En pratstund med Amin Affane

Amin är född 1994 och kom till Chelseas akademilag i slutet av säsongen 09/10 från Göteborgsklubben Lärje/Angered. Han fick mer eller mindre sin första säsong spoilerad av skador, men detta till trots så lyckades han ändå göra 18 framträdanden som mittfältare för akademilaget , däribland ett inhopp i FA Youth Cup.
 

Hans kvalitéer imponerade också på akademin högsta höns, Neil Bath, som bestämde sig för att ge Amin ett två-årigt seniorkontrakt. Neil sa också dessa rader om Amins första år i Chelsea : 
 

”Amins utmaning är nu att ta en plats hos reserverna. För att vara någon som kommer ny till landet och behöver vänja sig vid kulturen, omgivningen och fotbollens intensitet gjorde han bra ifrån sig under sin första säsong. Nu måste han fortsätta på samma kula och försöka göra ett par bra matcher i akademilaget för att sedan ta en plats i reserverna."
 

Amin befinner sig just nu på träningsläger med akademilaget i Salzburgs höga berg för att förbereda sig inför den kommande säsongen. Trots detta hann han med att svara på ett par frågor, och det tackar vi för. 

     
Hur har flytten från Sverige till England varit? Finns det något du saknar lite extra från Sverige?
 

"Flytten har varit lite jobbig, både psykiskt och fyskiskt. I och med att min familj och mina vänner inte är här är det jobbigt psykiskt. Den fysiska delen är träningarna. Här tränar vi flera pass i veckan, i början blev jag ofta skadad men nu efter ett år har jag vant mig. De jag saknar lite extra är min familj och mina nära vänner."

Det är många talangfulla ungdomar som väljer att vänta med att flytta utomlands just på grund av de jobbiga aspekterna du nämnde, hur kommer det sig att du tog chansen att pröva lyckan utomlands?

"Enda sen jag började spela fotboll har min dröm varit att spela fotboll utomlands. Jag tror att jag är en person som klarar det psykiskt, för när man går utomlands som ungdomsproffs handlar det mycket om trygghet och ensamhet och jag är en person som brukar vara mycket hemma och inte vara så mycket med vänner. Så jag pratade med min familj och tränare om att gå utomlands tidigt och de tyckte att jag skulle köra på det mina instinkter säger, och när Chelsea visade sitt intresse så bestämde jag mig för att ta chansen."

Det fanns andra lag som också visade intresse för dig, däribland Allsvenska topplag, hur kommer det sig att du valde just Chelsea?

"Det som fick mig att välja just Chelsea var att jag gillade deras sätt att jobba med spelare, såväl enskilt som i grupp. De var också professionella i allt dom gjorde. Allt från transporterna till det som skedde på planen sköttes väldigt professionellt. Och det gillar jag."

Hur fick Chelsea upp ögonen för just dig? 

"De hade en scout som jobbade i Norden som hade kollat på en av våra träningsmatcher och han gillade vad han såg. Han kom tillbaks ett flertal gånger innan han tillslut bjöd över mig på provspel. De i Englad var också imponerade så de bestämde sig för att bjuda över mig en sista gång för en provmatch, dit de skulle komma några högt uppsatta personer och ta ett beslut om min framtid i klubben. Fem dagar efter matchen ringer min tränare och sa att de hade bestämt sig för att köpa mig."

Neil Bath har varit väldigt nöjd med dina prestationer i laget så här långt, vad har du gjort som har imponerat extra på honom?

"Jag har försökt att anpassa så snabbt som möjligt till den engelska fotbollen och miljön. När jag får chansen att visa upp mig för dem äldre, till exempel reservlaget eller a-laget, så är jag inte blyg. Jag tar för mig mycket på planen och visar vad jag går för, men utanför planen är det annorlunda. Jag håller låg profil utanför planen, för att jag tycker inte att man ska vara för mycket i centrum utanför planen, det resulterar oftast i problem. Så jag har bara varit mig själv så att säga."

Vad tror du om dina egna chanser att ta klivet upp från akademin i år?

"Vi får se. Jag tror att jag tar klivet upp denna säsongen, men man skall aldrig vara för självsäker. Jag skall bara jobba ännu hårdare så får vi se. Men jag hoppas i alla fall."

Men vad finns det för stora skillnader mellan att spela fotboll i England och Sverige?

 

"Den stora skilladen är tempot. Det är mycket högre tempo i Chelsea. Det måste fattas snabba och korrekta beslut. Slår man bort passningar i Chelsea straffar det sig direkt. Sen är det tacklingarna också, det smäller mycket mer och hårdare här i Chelsea. Men i Lärje/Angered fanns det dock minst lika mycket tekniska kvalitéer. 

 

Med tanke på det tuffa spelet, är det ofta det uppstår bråk och fighter på träningen,  eller är det bara att knyta näven i fickan och köra vidare?

 

"Det kan hända att det blir lite konflikter, men annars är det bara upp och köra igen."

 

Vilka är dina styrkor och svagheter som spelare?

 

"Jag är passningsskicklig och har bra teknik. Jag har också en bra vänsterfot och kan läsa spelet av väldigt bra och är en smart spelare. Jag behöver dock jobba på de defensiva delarna, som att tackla till exempel. Sen är jag inte så lång, så jag vinner inte så mycket i luften."

 

Hur ser en vanlig dag ut i ditt liv? 

 

"Jag vaknar, äter frukost, sen har vi träning klockan elva. Efter träningen så äter jag lunch, sen går jag hem och vilar en stund. Sen är det dags för träning igen klockan fem. Efter eftermiddagsträningen är det middag tillsammans med resten av akademin sen går jag hem igen och pratar med min familj och mina vänner via Skype eller Facebook. När det inte är försäsong tränar vi en gång plus gym varje dag, förutom onsdagar då det är två rena fotbollspass. På lördagar spelar vi match och på söndagar är det vila."

 

Vad tycker du om Adi Viveash, er nya tränare?

 

"Jag har inte haft honom så mycket, så jag kan inte besvara den frågan fullt ut. Men det ska bli intressant med en ny tränare. En annan tränare som jag dock har god kontakt med är den förre reservlagstränaren Steve Holland. Han gillar att spela offensiv och fin fotboll, och det gillar jag." 

 

Finns det någon speciell spelare i a-laget som du ser upp lite extra till?

 

"En spelare jag ser upp lite extra till är Nicolas Anelka. Jag tycker att han är en mycket bra förebild. Vi brukar träffa och hälsa på a-lagsspelarna när de är på väg till Cobham eller till deras byggnad."

Amin vill avsluta intervjun med att tacka sin familj och sina två fotbollstränare för att de har gjort honom till den han är idag. 

Det råder ingen tvekan om att unge Amin besitter en talang sällan skådad hos svenska spelare. Han har också en väldigt god attityd inför utmaningen han har ställts för, och attityden kan jämföras med den attityd den alltid så ödmjuke Sebastian Larsson har. Och vi kan väl inte annat än hoppas att Amin går samma förnäma öde till mötes? 

Det får avsluta artikeln och vi tackar Amin för att han tog sig tid att besvara alla frågor utförligt och väl, och vi önskar honom ett stort lycka till med allt i framtiden!