Doncaster Rovers på SF - Ashes to Glory
Doncaster Rovers startar upp på SvenskaFans. Och här berättar deras nya skribent, Timmy Siik, om Doncasters väg tillbaka till The Championship.
Ashes to glory är en film som handlar om Doncasters väg tillbaka från kolgruvan till TheChampionship. Allt startar säsongen 1997/98 när klubben sade hej då till Football League och sa hallå till Conference league.
97/98
Ken Richardson har vart klubbens ägare sedan tidigt 90-tal. Han har lovat klubbens fans en ny arena. Men efter att han fått nej från staden så tappade han intresset helt för klubben. Han stoppade allt finansiell försörjning till klubben som denna säsong med dunder och brak rasade ur nuvarande League Two med en målskillnad på -83 mål. Fansen höll Richardson som ansvarig och senare under våren
98 så dömdes Richardson till fyra års fängelse för att ha försökt bränna ner klubbens dåvarande arena Belle Vue. Detta var ett försök till försäkringsbedrägeri då Richardson för att täcka upp för de ekonomiska förlusterna som han gjort.
Det fanns inget kvar av klubben, en totalt förfallen arena och knappt några spelare. Då klev en av klubbens största supportrar in och köpte upp klubben för 50 000 Pund. John Ryan som än idag styr klubben lovade fansen tre saker. 1 Han skulle ta klubben tillbaka till Football League. 2 Han skulle ge klubben en ny arena. 3 Han skulle ta laget tillbaka till den näst högsta divisionen som man spelat i under 40 och 50-talet.
Det var nära att Ryans löften just vart tomma ord. Han var nämligen tvungen att lämna personliga löften till Conference League för att de skulle acceptera klubben.
98/99
Säsongen startade. Publiksiffrorna hade gått från 800 till 3000 över en sommar trots att det inte gick speciellt bra. Det såg länge ut som att man skulle ramla ur ligan vilket hade vart förödande för klubben. Allt vände när Doncaster under våren tog en meriterande seger borta mot Dagenham/Redbridge som låg i toppen av tabellen och man lyckades senare säkra kontraktet. Under våren fick fansen också fira sin första titel på många år när man vann Nationwide Conference Cup med totalt 4-0 efter att över 7000 åskådare sett finalen hemma på Belle Vue.
99/00 – 02/03
De efterföljande tre åren hände det inte mycket i klubben. Man var ett stabilt lag i Conference League och man lyckades vinna Conference cupen 99/00. Annars såg det ut som att Doncaster Rovers skulle förbli ett bortglömt Conference lag i skuggan av sitt forna jag fram tills säsongen 02/03 med managern David Penney vid rodret lyckades vara med och slåss i toppstriden.
02/03
Det var här någonstans som jag fick upp ögonen för klubben efter att ha spelat med dem på det legendariska spelet Championship Manager. Jag var då 11 år och alla mina kompisar envisades med att hålla på Manchester United vilket aldrig vart intressant för min del. Nog om det, Detta blev säsongen då Doncaster Rovers kom tillbaka till Football League. Efter en fin andra placering så lyckades klubben kvalificera sig för Conference finalen mot Dagenham/Redbridge. Matchen spelades i Stoke och det var 10 000 fans från Doncaster där.
Matchen slutade 2-2 efter ordinarie tid och Golden Goal väntade. Då klev en av lagets stjärnor fram och avgjorde. Sir Francis Tierney kunde avsluta ett mycket fint anfall som innebar att John Ryans första löfte till fansen var uppfyllt.
03/04
Doncaster Rovers var tillbaka i Football League. Självklart vart man nederlagstippade men klubben hade fått in några viktiga spelare så som Gregg Blundell och Leo Fortune West vilket gav laget det lilla extra. I premiären gästade Doncaster en av favoriterna till att gå upp i League One, Leyton Orient. Doncaster visade att man var ett lag att räkna med och vann matchen med 1-3 och sen rullade säsongen på med seger efter seger och till sist stod klubben där som ligamästare vilket får ses som en otrolig bedrift med tanke på att steget mellan League Two och Conference League är stort och att klubben hade en fallfärdig arena.
04/05 – 06/07
De tre efterföljande säsongerna i League One var helt okej säsonger. Laget hamnade på stabila mittenplaceringar men det var mycket som hände runt klubben under dessa år. På spelarfronten hämtas spelare som James Coppinger, James Hayter, Paul Haffernan och framförallt Michael Mcindoe in för att förstärka laget. Spelare som skulle komma att bli nyttiga för Doncaster Rovers under många års tid.
Säsongen 05/06 gick klubben riktigt långt i Ligacupen. Doncaster var ytterst nära att ta sig till semifinal. Det hela började när laget lottades mot Manchester City på hemmaplan i den andra omgången. Det stod 0-0 efter full tid. Målvakten Andy Warrington gjorde sin livs match. Tyvärr fick han utgå med ett brutet ben under förlängningen och kom därefter aldrig tillbaka. Efter att båda lagen gjort varsitt mål i förlängningen väntade straffar och där väntade ännu en storspelande målvakt. Dansken Jan Budtz hoppade in och räddade alla Citystraffar samtidigt som Doncaster satte alla tre och laget var vidare till nästa omgång.
Där väntade Aston Villa som ställde bästa möjliga lag på plan. Bland annat Olof Mellberg. Det var dock inget snack om saken. Matchen visades på svensk TV. Det var en härlig känsla att för första gången se sitt lag på TV och det slutade dessutom med en klar 3-0 seger för Doncaster Rovers.
Svensk TV visade även kvartsfinalen mot Arsenal. Jag minns att Arsenal hade med flera av sina stjärnor med i laget men ändå lyckades Doncaster ta det hela till straffar. Matchen slutade 2-2 efter att Arsenal kvitterat sent och på straffarna visade Arsenal att de var ett Premier League-lag och gav Doncaster ingen chans. Men Doncaster tog det positivt att man kunde mäta sig med dessa giganter.
23/12-2006
En 84-årig era skulle ta slut. Det var dags för fansen att ta farväl av den gamla arenan Belle Vue som vart klubbens hemmaborg under så många år. Det blev ett lyckligt slut. Tommy Street kunde med matchens enda mål säkra segern.
1/1 -2007 startade en ny era. John Ryans andra löfte till fansen var uppfyllt. Nya Keepmoat Stadium med plats för ca 15 000 åskådare stod färdig. Premiärmatchen mot Huddersfield slutade med en 3-0 seger. Första målskytt på nya arenan blev Mark McCammon.
Den 7/2 – 2007 försvann gamla Belle Vue för gott. Hela staden vaknade av vad som lät som en bomb. Det visade sig att det närliggande gasverket hade exploderat efter att några tjuvar försökt att stjäla koppar. När jag under sommaren 2013 besökte Doncaster för första gången fans där bara spillror kvar av arenan. Det var en dyster syn.
07/08
Doncaster ångade på i League One och det såg länge ut som att det skulle bli uppflyttning till The Championship. John Ryan berättar i filmen Ashes to Glory att han under en natt drömmer om att man går till Wembley och får möta Leeds i Play Off final. Vid det här laget så vore det en besvikelse då man länge låg topp 2 vilket skulle innebära direktuppflyttning.
Den sista omgången förstörde allt. Förlust borta mot Cheltenham med 2-1 och Play Off väntade. Det var tungt. Det är inte lätt att komma tillbaka och ladda om. Doncaster lyckades, 0-0 borta mot Southend i första mötet av två följdes upp en riktig show. 5-1 och James Coppinger stod för tre av målen.
Och där stod man. Wembley väntade och visst var det rivalen Leeds som väntade. Skulle John Ryans dröm bli sann. Doncaster spelade bra och skapade många chanser. Det dröjde till den 47e minuten innan James Hayter kunde nicka in segerbollen. John Ryans tredje och sista löfte var uppfyllt. Doncaster Rovers FC var tillbaka i The Championship.
Tiden efter filmen
Laget lyckades inte riktigt etablera sig i The Championship. Det var fyra tuffa år som säsongen 11/12 slutade med en förnedrande sistaplats. Kanske var detta slutet för John Ryans era. Säsongen 12/13 i League One blev en riktig succé och ingen har väl missat det helt osannolika slutet i sista omgången mot Brentford där förtvivlan förvandlades till ren eufori på bara 15 sekunder.
Till denna säsong är Doncaster tillbaka i The Championship. Stjärnorna idag heter James Coppinger, David Cotteril, Rob Jones och Ross Thurnbull. Men alla har de deras föregångare att tacka. Spelare som Francis Tierney, Dean Barrick och Paul Barnes som lade grunden till dagens framgångar.
Till sist. John Ryan är den äldsta spelare som någonsin gjort entré i en professionell fotbollsmatch i England. Med sina 52 år och 11 månader. Det var i slutminuterna av en betydelselös match våren 04 som Ryan fick hoppa in.
//Timmy Siik
Källa, Filmen Ashes to Glory
