Det är lätt att älska Everton FC
På Facebook läser jag om svenska Everton-fans som är på väg till Goodison Park för att ta farväl av David Moyes och Phil Neville och det finns en sak som slår mig - det finns ingen bitterhet, bara förväntan om ett magiskt ögonblick.
Jag inser då varför det är så lätt att älska Everton. Varför Everton är värd att älska.
Det är en klubb vars anda är större än allt. Större än de idrottsliga framgångarna, större än ekonomiska resurser, större än spelarna, större än en manager som satt sin prägel under mer än ett decennium.
Everton är Everton. Klubben som var med och bildade ligan 1888. Klubben som har flest säsonger i högsta serien. Klubben med en av de mest trogna supporterskarorna i Europa, klubben vars gamla nedslitna arena numera är ett av de få monumenten för hjärtat i engelsk fotboll, klubben med stora framgångar över tid, men också stora misslyckanden, klubben där du kan handla fotbollssouvenirer i den kyrka som sitter ihop med Goodison Park och vars kyrkoherdar är begravda så de ända upp i himlen ska kunna höra The Goodison Roar när spelarna springer ut på plan genom Premier Leagues sannolikt trängsta spelartunnel. Allt till ljudet av Z-Cars. En melodi som spelats sedan sextiotalet och är signatur för en berömd polisserie som utspelas på Merseyside.
Everton är allt detta och mycket mer. En anda som inte går att definiera på ett trist akademiskt vis, men en känsla som fyller en med glädje, sorg och engagemang. En känsla som aldrig avtar.
Det är Everton. Det är därför det är omöjligt att inte älska klubben.
På söndag ställs alla känslor på sin spets. Det är ett av dessa tillfällen i historien, då känslorna flyter samman och manifesteras tack vare något epokgörande. Visserligen på grund av att vi blir lämnade. Av David Moyes. Av Phil Neville. Men ingen kommer att bua. Ingen kommer att vara besviken. Men alla kommer att vara rörda.
Det är Everton.
David Moyes har gjort så mycket för klubben, sedan mer därtill och att han nu lämnar är oerhört tråkigt, kanske tragiskt ifall vi inte kan bygga vidare på hans arv, men likafullt är han värd all hyllning. All uppskattning. Därför kommer det att sjungas till hans ära på söndag. Därför kommer tårar att flyta. Nostalgiska, tacksamma tårar. Detsamma gäller för Phil Neville, vår lagkapten som mer än någon annan personifierat David Moyes filosofi. De som varit i Everton och bidragit med hela sitt hjärta, de kommer alltid att uppskattas, oavsett var de tar vägen. Sådan är andan.
Det är Everton.
”It`s a Grand Old Team”.
