Fulham-West Ham 5-0
För att få tröst över gårdagen så tar vi oss en titt i backspegeln till en tid då rubriken löd –”Depleted Hammers worn down!”
Som ni säkert vid det här laget vet var det många år sedan vi slog West Ham på hemmaplan. Vi har dock slagit dem många gånger både hemma och borta genom åren. Då gårdagens förlust kändes lika onödig som svår sökte jag tröst i ett par historiska segrar mot West Ham, detta ledde till mitt beslut att oregelbundet skriva om matcher som spelades långt innan de flesta av oss ens var påtänkta. Speciellt stor risk att det blir en tillbakablick finns det efter lika onödiga förluster som den igår.
Denna gång ska vi ta oss tillbaka till mellankrigstiden och Ronnie Rookes debut för Fulham. Rooke är en av de största spelarna som vi haft i klubben, och hade det inte varit för andra världskriget så hade Ronnie med all säkerhet spelat för England (han fick visserligen en landskamp under kriget, men den är inte med i den officiella statistiken). Ronnie var en traditionell center forward som avslutade lika bra med båda fötterna och gjorde smått fantastiska 212 mål på 199 matcher mellan 1939-46. De klubbar han spelade i innan han kom till Fulham var Guildford, Woking, Crystal Palace. Han avslutade sin aktiva karriär i Arsenal där han med sina 33 mål på en säsong hjälpte dem att vinna ligan.
Hans debutmatch för Fulham spelades den 7:e November 1936 på Craven Cottage.
FULHAM 5, WEST HAM 0
West Ham kom på besök till Craven Cottage denna dag som klara favoriter, men en tidig skada som kom att tvinga Hammers att spela med 10 man underlättade Fulhams förnedring av motståndarna. Fulham tog ledningen redan i den 10:e minuten (Rooke), och det var i kaoset som ledde till detta mål som West Hams Chalkley blev skadad. Ett reducerat West Ham höll sedan ett ivrigt anfallande Fulham stången ända tills den 67:e minuten då 2-0 till slut kom. Resterande del av matchen blev en ren transportsträcka för hemmalaget då gästernas ork tog slut på grund av det idoga jagandet i numerärt underläge.
Målen i den andra halvleken föll i 67:e (Arnold), 74:e (Rooke), 79:e (Rooke) och 83:e (Hammond) minuten. Alltså fick Rooke en smakstart i svart-vitt då han fick göra ett hattrick i sin debut. Jag nämnde i inledningen att han gjorde många mål för Fulham, men hans största ögonblick var nog 6-0 mot Bury i FA-cupen 1939 där han stod för 100 procent av målproduktionen.
Fulhams 11:a
Tootill, Birch, Keeping, Clarke, Gibbons, Barrett, Finch, Smith, Rooke, Hammond och Arnold.
Där har vi då ett kort exempel på ett bra resultat mot West Ham!
Ronnie Rooke fortsatte inom fotbollen som tränare efter avslutad karriär, och hade då hand om Crystal Palace och senare Bedford Town. Ronnie gick bort i lungcancer i juni 1985 som av en händelse samma vecka som hans gamle anfallspartner från Fulham, Jim Hammond. Vi får säkert anledning att komma tillbaka till Ronnies fantastiska karriär i framtiden.
Fulham Slam Five!
