Gästkrönika: Och som vi spelade om det!
Alldeles i början av säsongen skrev Mattis Karlsson krönikan ”Eller ska vi spela om det”. Nu återvänder han efter säsongen för att sluta cirkeln.
Så var säsongen över. Tid för reflektion och eftertanke? Nej. Innan ens sista omgången var färdigspelad hade silly season kickat igång med full fart. Diego Costa har två livsviktiga matcher kvar med sitt Atlético Madrid men verkar redan spela för Chelsea. Den brittiska presskåren tycks vara överens om att Adam Lallana är Liverpoolspelare. Luke Shaw har i flera år placerats hos Londons blåa del, men i skrivande stund ser det ut att vara United som gäller.
Med den första av de trettioåtta omgångarna spelade skrev jag en krönika här på liverpoolsweden.se på SvenskaFans. Den övergripande poängen var att kritisera supportersynen på fotbollens växande transfermani. Att mana till nykterhet i onyktra tider. Jag ville att vi supportrar (eller fotbollskonsumenter som vi allt för ofta kallas) inte skulle mäta våra klubbars framgång efter spenderade pund. Jag krävde att vi skulle spela om det. Och som vi har spelat om det!
Vi förlorade silly season på alla sätt som kan mätas. Supporterleden skakade av ilska och besvikelse och säsongen verkade vara över innan den ens hade börjat. Tottenham hade köpt varenda bolltrollande talang värd namnet, Chelsea rykte undan mattan för oss och halva världen med vad som för dem bara var lite lätt vardagsshopping. Pellegrini stod mitt i Mansour-regnet och njöt medan kvalitén samlades runt honom. Vi och Arsenal fick kliva in på festen i förra årets kostym och bara hoppas att sömmarna skulle hålla. Vi hoppades att de skulle hålla för en fjärdeplats. Festen blev längre än så.
I media, engelsk som svensk, har vårt Liverpool under året som gått ofta beskrivits som en symbol för fotbollens vackra sida. Titelracet var egentligen en fråga om tre klubbar. Två av dem är rika mäns leksaker, den ena mer cynisk än den andra. Den tredje ett vackert rött hemmabygge lett av en kapten som hela världen verkade unna en titel. Det här är såklart grovt förenklade schabloner, det kan nog till och med vi röda enas om. Men världen verkade älska det, och spaltmeterna blev fler och fler i den vackra historien. Vår ligakampanj var St. Göran mot Draken, David mot Goliat. Hjältar mot monster. Till synes så perfekt att det verkade regisserat. Men slutet var inte ett för sagorna. Det var avgrundssvart. Stevie manar till fotfäste och halkar. Fallet mot Palace. Avgrundssvart.
Jag tänker inte säga att vi måste ha perspektiv. Att den här säsongen var över all förväntan. Det skulle vara sant att säga det, men det här var trots allt året då vi lät en titel glida oss ur fingrarna. Men den vackra historien, det avgrundssvarta slutet, det är bara en verklighet om det är nu sagan verkligen slutar, och det gör den inte. I år skrevs och lästes kapitlet om hur Liverpool reste sig ur sin egen aska. Vi retade Goliat och förklarade oss värdiga att utmana Draken. Hur kan det här vara slutet på sagan? Stevie kommer att snöra på sig skorna ute på Melwood även kommande säsong.
Under den silly season som kommer tänker jag inte låta vår transferaktivitet (eller brist på den samma) vara grunden till mitt välbefinnande. Säsongerna avgörs inte i juli eller augusti, det har vårt 2013/14 bevisat. Säsongen är såklart inte oberoende av försäsongen, men Drakar slaktas inte utanför spelschemat.
Matcherna spelas och poäng blir skördade såväl som missade. Den berg-och-dalbanan tänker jag låta vara grunden till mitt välbefinnande, och som jag längtar redan.
Jag tror att vi kommer få det svårt under säsongen som kommer. Deltagandet i Champions League kommer att kräva rotation på bekostnad av kontinuitet. Kraven kommer att vara andra än vad de var i år. Alla spelare är ett år äldre. För vissa är det en styrka, för andra är det en svaghet. Men för alla är det ett år närmare slutet. Jag kräver inte att vi tar rollen som riddaren även nästa år, jag kräver inte att vi dräper draken eller knockar Goliat. Mitt krav är det samma som det var inför den här säsongen. Jag kräver att vi spelar om det.
