Fem tankar efter Napoli
Liverpool förlorade med 4-1. Vi blev utspelade, siffrorna var inte i överkant. Matchen har väckt fyra orostankar och en glad tanke.
Den höga backlinjen krackelerade
Den väldigt höga backlinjen är ett av Jürgen Klopps signum. Det skapar ett kompakt lag och vi kan göra tidiga bollvinster. Det kräver dock att anfall och mittfält pressar och pressar samordnat. Av backlinjen krävs att dom är samordnade, på tårna och vinner duellspel. Allt detta saknades igår, pressen var i princip helt frånvarande, backlinjen loj, närmast sovande. Trent Alexander Arnold och Joe Gomez var katastrofala. Trent förlorade bollen 22 gånger enligt statistik som brittiska Sportening redovisar. Gomez var inblandad i alla baklängesmål som skedde under hans speltid. Även Virgil van Dijk och Andy Robertson var som skuggfigurer jämfört med vad dom kan.
Vår gamle storspelare och numera kommentator Jamie Carragher säger gång på gång att om inte pressen, samordningen och koncentrationen finns där fungerar inte den höga backlinjen. Då måste vi spela lägre säger han, annars risker vi ett haveri. Igår såg vi en sådan undergång.
Mittfältet förlorade slagfältet
Det lag som vinner mittfältet vinner matchen heter det i en gammal devis. Vårt lag har länge haft ett mittfält som har sprungit sönder och krigat ner motståndarna. Men det gäller inte längre. Vår dynamitard Fabinho har sett omåttligt seg ut. Igår vann han en av sex närkamper enligt Sportening. James Milner vann två av tio närkamper, förlorade bollen nio gånger och förorsakade en straff. Det är väldigt tragiskt att se denna hjälte på detta sätt. Harvey Elliott var åter vår bästa mittfältare av dom som startade, men denna gång är minst dålig en bättre beskrivning. Harvey hade det svårt i det defensiva positionsspelet och såg flera gånger lite lättviktig ut.
Väldigt svårt att skapa målchanser
När Trent och Robbo inte levererar faller vår huvudsakliga anfallsidé. Vårt mittfält kryllar inte av kreativitet. Av dom som startade är det Harvey som kan hitta öppningar och göra snabba rusher, men i går var han väldigt isolerad. Det är också tokigt att lägga ett huvudansvar på en 19-åring.
Ibland har våra anfallare kunnat skapa chanser på egen hand, men den ende som uppvisade något sådant igår var Luis Diaz som visade energi och anfallsvilja. Hos övriga anfallare fanns inget av denna vara. Mohamed Salah och Bobby Firmino var bleka som spöken. Inhopparna Diogo Jota och Darwin Nunes uppvisade lite mera kamp, men saknade i kvalitet.
Den hårda metallen har rostat
Redan i Jürgens första tävlingsmatch, mot Tottenham borta den 17/10 2015, syntes hans agenda, spelarna sprang som illrar och pressade som besatta. Laget strävade efter bollvinster, snabba omställningar och snabbt spel. Jürgen kallade detta "Heavy Metal Footboll". Igår syntes inget av detta, det vi såg kan snarast liknas vid "Släpig ballad-fotboll i otakt".
Vi har spelat sju tävlingsmatcher denna dystra säsongsstart. Vi har sprungit mindre än våra motståndare i varje match. Enligt Opta som gör statistik för Premier League har vi sprungit 20 kilometer mindre än motståndarna i dom sex första ligamatcherna, förra året hade vi sprungit elva kilometer mer under motsvarande matcher. Även när det gäller "High Speed Runs" och "Sprints" är vi genomgående sämre än motståndarna. Mot Napoli blev vi ifrånsprungna ordentligt. Vad har hänt? Är vi mätta? Är vi psykologiskt dränerade? Är vi övertränade?
Thiago och Matips comeback är ljus i mörkret
I den 63:e matchminuten syntes en solstråle tränga fram genom beckmörkret. Thiago trippade in på planen med stolt huvud. Så fort han fick bollen spreds ett lugn, våra spelare växte någon centimeter och motståndarna såg lite oroliga ut. Thiago verkar vara en få spelare som inte drabbats av den kollektiva engagemangsförlusten. Han gick in hårt och vann sju av nio närkamper.
Även Joel Matip ingav ett ökat lugn och ett hopp. Han var inte felfri, men han visade ändå upp en auktoritet och är svårpasserad. Thiago och Matip är inte vår framtid, men dom är väldigt viktiga nu när nästan allting svajar. Måtte dom få vara skadefria ett tag. Vi drunknar utan dom.
