Krönika: Varför Coleman?
Sylwain Legwinski är och kommer för alltid att vara en av de stora hjältarna inom Fulham. Med sin "blod, svett och tårar" inställning har många tagit honom till sitt hjärta. Nu har han två matcher kvar till sin 150:e match i FFC-dressen. Kommer han att få spela dem?
Alla kommer väll ihåg när Arsenal vann ligan för drygt tre säsonger sedan, då Arsene Wenger bytte in Martin Keown med ett par matcher kvar i varenda match för att han skulle få ta emot fansens jubel och nå matchkolumnen som fastställde att han skulle få en medalj.
Detta är något som med största sannolikhet inte kommer hända på Craven Cottage. Leggy har, precis som Keown även om man inte kan jämföra vem som spelat längst i vardera klubb, gett allt för Fulham i 5 säsonger. Han har varit med när vi slog Man United på Old Trafford med 3-1, han var med när vi vände 0-2 till 3-2 mot Tottenham och vem kommer glömma hans underbara mål mot Newcastle under hans första säsong i klubben och ändå så har Legwinski inte fått spela någon vettig summa med matcher i år.
Då hans kontrakt går ut efter säsongen och Coleman antagligen kommer lyfta fram ungdomarna i klubben spelar Leggy sin sista säsong i klubben, personligen vill jag se honom ett par säsonger till, men allt talar för att det stannar vid en underbar dröm.
Så, nu när den polsk födde fransmannen står på randen till klubblöshet, tycker jag och säkert många med mig, att Sylwain ska få spela dessa två matcher, mota det jublet han förtjänar och hyllas som den hjälte han är då han har spelat sin 150:e match.
Läget verkar dock vara så dåligt att Leggy själv i en intervju med fulhamfc.com sa att han inte räknar med att få runda av sin tid i Fulham (återigen, har Coleman redan sagt till Leggy att packa sina väskor?) med att få spela dem där två matcherna.
Har Coleman ett hjärta av sten?