Hoist the Blue Flag 2/2
Make the call-Lovén
Att fira guldet på ”Head of Steam”, Att vandra längs Grey Street och slinka in på ” Living room” och byta några ord med Alan Shearer. Att sitta på kinesen vid China towns början och äta himmelsk, se ut över den parkering där St James tornar upp sig, Att få ” You can stick your blue flag up your arse” Sjunget av Toonfans med pillimariska blickar på The Strawberry och sedan få höjda glas och idel leenden när vi sjunger tillbaka för att avsluta kvällen med att lära dem svenska svordomar.
Att få ta av sig skorna och luta dem mot gallret till en öppen brasa på ”Old George” Och sedan sjunka ner i deras sköna soffor efter att ha trampat 5 timmar i snöblandat regn och sedan låta brasan och en Whiskey med omöjligt uttal göra sitt med en kall kropp.
Att få se Joe Cole stiga mot skyn med ett klassmål. Att få se John Terry ta steget upp tii en blivande stjärna medans Desailly´s falnar.( 25/4-04) Allt detta är Newcastle för mig. Den bästa bortamatchen ( I konkurrens av Carrick Road och St Marys)
När man dagdrömmer så spelar ingen roll att vi förlorade idag. Med lagets moral kölhalat av en spansk pajas utan verklighetsinsikt är dagens insats något man får räkna med även i framtiden.
Det är en bedrift att förvandla de regerande Europamästarna till en osäker grupp män som knappt kan slå en femmeters pass till den passen var ämnad för. Det är verkligen inte smickrande och egentligen motsats till en bedrift för allt som verkar behövas är att våran tränare får för sig att han innehar både klass och taktiskt snille som han gärna delger sina spelare under en halvtidspaus .
Idag låg vi visserligen under och vi både kvitterade och tog ledningen innan det var dags att ge upp för när monster som Sissoko får springa sönder Ivanovic och Cahill har vi inte en Essien ( Eller Mikel för den delen) att sätta stopp och kapa toppen av Sissokos hybris. Det verkar som ingen vet vad taktiken är i situationer som de som uppstod idag. Kanske de har fått några instruktioner för många eller kanske för få. Det är i alla fall klart att i dagsläget kan vi varken bevaka en ledning och ännu mindre behålla den.
Normalt skulle jag älska den underhållning som det bjöds på idag. Jag skulle kunnat försvara mig med att allt som fattades var de tre poäng vi gick miste om idag och kanske smörja iris med honung och skylla på domarbeslut ,Skadan på Ba och den missade straffen. Men just idag ,just nu fungerar inte den terapin så jag nöjer mig med att dagdrömma om Newcastle och hoppas på att ryktena om att Roman är på väg till Newcastle för att träffa Rafa.
Jag tänker fortsätta att halvt förtränga det som sker i CFC idag genom att återvända till historien.Ikväll/natt är det Chelseas tidiga 50-tal som ska udnersökas. Vad det blir utav det får ni veta inom kort.
