Fulham - Chelsea 0-1
Bluescums andra halvlek grundlade segern.
Äntligen så var det dagens med stort d, Chelsea gästade. Det märktes på både på spelarna och publik. Jag tror att resenär Bylund kan vittna om den ljudvall av Fulham-sånger som jag tyckes höra vid kick off. Det var förstås utsålt på Loftus Road.
Fulham inledde jävligt starkt, efter två intensiva minuter fick Saha en god chans att hänga ettan, men Cudicini var med och tippade undan fransmannens nick. Boa Morte kunde med lite flyt i placeringsförmågan fått raka in bollen i öppen bur.
Bortalagets rekordförvärv, Duff, rockade loss på sin vänsterkant, gick in i banan för att få sig ett skottläge. Skott blev det (lite utanför straffområdet), ett förhållandevis bra markskott i det våta gräset som van der Sar dock utan större bekymmer fick undan. Duff låg och vred sig i gräset där han hade avlossat kanonen, han landade så illa när han sköt så att fick utgå, in med Joe Cole.
Spelet var böljande, Chelsea var väl smått bättre, men Fulham i kraft med Boa Morte var aldrig ofarliga. Johnson hade 10-90 på The Snake i första. Steed fick många frisparkar på vänsterkanten att förvalta tack vare den klurige portugisen. Tyvärr var de frisparkarna av mediokert slag, men en var bra. Melville fick pannan på bollen i utsökt läge och var en hårsmån (!) ifrån att släcka den dryga 125 matchers måltorka han bär på. Fulhams bästa chans!
Chelsea visade huggtänder i slutet av halvleken i och med en dubbelhörna satte de hård press på oss. På den första hörnan kunde Harley nicka bort till en ny hörna en bit frånmållinjen. På den andra hörnan blev Terry helt ren, men sköt rakt på van der Sar som kunde rädda, vilken chans!
Davis tvingades utgå i senare delen av halvleken (skadan är oidentifierad i skrivande stund) och Coleman tvingades plocka in Djetou. Det var ovanliga tre minuters övertid i första halvlek, mest tack vare Duffs smärta.
Chelsea skärpte tonen i andra halvlek, tar emot något så fruktansvärt att erkänna att de spelade i mina ögon glimrande de första tio minuterna/kvarten. Van der Sar fick jobba för lönen, han räddade lägen från bland annat Crespo, Lampard och Cole. Fulham stack emellan, framför allt var det The Snake som utmanade, han utmanade så bra en gång så att han kom delvis fri på sin vänsterkant. Avslutet var skarpt och Cudicini var en hårsmån från att släppa in bollen mellan benen, men satte sig på bollen på något knasigt vis, bra agerat av deras målvakt och strålande bra jobb av Boa Morte!
Men det var mer Chelsea, den sockersöte Crespo kunde med en skarp nick sätta 0-1 i den 63: e minuten, Melville som skötte (?) markeringen var skrämmande usel i markeringsmomentet, så här på karriärens vinter har man accepterat hans defekter, men jag säger det, fy fan så dåligt.
Coleman klurade på en 4-4-2 och satte så småningom in Bazza och tog ut Harley. Den gamle Chelsea-spelaren var verkligen ej bra, Grönkjaer var nog gladas för Jons smått IQ-befriade backspel.
Det blev lite bättre när laget fick offensivare tyglar. Boa Morte, Steed och Clark fick sina chanser, men det var för dåligt, för lättläst. Det är bevisat att Fulham bara har en forward av genuin Premier League-klass och när Saha har "en helt vanlig dag" så är Chelsea lite för stora. Jag anser att de djävlarna förtjänade den här vinsten för jag imponeras av deras andra halvlek.
Den notoriska Craven Cottage-ramsan "Stand up, if you hate Chelsea", kan knappast vara mer angelägen!
...
Vi hade hoppats på mer, tycker på flera håll att det kan vara bättre. Saha och Steed var på inget vis dåliga men måste få ut mer om Fulham ska lyckas. Mycket hänger på den duon, Saha hade mig veterligen inte en het målchans efter nicken i matchöppningen.
Boa Morte tog revansch, han var bäst tillsammans med van der Sar. Volz visade upp sig återigen, tänk om Wenger vill sälja! Knight och Melville funkade stora delar bra tillsammans, den förstnämnde var återigen bra.
Man trampar helst inte på genuina hjältar så som Hayles, men jag kan tyvärr inte se meningen med honom nu. Han var mest arg idag, Bazza har aldrig gjort mål på Loftus Road.
Funderar på vart Inamoto är, tycker rent utav det är tragiskt att behöva släppa in en sådan offensivt svag spelare som Djetou när Davis fick ge sig.
Bara att gå vidare, detta var ingen katastrof på något sätt, inte alls! Innan året är slut så är det Saints (h) och Villa (b) som gäller. Två lag som verkar ha det bra nu.
WE ARE FULHAM!