- -
Aston Villa 1-1 Fulham (1-1)
En horribelt dömd straff och ett debutmål avgjorde den här matchen.
Aston Villa har hittils inte förlorat en enda match och är väldigt formstarka. Med detta får man även vissa fördelar. Som straffen man fick med sig i den 23e minuten.
Coleman valde formationen 4-5-1 och ett defensivt tänkande istället för grundsystemet 4-4-2 till den här matchen, med blandat resultat.
Ut från segermatchen mot Charlton fick Wayne Routledge gå och in kom Moritz Volz, som går från klarhet till klarhet på sin nya position som högermittfältare. Även Papa Bouba Diop var borta på grund av en skada han drog på sig under en landslagsamling med Senegal. Inget större avbräck dock då Bouba varit rejält under isen på sistone. In från start gick Claus Jensen som ersättare för Papa samt Carlos Bocanegra.
Inledningen var jämn, Villa skapade mycket tack vare nyförvärvet Stilian Petrov men kom aldrig till några riktigt avslut. Fulham hade en farlig hörna som Zat Knight nickade tätt utanför.
Villa kanske skulle ha haft en straff tidigt in i matchen när bollen hamnade på Liam Roseniors hand, men det var inget som domare Foy tog notis om. I ett nästan exakt likadant läge några minuter senare i andra änden av planen var det Gabriel Agbonlahor som tog med handen, med ännu en gång blundade Foy.
I den 23e minuten kom ett matchavgörande beslut från domaren Chris Foy, som sannerligen borde ha blundat i detta läge. Villa är somsagt ett lag i form just nu, och lag i form brukar få fördelar. Som i denna straffsituation. Nämnde Petrov löpte in bakom Liam Rosenior som sprang efter. Rosenior låg tätt i ryggen på bulgaren som vacklade till. Då valde Rosenior att sätta armarna i vädret som en klar visning till domare Foy att han inte knuffade Petrov på något sätt.
Petrov såg dock sin chans att få straff så han började backa mot Liam, och struntade totalt i bollen. När bollen rann ut till en inspark för Fulham pekade Foy på straffpunkten. Följande straff skickade Villas lagkapten Gareth Barry upp i nättaket. Niemi gick åt rätt håll men straffen var för hårt slagen.
Ett par minuter senare var Fulham nära att kvittera. Frank Queudrue hittade Brian McBride vid den högra stolpen. McBride dunkade in bollen i straffområdet där både Moritz Volz och Claus Jensen fanns. Ingen av dessa spelare lyckades dock styra in bollen i mål.
Fulham imponerade defensivt och släppte inte till mycket, något Aston Villa också var duktiga på. Men i den 46e minuten skulle Villas nolla spräckas den med. Tomasz Radzinski utmanade Aaron Hughes fint och fick iväg ett bra inlägg som Moritz Volz kastade sig på vid bortre stolpen och omarkerad kunde tysken raka in sitt första mål någonsin i Premier League-sammanhang.
För Fulham var taktiken sollklar i andra halvlek. Poängen skulle säkras, något som undertecknad irriterade sig på. Vid vissa skeden i matchen hade Fulham spelet men Coleman valde att passivt titta på och 4-5-1 formationen med sex backar på planen stod sig matchen ut.
När Coleman tillslut gjorde ett byte bytte han ut Brian McBride mot Collins John, med andra ord ändrades ingenting. John stod dock för ett svagt inhopp och den Liberia-födde holländaren är sannerligen inte i form för tillfället.
Villa hade den farligaste chansen i andra halvlek då Gareth Barry slog en hårt innåtskruvad frispark som sånär gick in vid bortre stolpen. Om inte Barry hade skjutit bollen direkt i mål kunde hela tre Villa-spelare ha styrt in bollen men inget förmådde att nå fram till bollen i tid.
En som spelade på gränsen hela tiden var Liam Ridgwell. Att han inte ens fick gult kort under matchens gång är oförklarligt. Mitt i andra halvlek hoppade Ridgwell upp och knäade Moritz Volz i huvudet men domaren skakade avvärjande på huvudet. Ungefär som när Chris Sutton satte en armbåge i ansiktet på Ian Pearce.
Förutom Claus Jensen, Moritz Volz och mittbacksparet Pearce-Knight som går från klarhet till klarhet, var den tilltresta Fulham-klacken mycket bra och sjöng stundtals ut hemmalagets supportrar.
Under de fyra minuter som Chris Foy lade till skedde det inga större farligheter. Fulham hade dock läget att knipa alla tre poäng i matchens sista sekunder. Claus Jensens avslut var dock alldelles för dåligt.
Om en vecka kommer Wigan på besök, då ska tre poäng plockas.
Come on you Lillywhites!