Charlton - Portsmouth
3 - 0

Charlton – Portsmouth 3-0

Pompey passade för kvällen The Addicks som handen i handsken och de rödklädda presterade fenomenalt från start- till slutvisslan. 3-0 var inte i underkant, utan ett resultat som summerade en mycket trevlig måndagskväll på The Valley och Sky Sports.

Det fanns inte mycket ändringar att förespråka efter tisdagens hemmaseger över Exeter med 4-2. Den första vinsten på många omgångar och insatsen var ett tecken på att korrigeringen från 4-3-3 till 4-4-2 börjat sätta sig till det bättre. 4-4-2 var alltså fortsatt rådande och två första lagdelarna – försvar och mittfält – hölls intakta. Joe Wollacott i mål och en försvarslinje med Mandela Egbo, Ryan Inniss, Eoghan O’Connell och Steven Sessegnon. Det centrala mittfältet bildades av George Dobson och Scott Fraser, medan Jesurun Rak-Sakyi och Corey Blackett-Taylor. Här fanns egentligen den enda ändringen med att Blackett-Taylor kastades in i startelvan. En framtvingad ändring på grund av Miles Leaburns skada. Däremot utgick Blackett-Taylor på en kant, vilket flyttade fram Charlie Kirk i planen som enligt uppställningen bildade forwardspar med Jayden Stockley. En överraskning och en lite oroväckande sådan då Charlton inte varit något vidare med endast en forward på planen – och Kirk framstår inte som en forward i ett tvåmannaanfall, men det skulle väl gå den här gången. Samtidigt slås man återigen av hur snabbt laget blivit beroende att ha Leaburn som alternativ tillgänglig. En spelare som ingen hade räknat med inför sommaren. Tack och lov för hans mogna och snabba utveckling.

Portsmouth såg också ut att formeras i en 4-4-2 formation och innehöll flera bekanta toppnamn för divisionen. Däribland sommarvärvningarna Marlon Pack på centralt mittfält och Colby Bishop i anfallet. Fyra före detta Charltonspelare gick också att känna igen i matchprogrammet. Joe Pigott, Reeco Hackett-Fairchild och Jay Mingi återfanns på bänken - en skara spelare med den gemensamma nämnaren att de aldrig riktigt lyckades i Charltontröjan. Från start fanns dock Michael Morrison i mittförsvaret och det är en spelare som vi håller kärt från sina år som mittback i klubben (2011 – 2015).

Första halvlek
Det mesta av den här matchrapporten kommer av förklarliga skäl att handla om Charltons framgångsrika halvlekar, men det ska sägas att Portsmouth inledningsvis kom ut bra och tog tag i det från början. Man lade beslag på bollen och fick Charltons lagdelar att arbeta i sidled. Lite oroväckande då Sky Sports redogjorde för hur Pompey är laget som gjort flest mål genom kross- och långbollar medan Charlton är ett av lagen som släppt in flest mål från just den typen av anfallsfotboll. Matchens första målchans kom just från Pompey och ett högt inspel mot boxen där Colby Bishop positionerade sig och nickade mot mål, vilket tvingade Joe Wollacott till en enhandsräddning som viftade bollen över ribban. Ska vi gå händelserna i förväg så skulle det här också visa sig bli Portsmouths bästa målchans under hela matchen och Wollacotts definitivt svettigaste agerande. Men vid den här tiden i matchen spelade bara sekvensen in i de förutfattade uppfattningarna om att matchen skulle bli oerhört tuff mot en erkänt stark Portsmouth-upplaga.

Det tog ytterligare några minuter efter Portsmouths målchans för Charlton att växa in i matchen men sedan skulle spelet jämna ut sig och ett ställningskrig utspelade sig mellan två bra lag. Publiken – såväl hemma- som bortasupportrar – stämde också i bäcken och verkade vilja göra reklam för sitt kunnande i Sky Sports livesändning. Detta bar fram båda lagen i deras respektive vågor av anfall och det skulle leda till ett ledningsmål – från Charlton. Man började pressa högt, frenetiskt och aggressivt. Detta ledde fram till ett par fasta situationer, och när en sådan – en hörna – spelades kort från Kirk till Fraser så kunde ett inlägg servas in hårt mot boxen. Med tanke på Ryan Inniss längd kan det ibland verka svårare att missa än att träffa honom i straffområdet och det var just han som vräkte sig fram för att vinna sin duell och nicka in 1-0 (17) och en mycket trevlig start för Charltons del.

Om det var Charltons presspel som initierade ledningsmålet i matchen så var det en annan typ av tillvägagångssätt som sedan utökade ställningen till 2-0 i 31:a minuten. Portsmouth försökte lite ivrigt spela sig igenom Charltons mittfält på offensiv planhalva, men missriktad passning från Josh Koroma rakt på Scott Fraser blev startpunkten på en svindlande omställning åt andra hållet. Fraser satte Kirk i spel centralt i planen och två bolltouch senare hade han frispelat Blackett-Taylor från mittplan. Informationen här är sedan nästan överflödig men det var givetvis ingen som hängde med i Blackett-Taylors löpning rakt mot mål och fri med Josh Griffiths i Portsmouthmålet skulle CBT inte göra några misstag utan 2-0 var ett faktum.

Fler möjligheter fanns för Charlton att fullkomligt stänga matchen efter endast 45 minuters spel – bland annat ett distansskott från Rak-Sakyi – men 2-0 var halvtidsresultatet. Ett minst sagt nöjt sådant.

Andra halvlek
Danny Cowley var av förklarliga skäl inte nöjd med hur den första halvleken och gjorde två ändringar för att väcka liv i sitt för kvällen märkligt färgbelagda Pompey. Michael Morrison upplevde ingen rolig återkomst till The Valley och var en av dem som offrades i halvtid tillsammans med en osynlig Josh Koroma. Det skulle dock inte ge någon effekt alls för bara tio minuter in i halvleken fick Griffiths hålla laget kvar i matchen med en ny räddning. Denna gång hölls ett stenhårt avslut från CBT utanför målramen. CBT vek in från sin vänsterkant och gjorde fullkomligt vad han ville med de motståndare han stötte på där ute.

Portsmouth upplevde sedan fler motgångar utöver insläppta mål. En inbytt Michael Jacbos fick utgå skadad efter en blott kvarts speltid, och i 66:e minuten fick innermittfältaren Marlon Pack sitt bege sig till duschen i förtid genom att ha tilldelats sitt andra gula kort i matchen. Ytterligare hårda slag för ett tillbakapressat Pompey och låg vinsten inte i en ask för Charlton tidigare så gjorde den det definitivt nu. Charlton skulle också retfullt nog genomföra sitt 3-0 (67) på den fasta situationen som följde Packs förseelse och utvisning. Kirk hoppade över bollen och Fraser stegade fram med sin vänsterfot för att se sitt precis frisparksinlägg förvaltas av en omarkerad och framrusande Eoghan O’Connell i målområdet. Frasers andra assist i matchen och för säsongen och O’Connells första mål i Charltontröjan.

De återstående 20 minuterna framstod mest som en njutning av ställningarna för alla Charltonsupportrar. 3-0 i en hemmamatch mot Portsmouth och ett tillfälligt hopp uppåt i tabellen till en 10:e plats. Samtliga byten utnyttjades för att rotera in spelare, vilket gav Morgan, Payne, Clare, Aneke och McGrandles viss speltid under kvällen. Domare John Busby avslutade sedan lidandet för Portsmouth och startade firandet för Charlton genom att blåsa av matchen och konstatera att kvällen nu var över.

Efter match
Ja, vad ska man börja? I positiv bemärkelse denna gång – så klart! Charlton Athletic står för en rakt igenom solid och imponerande insats på hemmaplan mot ett starkt Portsmouth som bevisat sig mer än vad Charlton gjort hittills under säsongen. Det är egentligen bara match mellan lagen i ungefär en halvtimmes spel, sedan är det Charlton för hela slanten. En stark och gedigen kollektiv insats som fick motståndarna att se klart svagare ut än vad de är – samtidigt som ett par dombeslut gick Charltons väg, även om de inte var feldömda. Nej, det var fantastiskt roligt att man kunde följa upp insatsen och vinsten mot Exeter med det här.

Det går knappt att peka ut enskilda spelare i den här insatsen men det ska givetvis göras. Wollacott hade inte särskilt mycket att göra i målet och fick fira sin lugna afton med sin tredje hållna nolla. Försvaret hade stor del i de defensiva framgångarna såklart och där stack mittförsvaret ut med varsina mål framåt. När hände det senast? Det centrala mittfältet var också klass och ytterkanterna nådde enorma framgångar i sitt individuella spel där CBT denna gång fick stå över Rak-Sakyi insatsmässigt. Forwardsparet slet, gjorde sitt bästa och fungerade förvånansvärt bra ihop. Kirk hittade de lediga ytorna för att göra sig rättvänd och Stockley gjorde vad han kunde för att länka ihop med sina medspelare och slita i de höjddueller som ingen annan i offensiven rår sig på.

Omgångens poäng
3p – Scott Fraser: En helt lysande insats från Frasers sida, som styrde och ställde från mittfältet. Fick den hjälp som behövdes av Dobson som städgumma bredvid sig och fick då utrymme till att göra sin två första assist för säsongen – varav lagets första mål från fasta situationer. Inblandad i samtliga tre mål, vilket säger allt.

2p – Eoghan O’Connell: Det är svårt att inte belöna en mittback som både kan fira en hållen nolla i defensiven och ett mål framåt i offensiven. Nu gäller detta Ryan Inniss också, men jag tycker O’Connell stack ut än mer än sin kollega och att han gjort det under den senaste tiden. Spelar fortsatt hela tiden och har växt ut till en självklar elftedel i Ben Garners startelva. Troligtvis en av tre spelare vars namn han antecknar först i laguppställningen.

1p – Corey Blackett-Taylor: Utvecklade sin kant till ett dårhus där han gjorde helt och hållet vad han ville med sina motståndare. Gick han insidan om dem så fungerade det, och gick han utsidan så fungerade det lika bra. Verkade också mer het än farligt i den sista tredjedelen och så självklar som slutprodukten var vid 2-0 målet, så brukar den verkligen inte alltid vara. När han är på det här spelhumöret är han för bra för divisionen och hade han varit det tillräckligt ofta så hade han inte befunnit sig på den här nivån – det är en sak som är säker.

Charlton: Wollacott; Egbo, Inniss, O’Connell, Sessegnon (Clare 77); Rak-Sakyi (Payne 70), Dobson, Fraser (McGrandles 79), Kirk; Stockley (c) (Aneke 77), Blackett-Taylor (Morgan 70)
Ej använda avbytare: MacGillvray, Campbell

Portsmouth: Griffiths; Ogilvie, Morrison (Swanson 46), Raggett, Robertson (c); Dale (Mingi 68), Pack, Morrell, Koroma (Jacobs 46, Curtis 63); Bishop, Scarlett (Hackett 68)
Ej använda avbytare: Oluwayemi, Pigott

Mål: Inniss 17, Blackett-Taylor 31, O’Connell 67
Domare: John Busby
Publik: 13,456 (2,374 från Portsmouth)

COYA!