Ge oss FA-cupen, Martinez.
Imorgon går Everton in i världens mest mytomspunna turnering. Tredje omgången i FA-cupen är en match som ska överlevas, såsom varje match i FA-cupen fram till kvartsfinalen då lukten av Wembley, fest och ära gör sig påmind och drömmar går att ta på.
Det var inte länge sedan varje brittisk fotbollsspelares högsta dröm var att lyfta FA-cuppokalen på Wembley. En höjdpunkt som för evigt skulle skriva in dem i fotbollshistorien och den egna bygdens folklore. Tyvärr är det väl inte riktigt så längre, då ett fett kontrakt eller en ”härlig” fjärdeplats i ligan oftast är av större betydelse. Men för oss fans, för oss som var med på den tiden det var det allra största, ja, för oss är det nog fortfarande lika kittlande och mytomspunnet.
Stolta traditioner
Everton har stolta traditioner i FA-cupen, 25 semifinaler, 13 finaler och 5 FA-cuptitlar. Det har dock varit magrare på senare år med finalen 2009 som höjdpunkt.
Första gången blev dock inte av då laget diskades innan första matchen mot Glasgow Rangers (jo, ni läste rätt) på grund av att Everton hade en spelare som inte fick vara med. Men detta var ju redan 1886. Säsongen därpå fick The Toffees vara med, men diskvalificerades under turneringen då man återigen hade professionella spelare eller i vart fall ej rätt registrerade spelare med på planen. Det var en sörja av överklaganden mellan Bolton och Everton. Först 1890 genomfördes turneringen fullt ut för Everton utan några problem med en 11-2 seger mot Derby County och sedan respass mot Stoke City med 2-4.
1893 spelade Everton sin första final och 1906 kom första pokalen av fem (1906, 1933, 1966, 1984 och 1995).
Roberto Martinez har kommit till Everton för att ge oss pokaler, och FA-cupen är nog den som står överst av det som är rimligt på önskelistan. Han vann ju i fjol med Wigan. Faktum var att han gav Everton säsongens stora förnedring då The Toffees förlorade med 0-3 hemma i kvartsfinalen mot Martinez dåvarande gäng.
Om Roberto Martinez har som mål att bygga en egen dynasti ingår framgångar i FA-cupen.
Framgångar i FA-cupen under storhetsperioderna
På 20- och 30-talet dominerade världens främste centerforward genom alla tider, William Ralph Dean, även kallad Dixie Dean. Han ledde ett lag som tog två ligatitlar (1927/28, 1931/32), han gjorde 383 antal mål på 433 matcher, hela 37 hattrick och en säsong det oslagbara rekordet på 60 mål. Men han har också vunnit – och gjort mål i – FA-cupen 1933. Lägg därtill en semifinal 1931 och en kvartsfinal 1935.
Under Evertons andra storhetstid som pågick från säsongen 1962/63 till 1970/71 under managern Harry Catterick vann Everton visserligen två ligaguld (1962/63 och 1969/70) och hade idel framskjutna placeringar, men den enskilt största höjdpunkten var nog FA-cupvinsten 1966, då man vände ett 0-2 underläge mot Sheffield Wednesday till en 3-2 seger i en av de mest underhållande finalerna någonsin. Under Cattericks period var ofta Everton långt framme i FA-cupen med en final 1968, semifinal 1969 och 1971 samt en kvartsfinal 1967. Det var en glamourös tid för Everton som ägdes och stöttades av Sir John Moores – ägaren till det gigantiska spelbolaget Littlewoods – och klubben gick under beteckningen The Mersey Millionaires eller The Checkbook Millionaires.
Semifinalen 1971 har för övrigt av dåvarande spelaren och sedermera managern Colin Harvey betecknats som tidpunkten då Everton lämnade över stafettpinnen – mycket ofrivilligt – till Liverpool FC som det mest framgångsrika laget i Liverpool. Everton hade ju alltid varit storebror fram till dess.
Den tredje storhetsperioden på 1980-talet gav två ligasegrar (1984/85 samt 1986/87), en cupvinnarcup (1985) och en rad framskjutna ligaplaceringar och en ligacupfinal (1984), men även här var FA-cupen en röd tråd som betecknade framgången med vinst 1984, final 1985, 1986 och 1989. Det går också att lägga till en semifinal 1980 samt två kvartsfinaler 1981 och 1983, men det var egentligen före själva storhetstiden.
FA-cupen i mörkrets tid
70- talet var ett ojämnt och mörkt årtionde, om man räknar bort ett par gyllene säsonger under Tipsextra med härlig fotboll och profiler som Bob Latchford. Men det räckte liksom aldrig ända fram och symptomatiskt för hela perioden var semifinalen 1977 när Evertons Bryan Hamilton gjorde 3-2 bakom Liverpools målvakt Ray Clemence, men domaren Clive Thomas dömde bort ett mål som hela världen – utom Clive Thomas – såg var korrekt. Everton förlorade omspelet och Clive Thomas är för evigt inskriven i Evertons Hall of Shame.
Det mörkaste årtiondet var nog 90-talet. Kamp mot nedflyttning, usel ekonomi och en kontinuerlig nedmontering av Everton som en av Englands stora klubbar. Ja, det var bara mörker. Förutom ett gyllene tillfälle på Wembley 1995 då Evertons lagkapten Dave Watson lyfte FA-cuppokalen efter en seger mot Manchester United. Man skulle kunna likna det vid att hitta en flaska champagne av bästa sort under en tioårig ökenvandring, då du ännu inte såg annat än ökenlandskapet framför dig. En svårhanterad upplevelse.
Ge oss cupen nu!
2000-talet har präglats av framskjutna ligaplaceringar, men vi har varit långt ifrån en titel. David Moyes tog Everton till final 2009 och semifinal 2012 samt kvartsfinal 2013, men inte mer än så.
Roberto Martinez vet hur det känns att ta hem FA-cupen. Han ska erövra den från sig själv. Vi litar på honom. Vi är less på att komma 5-8 I ligan. Vi vill ha en pokal! Och resan börjar nu!
