Charlton-Fulham 0-1
Fulham hoppade två placeringar i rätt riktning med hjälp av årets sista resultat. 1-0 segern innebar också att vi slagit Charlton i tre matcher denna säsong utan att släppa till ett enda baklängesmål.
I söndags spelades säsongens sista match i Premier League, men den innebar också vår första seger på bortaplan sedan i September då Sunderland slogs tillbaka på Stadium of Light. Men å andra sidan vilka lag har inte lyckats vinna där i år?
1:a Halvlek
Fulham började piggast i detta ”lilleputt”-derby. Redan efter tre minuter slog Leggy en lysande djupledsboll med rätt adress, vilket denna gång var Saha. I avslutsmomentet så stressade Charltonspelaren Luke Young honom och avslutet gick just utanför. Efter denna tidiga chans så stelnade spelet hos båda lagen och anfallslustan tycktes borta. Det var faktiskt så att nästa riktiga chans skulle dröja till den 24:e minuten och den tillkom genom ett slarvigt tillbakaspel från Chris Powell till egen målvakt som snappades upp av Steed. Tyvärr saknades lite skärpa från den lille mittfältsvirtuosen och han fick se sitt skott gå stolpe ut.
Sex minuter senare attackeras Saha med dobbarna först i bröstet av målvakten Kiely, precis som han gjorde i ett möte lagen emellan för två år sedan, den gången klarade sig Charlton målvakten undan bestraffning, dock inte denna gång. Det tycktes som om kontakten skedde utanför straffområdet, men domaren tvekade inte när han pekade på straffpunkten och sedan slängde upp det röda kortet och sände Kiely till en tidig dusch då det bedömdes som en frilägesutvisning. Saha hade inga problem att enkelt sätta straffen bakom den nyinsatte målvakten Roberts. Innan straffen kunde läggas så var det ett långt dröjsmål på grund av protesterna från Charltons spelare. Dessa protester resulterade i ett gult kort för Jason Euell.
Resten av halvleken var rätt händelselös och Charlton spelarna verkade vara chockade över hur matchen artat sig. Nu vet jag inte om det var straff eller ej, men om det inte var det så fick Charlton lida då vi upplevde lite ”poetic justice” efter parodin på White Hart Lane tidigare i vår. Ni minns nog vad jag pratar om.
2:a Halvlek
Charlton var det lag som utnyttjat vilan i paus bäst och satte Maik Taylor i arbete redan i inledningen. Det var dock inte förrän i den 62:a minuten det blev riktigt farligt. Euell och Goma möts i en duell där Euell faller. Detta skede i straffområdet och domaren valde att peka på straffpunkten för andra gången i matchen. De som jag hunnit konferera med har olika syn på huruvida det var ett korrekt domslut eller ej, men jag konstaterar bara att då vår straffsituation inte var hundraprocentig så må det väl vara hänt. Detta skriver jag i efterhand och hade säkert varit bitter om straffen gått in men nu visade sig Maik på styva linan och styrde ut straffen till en resultatlös hörna.
Tre minuter senare kokade det över hos många spelare. Upprinnelsen var ett försök till ”brasse-spark” från Charltons som istället för att skicka iväg bollen träffade Saha i pannan. Förståeligt om Fulhamspelarna reagerade, även om det inte var en planerad träff så är det utan tvekan ett gravt fall av farligt spel. Trots att många spelare var inblandade i detta så tog domaren ett något lustigt beslut att ”bara” visa det gula för Legwinski.
Resten av matchen resulterade inte i fler mål, men Fulham skapade mycket och kom nära via Saha och Steed vid flera tillfällen. Segern var inte stor men rättvis! Detta underströks av Charltons tränarveteran (inte hans ålder som åsyftas utan hans 12 lååånga år i klubben), Alan Curbishley. Han gratulerade också Cookie till ett väl utfört jobb och uppmuntrade honom att fortsätta inom sitt temporära yrke.
Då var säsongen över och vi kommer att inom kort presentera olika former av sammanfattningar här på SWO. Uppdateringstakten kommer att avta under några veckor då både jag och Johan ska ladda batterierna. Stora planer för SWO (inklusive ett troligt namnbyte) kommer att sättas i verket under de kommande månaderna, men mer om detta framöver.
Fortsätt att besöka forumet även om antalet nyheter kommer att minska ett tag. Vi har mycket att prata om, ny manager, silly season och framför allt vad som händer i arenafrågan!
Må väl Fulhamvänner, det är inte lång kvar till säsongen 03/04.
Ps. Det är ännu inte bekräftat ännu men det ryktas från London att Fulham överväger en ”pre-season tour” till Skandinavien – smaka på den! Bara hoppas att det blir verklighet...
