skott var fallet denna match MEN endast ett på mål och det är Paynes reduceringsskott. Barnsley hade samtidigt nio skott, varav tre på mål som samtliga gick in.

Mot ett sämre lag – typ Burton – hade ett liknande övertag lett till ett enormt övertag för Charlton, men genom att fortsätta vara ineffektiva och ha förträffligt svårt att komma rätt offensivt är det inte säkert att det någonsin kommer leda till seger. Vi har redan sett det mot Forest Green och Fleetwood. Som extra salt i såret blottade sig försvarsspelet ordentligt denna gång. Det har sett förhållandevis stabilt ut tidigare. Kanske främst mot svagare motstånd, vilket förklarar saken att Barnsley var tillräckligt skickliga för att göra tre mål och syna det som man alltså inbillat sig varit stabilt. Det är bara att ännu en gång fastslå lagets ineffektivtet och brister offensivt, vilket den här gången också fick försvarsspelet att bli lidande.

Omgångens poäng
3p – Albie Morgan: Den som fick ut mest av sin fotboll den här lördagseftermiddagen i Barnsley. Serverade bollar hit och dit och hade fått än mer cred om någon av leveranserna hade bidragit till mål – helst i första halvlek. Är en av få spelare i truppen som behärskar precisa passningar i det längre spelet.

2p – Mandela Egbo: Varit företagsam och skicklig under sina nu två insatser för klubben. Tar för sig offensivt och hade bäst koll på sin kant defensivt. Borde dock gjort mål, men det kommer förhoppningsvis i fortsättningen om han fortsätter bidra med närvaro i straffområdet.

1p – Jesurun Rak-Sakyi: Underhåller åtminstone och ger alltid sina motståndare problem. Kommer definitivt bara att spendera max en säsong som lånespelare i League One – om han ens får vara kvar hela denna perioden. Hade öst in poäng i ett lag som spelar för en topplacering.

Charlton: MacGillivray; Egbo (Sessegnon 72), Lavelle, O’Connell, Clare; Dobson (McGrandles 72), Fraser (Leaburn 59), Morgan; Rak-Sakyi (Payne 72), Stockley (c), Blackett-Taylor (Kirk 59).
Ej använda avbytare: Harness, Inniss.

Barnsley: Walton, Williams, Edwards, Anderson (c), Cadden (Larkeche 66), Kane, Norwood (Phillips 59), Benson, Thomas (Martin 85), Cundy (McCarthy 66), Cole.
Ej använda avbytare: Searle, McCarthy, Hondermarck, Tedic.

Mål: Josh Benson 1-0 (10), James Norwood 2-0 (54), Devente Cole 3-0 (76), Jack Payne 3-1 (85).
Domare: Adam Herczeg.
Publik: 10,234 (588 from Charlton).

COYA!