Aston Villa - Liverpool
1 - 3

Fem tankar efter Aston Villa–Liverpool

En anfallare som inte träffar mål, unga spelare som gör succé och en återupplivad brasiliansk fyr. Liverpool slog Aston Villa med 3–1 på boxing day. Här kommer fem tankar från matchen.

Darwin Núnez och de 40 avsluten
Den stora snackisen efter matchen mellan Aston Villa och Liverpool på boxing day var varken någon briljant Trent-passning, eller genombrott av Bajcetic. Det var Darwin Nunéz. Alla vi som såg matchen såg två saker. Det ena var att han kom till en ofantligt mängd fina lägen, både genom sin egen och andras genialitet. Det andra var att han sumpade samtliga lägen. Självklart borde han åtminstone gjort två mål på chanserna igår. Samtidigt är det några saker vi bör ha med oss framåt. Det här är inget försvarstal utan förklaring. Darwin skapar otroliga mängder chanser för hela laget och gör spelarna runt sig bättre. Han gör dessutom sin första säsong i världens kanske mest krävande liga. Att han har fantastiska egenskaper är tydligt, lyckas han bara slipa till slutprodukten kan det bli hur bra som helst. Det finns en annan anfallare i Liverpool som också, fortfarande, ständigt får kritik för att vara en målsumpare. Den lille egyptiern till höger gör en del mål ändå.
Darwin har gjort fem i premier league i år. Det är fler än någon spelare i exempelvis Chelsea eller Manchester United. Jag är inte speciellt orolig.

Fabinhos återkomst.
Det här är något jag inte vet om alla tänkt på, men som jag ser som monumentalt. Under hösten har Liverpool haft stora problem, något som varit starkt kopplat till ett dysfunktionellt centralt mittfält. I den stormens öga stod Fabinho, eller vår “fyr” som Pep Lijnders och Klopp kallar honom för. Han var skrämmande dålig. Det fanns inget som helst tempo i honom, han kom fel i dueller jämnt och ständigt och hängde helt enkelt inte med. Hans dåliga form var förstås inte den enda förklaringen till lagets dalande kurva, det är mer komplext än så. Men jag tror det var en stor del. I matchen mot Villa var det som att den gamle Fabinho var tillbaka. Nu såg han rapp ut igen, passningsspelet satt där det skulle, och framför allt var duellspelet tillbaka. När han spelar som igår sitter även resten av laget ihop på ett helt annat sätt. Kan han fortsätta på det sättet och bli ännu bättre under våren kan det här fortfarande bli en väldigt rolig säsong.

Trents revansch.
Revansch mot vad? Southgate? Nej, kanske inte. Mer en revansch mot ingen och alla samtidigt. Faktum är att Trent Alexander Arnold blev uttagen till den engelska landslagstruppen till VM, men sedan var totalt bänkad hela den turneringen. Detta efter en höst där han varit mer kritiserad än någonsin tidigare på grund av sina brister i defensiven. Kanske var månaden i Qatar bra för honom. Åtminstone tyder hans insats mot Aston Villa det, Jag tycker han var fantastisk, åtminstone i första halvlek. Hans framspelning till det första målet var helt sagolik. Han fortsatte att konstant vara ett hot både genom att byta kant till sin ytterbackskollega Robertson, eller genom att sätta Darwin och Salah i fina lägen i djupled. Han visade verkligen vilken fantastisk fotbollsspelare han är när han är som bäst.

The young guns
Det blir en positiv samling tankar det här, men det var en väldigt positiv insats. Extra kul var det att se Stefan Bajcetic och Ben Doak få chansen på slutet. I dagens världsfotboll är det långt ifrån alla som får chansen, och när du väl får den gäller det att du tar den. Det kan man lugnt sagt säga att Bajcetic och Doak gjorde. Förutom att vara allmänt väldigt bra i spelet fick Bajcetic kröna sitt blott andra inhopp med ett vackert mål. Moget och fint fyllde han på i straffområdet, chippade förbi Robin Olsen och placerade dit bollen mellan benen på försvaren på linjen. Ben Doak fick inte trycka dit något mål, men han lyckades bjuda Lucas Digne på en kabanoss med sötstark senap. Det fortsätter att komma talanger ur ungdomsakademin och i en värld med skenande priser är det otroligt viktigt att faktiskt få ut spelarna på planen. Egentligen vare sig det är för en framtida plats i laget eller för en värdefull försäljning.

Blixtaffär
Även om det inte är direkt kopplat till Aston Villa-matchen är det något som alla hade i huvudet när vi gick och lade oss. Från egentligen ingenting kom nyheten att VM-sensationen Cody Gakpo var klar för klubben. Att han ryktats vara nära Manchester United gör det hela än roligare så klart. Mycket med den här affären tycker jag liknar den när Fabinho blev klar för klubben. Även den gången var det väldigt långt gångna rykten till United, och även den gången blev han istället blixtklar för Liverpool. Hur det kommer sig går så klart inte att veta, men festligt är det. Affären som sådan då? En ung lovande anfallare som gjorde VM till sitt stora skyltfönster. Om jag personligen får spekulera så tror jag inte det handlar om att Klopp känner någon superkris över de anfallarna han har till förfogande. Det är nog en spelare klubben haft ögonen på. Att det blev så snabba puckar har nog mest att göra med dels intresset från andra klubbar, och dels den skadesituationen vi nu har. Jag tycker även det är en bra del i den föryngringen som är högst nödvändig. Även om den är som mest behövlig på det centrala mittfältet.
Lägg till en väldigt billig peng så tycker jag det känns som en klockren affär. Ett tecken på att det kan hända mycket i klubben som vi på utsidan inte har koll på.