Fulham - Portsmouth 0-2 (0-0)
Två mål på två minuter, sen var matchen slut. Och Fulham är numera under strecket.
Fulham trodde man hade fisken på kroken, men det visade sig vara en nitlott. Precis som ungefär hela den här säsongen har varit hittills. En enda stor nitlott. Idag var det dock inte otur som stjälpte Fulham. Det var ineffektivitet, well, tro det eller ej, och något som trots allt har funnits i andra matcher men som inte fanns idag, hjärta, som fällde Sanchez ännu en gång.
Lawrie Sanchez som förövrigt ställde upp med i princip samma elva som mot Chelsea - med en liten ändring att Hameur Bouazza fick ta sin plats till vänster på mitten igen och Seol förpassades till bänken. Kasey Keller fick chansen igen i målet och vaktade den återigen med stor pondus och snabba reflexer. Det är inte så lätt att rädda skott som ens backar väljer att styra lite sådär fint så att bollbanan ändras totalt.
Shefki Kuqi - den store finländaren som skulle ersätta Brian McBride i luftrummet, fick inte plats på bänken utan det var den notoriske målsumparen Clinton Dempsey, samt David Healy som fick starta på anfallet. 87 miljoner kronors-mannen Diomansy Kamara var med andra ord återigen petad.
Första halvlek dominerades av Fulham. Pompey hade inte många chanser och de man hade löste antingen försvaret eller Keller perfekt. Istället var det Fulham som hade de farliga chanserna. Bland annat ett närskott av David Healy som hade gått in om det inte varit för att David James varit ofin nog att stå precis där bollen kom. Anfallet inleddes genom en makalös soloprestation av vänsterspringaren Bouazza. MC tog emot bollen på bröstet och slog den över Glen Johnson i luften för att kunna leverera inlägget som Healy sånär kunde tåa in. Även Healys anfallspartner Clint Dempsey hade sina sedvanliga chanser som han missade.
När Howard Webb blåste i pipan för halvtid så stod det forfarande 0-0 men Fulhams första halvlek hade varit enastående. Den spelglädjen och gnistan som hade byggts upp under de första 45 minuterna försvann dock på två minuter i andra halvlek. I den 50:e minuten snurrade Benjani Mwaruwari upp Carlos Bocanegra på läktaren. Benjani behövde egentligen aldrig anstränga sig utan gjorde bara en snabb liten vändning så var amerikanen borta. Boca, kämpe som han är, ville dock visa att han minsann kunde ta bollen ifrån Benjani och satte fram sin fot precis i skottögonblicket. Keller kastade sig åt höger, bollen styrdes till vänster. 0-1.
Då Fulhams matcher varit makalöst svängiga var 0-1 ingen större chock. När Chris Baird totalbommade, först i zonspelet och sedan i markeringspelet på mindre än 30 sekunder, två minuter efter 0-1, drog mörkret snabbare och snabbare över Fulham. Herman Hreidarsson lyckades bryta sig fri till vänster i straffområdet, Baird kände samma känsla som Boca hade för två minuter sen och kastade sig fram i skottögonblocket. Hreidarssons tåfjutt blev till en fin lyftning över Keller som redan hade kastat sig. 0-2.
Undertecknad var även här aldrig oroad. 0-2 hemma på Craven Cottage kan snabbt svänga. Speciellt eftersom det bara gått 52 minuter. När klockan slog på 93 hade fortfarande ingenting hänt. Sanchez gjorde ett trippelbyte med en halvtimme kvar. Alexey Smertin, Chris Baird och David Healy fick gå ut och in kom Danny Murphy, Seol och Diomansy Kamara. Hjärtat, geisten eller viljan att åstadkomma något fanns dock aldrig där och resten av matchen var rent ut sagt bedrövlig.
Pompey kunde tämligen enkelt kontrollera tillställningarna, Papa Bouba Diop och Sean Davis hade en bra dag på gästernas mittfält, och Harry Redknapp log när de tre poängen var säkrade - vilket dem i och för sig varit i över en halvtimme redan.
Sanchez har nu tagit två segrar under sina första fjorton matcher som manager för Fulham. Det börjar brinna i knutarna nu. Nästa match är hemma mot jumbon Derby County den 20e oktober. Då kan allt hända, var så säkra.
Fulham (4-4-2); Keller; Baird (Seol 60'), Bocanegra (k), Hughes, Konchesky; Davies, Davis, Smertin (Murphy 60'), Bouazza; Healy (Kamara 60'), Dempsey
