Snabbanalys av försvarsläget i Everton
Everton har ett av ligans starkaste försvar och dessutom bra täckning på de flesta positioner. Här kommer en liten analys av läget inför nästa halva av säsongen.
När vi nu blickar fram mot den andra halvan av säsongen så är det nog Evertons försvarsspel som imponerat allra mest. Laget är ligans mest svårslagna med endast två förluster och det har vi mycket tack vare få insläppta mål och flertalet nollor i motståndarnas målprotokoll att tacka för.
Väljer här att gå igenom målvakt och backar, även om ett bra försvar givetvis handlar om hela laget och - inte minst i Evertons fall - skickliga defensiva mittfältare. Men den länken mellan försvar och anfall tas upp i en kommande artikel.
Målvakterna
Tim Howard är bättre och framförallt säkrare än någonsin mellan stolparna, vilket nu märks när flera experter tar med honom i sina favoritelvor baserade på prestationer under första halvan av säsongen. Han har dessutom flera år kvar i den snart 35-åriga kroppen. Ett stort utropstecken.
Täckning
Joel Robles har också visat att han är en god ersättare, även om betydligt fler matcher krävs för att ta reda på spanjorens rätta värde. Bakom finns endast unge Mason Springthorpe som inte är ett alternativ för Premier League ännu.
Högerback
Seamus Coleman är en av de två-tre främsta högerbackarna i ligan just nu. Kanske till och med den främste. En modern tvåvägsspelare som allt oftare jämförs med en Cafu när han var som bäst. Men kan den ödmjuke irländaren med förflutet i den mer kärva Gaeliska fotbollen ta ytterligare steg framåt i sin utveckling räcker nog inte en jämförelse med Cafu.
Täckning
Vid en eventuell skada finns där gamle Tony Hibbert som det enda naturliga högerbacksalternativet. Hibbo må vara avgudad av fansen, men kommer få svårt att passa in i Roberto Martinez fotbollsfilosofi, då han tyvärr inte är tillräckligt bekväm med boll. Möjligtvis kan Bryan Oviedo även spela till höger eller den annars mer naturlige mittbacken John Stones, men inget alternativ är särskilt bra rent långsiktigt. Fasansfulla experiment från förr, då David Moyes spelat Phil Jagielka och Johnny Heitinga på högerbacken vore direkt förödande med tanke på nuvarande spelstil.
Ett annat alternativ kan vara att Martinez väljer att spela 3-5-2, och därmed använder sig av en klassisk mittfältare som wing back.
Mittbackar
Phil Jagielka är Evertons lagkapten och har under hösten varit en av de allra bästa backarna i ligan. Hans plats i Roy Hodgsons landslag känns alltmer given. Förhoppningsvis sätter inte hans nuvarande skada några käppar i hjulet med försämrad form, för Everton och England behöver en Jags i form. Likt de stora Everton-lagen genom tiderna bör det finnas en mittback med ledaregenskaper som kan bära sitt lag. På 60-talet var det Brian Labone och på 80-talet Kevin Ratcliffe. Två giganter i Evertons fotbollshistoria. Jags är samma andas man och ska vi lyfta några pokaler så är det under hans ledning. Notera gärna hur han styr spelet i backlinjen och är det någon som kastar sig och får ut ett ben i sista sekunden… ja, då är det Jagielka. Inte turen, utan självaste lagkapten Jags.
Everton har två offensiva ytterbackar, vilket kompletteras av en välväxt och inte alltid så snabb herre som mittback bredvid Jags. Det som inte hinns med att sopa bort av dessa herrar tar Phil Jagielka.
Med tanke på den höga kvalitén vi har på mittbackarna för närvarande så är det hugget som stucket vem som spelar tillsammans med Jags, men bäst är nog paraguayanen Antolin Alcaraz som var den förste Roberto Martinez tog med sig från Wigan. Skadeproblem fördröjde hans debut, men sedan gick han in och spelade som han aldrig gjort annat än varit en kugge i Evertons försvar. Spelbegåvad och erfaren.
Täckning
Det är som sagt inte lätt att ta plats i Evertons backlinje idag. Sylvain Distin var länge förstavalet bredvid Jagielka. Den 36-årige veteranen har väl aldrig varit bättre. Ett fysiskt praktexemplar vars kraft är omvittnad och snabbhet fortfarande hyfsat intakt, men bollhanteringen har lyft ett par snäpp under säsongen. Tyvärr tror jag dock att skadan som gav Alcaraz chansen kan vara kostsam för Distin. Med boll är Alcaraz bättre och mittbackar i Martinez lag får vänja sig vid att ha mycket boll. Däremot känns det givet att Martinez ska ge Distin en förlängning på kontraktet.
John Stones är ett superlöfte som gjorde sig lite känd med den respektlösa ”Pirlostraffen” i sommarens träningsturnering mot just Juventus. Ännu i tonåren är han helt respektlös och det lär nog inte dröja alltför länge innan han är aktuell för Roy Hodgsons A-landslag, där det inte direkt dräller av unga begåvade mittbackar. Senast mot Queens Park Rangers blev Stones för övrigt Man of the Match. Tror dock att han får stå lite på sparlåga om både Alcaraz och Distin är friska. Men det är inte lätt att välja bland dessa tre!
Johnny Heitinga står därmed ganska långt bort på tur och kommer sannolikt lämna Everton redan nu i januari. Dessutom finns ju unge irländaren Shane Duffy som är utlånad till Yeovil säsongen ut, många menade att Duffy borde fått spela oftare redan förra säsongen istället exempelvis för Heitinga.
Vänsterback
Leighton Baines är en av Europas bästa vänsterbackar, och har så varit i några år nu. Han är given när han är frisk och om han stannar i klubben samt tar någon titel kan han aspirera på titeln Evertons främste vänsterback genom tiderna. Hans vänsterfot är ett konstant hot för motståndarna och för något år sedan så var han nog vårt främsta offensiva vapen. Det är han inte idag, men det beror mer på ett nytt spelsystem och att andra spelare tagit flera kliv framåt. Bainsey är alltid att lita på, såsom när han i den senaste ligamatchen kallt slog in kvitteringsstraffen på övertid.
Täckning
Bryan Oviedos insatser på senare tid har minst sagt imponerat. Vi visste att han var bra offensivt, men inte att han var så bra! Dessutom solid bakåt. Baines har knappt saknats under sin skadeperiod. Oviedo kan givetvis spela samtidigt med Baines i en ytterposition, men de allra bästa matcherna har costaricanen faktiskt gjort som vänsterback.
Om Baines och Oviedo skulle bli skadade eller försvinna finns unge u-landslagsmannen Luke Garbutt att tillgå, för närvarande på lån i Colchester. Även Gareth Barry kan spela vänsterback, men då ska det knipa. Visserligen spelade Barry en del vänsterback i yngre dagar, men han är ju knappast urtypen av de nya betydligt mer specifika kraven som ställs på ytterbackar idag. Bland annat blir avsaknaden av snabbhet ett problem.
Slutsats
Everton har i skrivande stund ett av ligans bästa försvar, såväl defensivt som offensivt, och det finns både klass och bredd att tillgå i truppen. Möjligtvis kan det vara läge att leta efter en vass högerback att täcka upp efter Seamus Coleman. Men då kanske det är bättre att John Stones går in och fyller upp om det skulle krävas, för inte ska väl Evertons Cafu bli skadad?
