Chelsea – Fulham 1-1
Fulham snodde välförtjänt en pinne på Stamford.
Matchen började som man hade förväntat sig, Chelsea transporterade boll, vi avvaktade och ägde ytor. Den ”gudomlige” Zola hittade en fristående J-F Hasselbaink i den 8: e minuten. Det var en offsidefälla som gick åt helvete, Melville hann inte upp, H’baink gjorde Taylor, men Melville tog revansch och räddade avslutet några meter från mållinjen. Lite senare går Hammond i backen, John Terry är siste man springer omkull ”The king”, det var bara Hammond själv som riktigt var upprörd. Jag vet inte vad jag ska tro, men visst doftade åtminstone gult kort? Lite senare var det The Scums tur att missgynnas av domare Dave Elleray, Davis kapade Frank Lampard lite utanför straffområdet, det var solklar frispark i ett bra läge. Men det blev bara hörna.
Allt eftersom kom Fulham till skott i anfallen, Hammond oroar med fräckhet. Han har ett klackförsök som var värt ett bättre öde, snyggt upprull hela vägen av de vita. Senare hade han ett hyggligt läge, men missade. Davis testade kanonen, ett bra skott avfyras. I samarbete med Clark kommer just denne Davis i bra läge, djupt ner i straffområdet. Han försöker passa till Hammond som har öppet mål, men Carlo Cudicini i hemmamålet läser det hela och räddar bra.
I den 38: e minuten går Graeme Le Saux i backen, han snubblar på sig själv. Han får frispark, ganska högt upp på sin vänsterkant. Elleray bedömmer det som om Leggy fäller Le Saux. Zola slår en makalös frispark, bollen dimper ner några meter från mål och bollen touchar ribban. På returen är Terry framme och bröstar bollen i stolpen och via Gomas panna gör Blues 1-0. Vilket skitmål!
Fulham gör en fin halvlek, man är något bättre än hemmalaget, rättvisst hade det varit med oavgjort.
Stärkta av ledningsmålet dominerade Chelsea första kvarten av andra halvlek, Lampard gjorde kanske säsongen miss på Stanford när han skulle peta in en boll som Taylor inte hade koll på, från mycket nära håll drog han till bollen i ribban. Hemmadominansen bedarrade, Fulham tilläts gå till attack. I den 66 minuten fiskar Boa Morte upp bollen efter en närkamp med Marcel Deisally. Han får kontroll över bollen djupt i straffområdet, Boa driver bollen tillbaka och kan placera in 1-1, vilket läckert mål! På egen hand fixar portugisen 1-1.
Efter målet byter laget lite chanser med varandra, Fulham är klart närmast segern. Collins som hoppade in, försöker placera in bollen vi bortre stolpen, Harley gör ett enastående räd och lurar Deisally så det står härliga till, hans skottpass i mycket fint läge täcks bra av Le Saux.
----
Fulham gör en mycket bra laginsats, imponerad är jag av Hammond som i ett halvt 4-5-1 gjorde ett starkt jobb. Firma Clark/Davis/Legwinski kämpade enormt och var bra, Steed var briljant i första halvlekt, men försvann i andra. Mittbackarna gjorde ett strongt jobb, lite plus i kanten får Melv. Harley gjorde en härlig insats, hans bästa match i FFC-tröjan? Finnan är den ende jag är missnöjd med, han har inte det rätta självförtroendet, klarar idag inte ett godkänt betyg. Boa Morte var mycket grinig, han försökte också filma några gånger. Inte kul att se, men hans mål var strålande!
Hade faktiskt ingen aning om att Colemans 4-5-1 var så olikt Tiganas 4-4-2. Ett koncept som verkar passa oss, men lite offensivare bör vi väl bli mot Everton.
Nu har vi 42 pinnar, inte helt klara för nästa års PL, men nästan! Inte nog med det, Chelsea löper en risk att missa Champions League, tack vare Londons äldsta ligaklubb. Livet är underbart ibland!
Keep up the faith!