Chelsea L.F.C. - Del 1
På vårat forum The Shed är vi många som under en lång tid har fått följa och njuta av BlueMoos uppdateringar om Chelsea L.F.C, och deras framfart i Englands högstaliga för damer. Här kommer nu en artikelserie i tre delar där vi mer djuptgående får stifta bekantskap med vårat damlag, skriven av vår egna forumit Kenneth Lord.
När man pratar om Chelsea, både här och allmänt, så är det om A-lagets matcher, plats i ligan, om spelarna, managern och transfers. Då och då nämns lagets utlånade talanger som man hoppas ska utvecklas och bli en stor Chelsea-spelare i framtiden. Ibland pratas det lite om de yngre förmågorna som försöker visa framfötterna i U-lagen.
Men ett lag skrivs det sällan om - Chelsea Ladies.
Detta är ju riktigt synd, för de är en del av den stora Chelsea-familjen och verkar bara växa för var säsong som går. När jag därför nyligen blev tillfrågad att skriva lite om dem så sade jag självklart ja direkt.
Därför ska jag nu försöka ge er en liten, kort sammanfattning om Chelsea Ladies.
Chelsea Ladies - Supportrarnas lag
Damfotbollen har alltid stått i herrfotbollens skugga, men det har alltid funnits de som stöttat den, även bland Chelsea-fansen.
I början av 90-talet började folk efterfråga ett damlag i Chelsea FC och det slutade med att en grupp supportrar gick samman 1992 och grundade Chelsea Ladies Football Club. De var inte en del av Chelsea FC, men fick tillåtelse att använda namnet, och drevs av supportrar och frivilliga.
Vad jag kan få fram om de tidiga åren är att man lyckades avancera några divisioner samt vinna några mindre cuper. Inga större sensationer, men laget gick hela tiden framåt.
Drygt åtta år efter att klubben skapats nådde man dock "Southern Division", vilket på den tiden var den näst högsta divisionen i England. Att ha nått så långt på så pass kort tid och utan att tillhöra en större klubb som bidrar med pengar är, får man väl ändå säga, rätt imponerande.
Första säsongen (2000/2001) blev dessutom en riktigt stor framgång, även om man inte lyckades ta sig upp till högsta ligan. På 22 matcher vann man 17, spelade 4 oavgjorda och förlorade bara en enda gång. Med hela 66 mål så var man bäst tillsammans med Barnet L.F.C. och 24 insläppta var bara sämre än Brighton & Hove Albion W.F.C. Detta gav Chelsea Ladies en andraplats, endast en poäng bakom Brighton & Hove Albion.
Säsongen 2001/2002 blev inte lika bra, men en helt okej fjärdeplats lyckades man knipa. Enligt Wikipedia så vann Fulham LFC den säsongen med smått fantastiska 22 segrar på 22 matcher och 234-6 i målskillnad. Makalöst bra.
De efterföljande två säsongerna ledde först till en mindre bra sjätteplats och därefter slutade man fyra. Men stora förändringar väntade runt hörnet. Förändringar som skulle leda till nya höjder.
Chelsea Ladies - En del av den blå familjen
2004 blev året då Chelsea Ladies tog nästa steg mot toppen och allt började egentligen redan 2003 då Roman Abramovich klev in i Chelsea FC. Han sköt till med välbehövda pengar för att lyfta herrlaget, men hans pengar ledde också till att Chelsea i juni 2004 tog över Chelsea Ladies. En femårsplan lades fram och målet för första året var att klara avancemang.
Det gjorde man.
2004/2005 blev säsongen då Chelsea Ladies äntligen tog steget upp i finrummet. 16 segrar, 4 oavgjorda och två förluster gjorde att de slutade etta, åtta poäng före tvåan. Med 72 mål var man bäst av alla lagen, både i Södra och Norra divisionen, och endast ett lag var bättre när det gäller insläppta mål.
Första säsongen i högsta divisionen - National Division - blev dock sannerligen ingen lätt uppgift. Chelsea Ladies vann endast tre matcher av 18 under säsongen och slutade sist i ligan, förmodligen inte en del av femårsplanen. Sistaplatsen gjorde att dåvarande tränaren George Michealas fick sparken och ersattes av Shaun Gore, vars första uppgift var att försöka undvika nedflyttning genom att slå tvåan i Northern Division i ett playoff. Laget man fick ta sig an var Liverpool.
3-0 till Chelsea Ladies i första matchen och 1-1 i andra räddade laget kvar i högsta divisionen.
Och såg till att Liverpool inte nådde avancemang, vilket såklart är minst lika roligt.
Att sluta sist skulle dock bli en engångsföreteelse och Chelsea Ladies lyckades faktiskt avancera mer och mer de kommande säsongerna.
Efter sistaplatsen knep man säsongen därpå en åttondeplats och därefter blev man femma. Detta var tydligen inte tillräckligt bra för Gore fick lämna och Steve Jones, som varit tränare för Arsenal Ladies reservlag, fick ta över inför säsongen 2008/2009, men han stannade bara fram tills januari då han avgick. Backen Casey Stoney blev då spelande manager för resten av säsongen. Det slutade minst sagt bra, för äntligen lyckades laget slå sig in i topp 3. Man slutade på 50 poäng, 11 bakom ettan Arsenal och tvåan Everton. Men 16 segrar på 22 matcher är i sig riktigt bra. Topp 2 var klart bättre än de andra lagen och tappade endast 5 poäng under hela säsongen.
Chelsea lyckades även få sina första spelare i topp 3 av skytteligan. Lianne Sanderson, som man hämtat från Arsenal till säsongen, satte 13 mål och blev tvåa bakom suveräna Kelly Smith som gjorde hela 25 baljor. Ett mål bakom Lianne kunde man hitta Eniola Aluko, som än idag är en viktig spelare i Chelsea Ladies.
Den spelande managern Casey Stoney är värd att nämnas en extra gång, för hon spelade en viktig roll under den här perioden. Inte nog med att hon tog över som manager samtidigt som hon spelade och fick upp laget på en tredjeplats, hon var även delaktig till att rädda säsongen för Chelsea Ladies på ett annat sätt. Laget hotades nämligen av budgetnedskärningar inför säsongen 2009/2010, vilket skulle ha påverkat laget rejält. Hon nämnde det till en vän som även kände en viss John Terry som vi nog alla känner till. Kaptenen, ledaren, legenden - mannen som blöder blått blod - tog kontakt med Stoney och ville hjälpa till, vilket slutade med att Terry tog pengar ur egen ficka, samt fick andra i herrlaget att göra detsamma, och gav det till Chelsea Ladies, så att de inte skulle påverkas av nedskärningarna.
Att John Terry idag är klubbpresident för Chelsea Ladies säger rätt mycket om hans insatser för klubben.
Måtte den mannen en dag stå som staty utanför stadion.
Stoney var också den som gav förslag om vem som skulle ta över som ny tränare och därför anställde Chelsea Ladies Matt Beard. Han lyckades ta klubben till ännu en tredjeplats, men också ända till semifinal i FA Women's Cup, där man förlorade mot Arsenal med 0-4.
Detta skulle dock bli sista säsongen i National Division.
Kenneth Lord
Håll er klistrade imorgon för del 2.
