Gästkrönika: Därför bör Liverpool nöja sig med en fjärdeplats
Transferfönstret är stängt sedan 16 dagar och Premier League är igång på allvar. Titelkandidater har redan utkristalliserats medan truppbrister på andra håll har avslöjats. Efter en sommar av stor omsättning i spelartruppen analyserar Oscar Erixon hur en rimlig målsättning kan se ut för Liverpool FC för säsongen 2014/2015.
I mitten av juli skrev undertecknad en krönika om Liverpools transferfönster med ett tydligt ställningstagande gällande transferpolicy. Den hittar ni här. Då resonerade jag för en mer fokuserad strategi för att undvika att göra om t ex Tottenhams misstag från föregående säsong. Nu när säsongen kommit igång på allvar och man kan se hur de starkaste startelvorna ser ut för topplagen, kan man dra vissa slutsatser om vad lagen har gett sig själva för chanser under sommaren.
En grundpelare till argumentet i den här artikeln är åtskillnaden som kan göras mellan kort och lång sikt. Medan jag tycker att Liverpool har gjort sunda värvningar för framtiden, så anser jag att klubben har en allvarlig brist på värvningar som förstärker startelvan. Även om rotation är nödvändig under loppet av en säsong, så är det en inspelad startelva som ger tabelläget i maj.
Låt oss därför börja med att titta på sommarens värvningar och de formationer som Brendan Rodgers ser ut att föredra såhär i början av säsongen.
Liverpools sommarvärvningar
Rickie Lambert, anfallare, Southampton, £4,5M
Adam Lallana, mittfältare, Southampton, £23+2M
Emre Can, mittfältare, Bayer Leverkusen, £9,75M
Lazar Markovic, ytter/anfallare, Benfica, £20M
Dejan Lovren, mittback, Southampton, £20M
Divock Origi, anfallare, Lille, £10M
Alberto Moreno, försvarare, Sevilla, £12M
Mario Balotelli, anfallare, Milan, £16M
Javier Manquillo, försvarare, Atl. Madrid, säsongslån
Liverpools starkaste formationer
4-1-2-1-2 (diamant): 4 nya spelare i startelvan
Mignolet
Manquillo Skrtel Lovren Moreno
Gerrard
Henderson Allen
Sterling
Sturridge Balotelli
Har än så länge visat sig vara den mest effektiva uppställningen. Tottenham fick känna på Liverpools höga press och extremt kvicka ’transition play’ med Sterling i en central roll, uppbackad av löpstarka Joa Allen och Jordan Henderson. Detta tillsammans med unga, hungriga ytterbackar blev för mycket att hantera för Spurs. En anledning till att det fungerade så bra var Spurs trånga 4-2-3-1-uppställning med Lamela, Eriksen och Chadli i offensiva trean och dessutom relativt svaga ytterbackar i Rose och Dier. Detta innebar att Spurs inte lyckades exponera Liverpool på kanterna, vilket är ett av områdena som normalt ses som en svaghet med en diamantformation. Brendan Rodgers noterade även detta om Tottenhams uppställning i sin intervju efter matchen: ”... den som spelar bakom [anfallaren] och yttrarna blir nästan som tre nummer 10, så vi spelade i en diamantformation dels för att blockera ytorna men även för att kontra snabbt när vi har bollen”.
4-2-3-1: 4 nya spelare i startelvan
Mignolet
Manquillo Skrtel Lovren Moreno
Henderson Gerrard
Lallana Coutinho Sterling
Sturridge
Före Balotellis ankomst och efter Sturridges skada har 4-2-3-1 varit det föredragna alternativet framför att byta in Lambert eller Borini i en diamantformation med två anfallare. Mot Southampton (2-1, h) räckte en svag insats till knapp seger, men mot Aston Villa (0-1, h) skapades knappt några målchanser. Även Ludogorets (2-1, h) höll emot fram till Liverpools 1-0 i den 81:a minuten, då Liverpool sedan en tid tillbaka hade bytt över till en diamantformation.
4-3-3: 3 nya spelare i startelvan
Mignolet
Manquillo Skrtel Lovren Moreno
Henderson Gerrard Allen
Sterling Sturridge Coutinho
Denna uppställning användes mot Manchester City (1-3, b) och Rodgers tycks gilla soliditeten den ger på mitten med löpstarka mittfältare (Allen, Henderson) runt Steven Gerrard. Mot City bestod problemen mest i att Liverpool inte hade tillräckligt med folk i offensivt straffområde samt att ytterbackarna (framförallt Moreno) blev exponerade av Citys kantspel, som tillhör de bättre i ligan.
Observationer kring nya spelare
- Än så länge har ingen enskild värvning visat sig vara en direkt förstärkning av startelvan mot förra året.
- Från mittfältet och framåt är det endast Balotelli som slagit sig in i startelvan.
- Backlinjen är helt ny frånsett Skrtel och kommer helt uppenbart att behöva tid att spelas in. Än så länge har det inte sett bra ut alls defensivt.
Balotelli är en gigantisk chansning, hur stor hans potential än må vara. Dessutom uppfyller han inte det viktigaste kravet, som nämndes i Silly Season-krönikan i somras: kompatibilitet med Daniel Sturridge. Balotelli är en utpräglad straffområdesspelare – orörlig, tung och låg arbetskapacitet. Raka motsatsen till Luis Suarez. Än så länge har Super Mario skött defensiva uppgifterna OK, men nog ser han vilse ut när han droppar ner på vänsterkanten eller försvarar fasta situationer? Mentaliteten är en annan oroshärd.
På lång sikt gillar jag de flesta värvningarna, men mina observationer kontrasterar tydligt Liverpools strategi mot toppkonkurrenternas – och leder till min bistra prognos denna säsongen.
Toppkonkurrenternas starkaste elvor
Chelsea
4-2-3-1: 5 nya spelare i startelvan
Courtois
Ivanovic Terry Cahill Luis
Matic Fabregas
Willian Oscar Hazard
Costa
- Värvningar i toppklass till målvaktssidan och vänsterbacken. Båda tillhör de starkaste i ligan.
- Ett helt nytt defensivt mittfält (Matic i januarifönstret) som jag rankar som starkast I ligan tillsammans med Man City.
- Lagets klart svagaste lagdel förra året, anfallet, är nu en av lagets starkaste med Diego Costa (7 mål på 4 matcher) som en sann härförare.
Manchester City
4-4-2: 0 nya spelare i startelvan
Hart
Zabaleta Kompany Demichelis Kolarov
Nasri Fernandinho Touré Silva
Dzeko Agüero
- Mangala lär spelas in på sikt istället för Demichelis.
- Fernando, Sagna och Caballero får svårt att konkurrera ut Fernandinho, Zabaleta och Hart.
Manchester United
4-1-2-1-2 (diamant): 7 nya spelare i startelvan
De Gea
Rafael Jones Rojo Shaw
Blind
Herrera Di Maria
Mata
Rooney Falcao
- Mittfältet är kraftigt förstärkt. Förra året saknades kreativitet, fart och finess. I och med värvningarna av Di Maria och Herrera har Man United nu två spelare som kan täcka stora ytor och alltid är redo att gå framåt. Detta kan kontrasteras mot förra året när Carrick, Cleverley och Fellaini allt som oftast bemannade samma positioner.
- Centrala försvaret är fortfarande en källa till oro – speciellt då centrala mittfältet känns relativt offensivt balanserat. Löser Louis van Gaal denna situation så har dock Man United defintiivt en stor chans att sluta topp 3.
Arsenal
4-2-3-1: 3 nya spelare i startelvan
Szczesny
Debuchy Mertesacker Koscielny Gibbs
Wilshere Flamini
Özil Ramsey Sanchez
Welbeck
- Debuchy stark ersättare för Sagna, men ingen förstärkning. Vice-kaptenen Vermaelen ersätts med 19-årige Chambers, som saknar PL-rutin i centrala försvaret och måste ses som ett framtidslöfte. Har blandat och gett så här långt. Dessutom är bredden under all kritik. Arsenal har numera bara 3 skadefria backar.
- Centrala mittfältet är i stort sett samma som förra året, då Ramsey gick från en solid mittfältare till en toppspelare. Arsenals starkaste lagdel, men man saknar eventuellt en Schneiderlin/Matic/Vieira-typ för att få toppbetyg. Detta kan vara en anledning till att man har svårare mot toppmotstånd – då man är tvungna att försvara sig, utan en bollvinnare av rang.
- Centrala anfallet har sett Welbeck komma in och Giroud bli skadad. Welbeck har aldrig visat några tecken på att vara en toppspelare, men har alla möjligheter att ändra på detta. Är i en liknande situation som Sturridge var för några år sen. Godkänd värvning, men inte mer.
Tottenham
4-2-3-1: 1 ny spelare i startelvan
Lloris
Dier Kaboul Verthongen Rose
Dembele, Capoue
Lamela Eriksen Chadli
Adebayor
- Ytterbacksplatserna har adderats med Eric Dier och Ben Davies. Dessa tillskott får kategoriseras som budgetköp och förstärker inte nödvändigtvis startelvan. Mittförsvaret saknar fortsatt ett givet komplement till Verthongen som får ta väldigt mycket ansvar. Blir Fazio det komplementet på sikt?
- Centrala mittfältet är kanske Tottenhams starkaste lagdel, även om det är starkare på bredden än när det gäller spetskvalitet.
- Offensivt känns det som om det saknas något. En brist på offensiva kantspelare tillsammans med en Adebayor, som blandar och ger, sprider ingen skräck bland konkurrenterna.
Slutsatser
Förlusten av Luis Suarez skulle alltid komma att innebära en övergångsperiod för Liverpool. Brendan Rodgers har gång på gång betonat att Suarez är oersättlig men att Liverpool absolut inte kommer att göra om Tottenhams misstag, då man har en ’tydlig filosofi’. Jag finner dock ett antal punkter oroväckande efter 4 omgångar av Premier League.
- Liverpool har en stor nackdel jämfört med Man United i form av CL-spel. Redan matchen inför veckans CL-match såg vi ett visst matchande när Markovic (avstängd i CL) spelade istället för formstarke Sterling. Det är nu upp till bevis som gäller på lördag borta mot West Ham efter en krävande match mitt i veckan.
- Mignolet är den svagaste målvakten bland topp 7-lagen och saknar dessutom en värdig backup.
- Backlinjen är helt ny och har uppvisat stora brister i kommunikationen både med varandra och med målvakten. Möjligen bör denna lagdel matchas in långsammare – speciellt med tanke på Morenos och Manquillos ålder.
- Mittfältet är starkt, men ingen förutom Lallana lär konkurrera ut förra årets stomme.
- Det kritiska inför säsongen borde ha varit att hitta en ny lekkamrat till Daniel Sturridge. Jag anser att detta har misslyckats.