Charlton - Ipswich
0 - 0

Charlton - Ipswich Town 0-0

Visst känner man igen en mållös 90 minuters fotbollsmatch när man ser dem? Det var exakt vad som utspelade sig på The Valley under lördagens eftermiddag vid den, i Storbritannien, så kallade ”lunchmatchen”. Charlton lyckades inte få hål på Ipswich genom sitt bollinnehav och Ipswich lyckades inte såra Charlton tillrcäkligt genom sina omställningar.

Vid Lee Bowyers sista tid i klubben kunde antalet förändringar från en startelva till en annan bestå av cirka åtta elftedelar men under Nigel Adkins har det än så länge blivit betydligt färre sådana. Till dagens match var det endast en förändring och den var också påtvingad. Ian Maatsen var inte fit for fight och ersattes av Liam Millar. Ett byte som resulterade i att DJ Jaiyesimi flyttades över till högerkanten och Millar fick sin älskade vänsterflank. I övrigt hölls elvan intakt men några detaljer att påpeka var att bänken fylldes upp av hela tre försvarternativ. Samtidigt fortsatte Albie Morgan och Matt Smith petas från matchtruppen och framför allt har handlingarna mot den förstnämnde höjt på flertalet ögonbryn i supporterledet.

Charlton: Amos; Matthews, Inniss, Pearce (C), Purrington; Gilbey, Pratley (Watson 61), Forster-Caskey; Jaiyesimi, Stockley, Millar
Ej använda avbytare: Maynard-Brewer, Gunter, Oshilaja, Famewo, Shinnie, Schwartz

Ipswich: Holy; Vincent-Young, Woolfenden, McGuinness, Ward (C) (Kenlock 70); Downes, Dozzell; Bennetts (Dobra 61), Bishop (Sears 70), Edwards; Norwood (Jackson 25)
Ej använda avbytare: Cornell, Chambers, Skuse

Första halvlek
Ipswich var laget att skapa farligheter direkt i en annars jämn inledning mellan lagen. Andre Dozell lyfte in en frispark från vänster och James Norwood mötte upp med en nick i ett välbefolkat straffområde. Ben Amos tvingades till ett svettigt ingripande på nickförsöket och hade sedan hjälp av både Ryan Inniss och Jayden Stockley för att hålla bollen utanför mållinjen på det efterföljande returskottet. Charlton första chans kom strax efter och även de från en fast situation. Ryan Inniss nådde högst på Forster-Caskeys hörna men nicken gick rakt i famnen på Ipswichs tjeckiska målvakt, Tomas Holy.

Från dessa röriga målchanser följdes det upp med en mycket jämn och öppen halvtimme. Spelet svängde mellan båda planhalvorna och ingen lyckades direkt såga sig igenom respektive motståndares försvar. Det var länge två lag som inte bjöd på någonting bakåt utan matchen karakteriserades här av bra försvarsarbete, där samtliga i Charltons backlinje förtjänade beröm.
Men med två bra defensiver blev offensiven lidande och där klickade det inget vidare. En hel del felbeslut ställde till det i sista tredjedelen och när antalet bolltapp blev allt fler fick mittfältet springa i mycket tomrum.

En varsin målchans hanns med under halvlekens sista kvart. Tomas Holy kom ut fel på ett vänsterinlägg från Ben Purrington, och när bollen då landade hos Jayden Stockley kunde han bara på vinst eller förlust vända runt med ett skott som gick mot ett ledigt mål, men där hade en Ipswichförsvarare hunnit placera sig i vägen. I andra änden fick Ipswich möjlighet till en omställning i minut 37 där snabbe inhopparen Kayden Jackson drog i väg på djupet och väl nerifrån kortlinjen spelade rakt bakåt till Keanan Bennetts som sköt högt över i bra läge. 0-0 i halvtid.

Andra halvlek
Inledningen på andra halvlek hade sina likheter med första och det dröjde ungefär en kvart innan det började kännas någorlunda hett i och runt straffområdena. Detta skedde när en halvtimme återstod och då var det främst Charlton som skruvade upp tempot ett snäpp.

I 57:e lyfte Forster-Caskey in en högerhörna som Inniss åter nådde högst på, och längs bollbanans väg mot mål fick även DJ Jaiyesimi en nicktouch som tvingade fram en viftande reflex från Holy för att hålla bollen utanför mål. Tre minuter senare slarvade sedan Ipswich i sin uppspelsfas, och Charlton tilläts anfalla tre mot två där Forster-Caskey hittade Stockley i djupled som på en touch spelade rakt bakåt till Millar. Kanadensaren avslutade på ett med vänsterfoten, men Holy klarade även detta skott. Nigel Adkins anade vilken matchbild som var på väg att utvecklas och genomförde här efter sitt enda byte i matchen. Darren Pratley utgick mot Ben Watson på mittfältets balansposition. En förändring som också skapade utrymme för att etablera ännu mer bollinnehav då Watsons spelstil tillåter mer av den spelstilen.

Under återstående del av matchen var det viss fördel Charlton men det kändes heller aldrig som att någon var särskilt nära att bryta dödläget. I 73:e hade Forster-Caskey ett distansskott, och i 76:e kunde Stockley få i väg ett vänsterskott i höjd med straffpunkten sedan han serverats från vänster av Purrington. Forster-Caskeys avslut stack över ribban och Stockleys avslut var inte bättre än att det landade rakt i Holys skopa. Den sista tiominutersperioden och tilläggstiden bjöd inte på något mer underhållande än lite gruff i Ipswichs straffområde och matchutvecklingen bjöd inte på någon överraskning när domaren blåste av till ett 0-0 resultat.

Efter match
Trots en minst sagt tung trend visade sig Ipswich vara precis så svårspelade som man ska förvänta sig att dem ska vara. Det var väl heller ingen överraskning egentligen då den senaste tidens resultat nu har tvingat Paul Cook till att få spelarna att agera annorlunda och då i synnerhet i defensiven. Synd att det bara var till den här matchen som det gjordes.

I stora drag fick vi se två jämnstarka lag för dagen där båda lyckades ta ut varandra. Ipswich kändes något hetare i första halvlek och föll av något i andra, då Charlton i mina ögon ändå fick lite av ett övertag och då framför allt gällande possession. Det var inte heller en mållös match som helt saknade möjligheter till att förändra på den realiteten men jag ska villigt erkänna att det sällan heller kändes särskilt farligt. I flera situationer såg det ut som att spelarna knappt själva trodde på det i sina anfall och det var allt för många som inte tog ansvar för avslut utan i stället spelade en svårare fotboll än vad man egentligen behöver. Det blev en kamp om vem som kunde få ett försvar på fall men slutade med att ingen hade rätt skiftnyckel för dagen. Nigel Adkins-erans första hemmamatch fick därmed sluta med delad poängskörd.

Vi kan dock se på resultatet i relation till hur det gick för övriga lag och inte oroa oss allt för mycket. Sunderland fortsätter trassla till det för sig och åkte denna omgång på sin tredje raka förlust. Denna gång förlorade man med 1-0 mot toppkonkurrenten Blackpool och medan både Hull samt Peterborough vann sina matcher så kan det sägas att Sunderland verkar ha slarvat bort det momentum man hade. Det är nu stor risk att det blir en kvalfylld vår för The Black Cats. Ett annat underhållande resultat var att Portsmouth åter tappade poäng och denna gång på bortaplan i Milton Keynes (1-0). Bröderna hamnade tidigt i en sämre period efter sitt övertagande i klubben. Annars blev det väntade resultat för Lincoln (Bristol R, 0-1), och Oxford som vände och vann mot Gillingham (3-2). I bottenstriden går det inte annat än imponeras över hur AFC Wimbledon och Wigan tagit sig i kragen mot slutet. Båda lagen vann även i denna omgång och har gjort ett semi-ryck från övriga fyra bottenkonkurrenter som samtliga befinner sig under nedflyttningsstrecket. Rochdale har också fått ett litet ryck med två raka segrar men vaknade nog för sent denna säsong.

Omgångens poäng
3p – Ryan Inniss: Återigen mycket stabilt av herr Inniss. Dominerade i försvarsspelet och var nästan det mest offensiva hotet i form av sitt huvudspel från fasta situationer. Resolut i sin ageranden och har kompletterat Jason Pearce väl sedan sin comeback. Lite förvånande då det är en kollega han delar många egenskaper med. Visar rättfärdigt varför han håller Akin Famewo utanför startelvan denna helg.

2p – Adam Matthews: Stabil insats var det även från Adam Matthews som är med och behåller Ben Amos 15:e nolla intakt. Mycket svår att komma förbi på grund av sin snabbhet och säkerhet i brytningarna. Gör några riktigt klockrena glidtacklingar i första halvlek och höll rent på sin kant. Vänsterback Ben Purrington ska också hyllas men Matthews syntes mer i mina ögon.

1p – Jake Forster-Caskey: Inte var det Jakes mest välförtjänta poäng men ändå visar han ännu en gång sin betydelse denna säsong. När det börjar dra ihop sig mot slutet är det ständigt JFC som agerar och drar igång anfall som kan leda till något. Bestämmer samtidigt tempot i spelet och löper konstant över hela The Valleys stora ytor. Lade ner ett jobb tillsammans med Gilbey som inte får underskattas i dessa matcher.

COYA!