Hoist the Blue Flag 23/3

Jag skiter i kallpratet och går rakt på sak. 

 

Här är några tankar jag hade kring matchen mot City.

---
 

Det har pratats om huruvida di Matteo överhuvudtaget coachar laget eller om hans uppgift är att stabilisera omklädningsrummet och låta spelarna göra resten. Det är en diskussion för en annan gång. Men jag tycker ändå att hans val att starta med en 4-5-1 formation tyder på ett försök att anpassa sig efter motstånd. 

---
 

Redan en bit in i första halvlek hade jag en känsla av att Chelsea fick matchen dit man ville. Man lyckades dra ner tempot och man visade upp ett defiensivt tänkande av helt annan art än vad vi fått se tidigare under säsongen. Man gjorde inget försök att gå till anfall innan de defensiva spelarna hade organiserat sig. 

 

Detta fick dock en del näst intill komiska konsekvenser när uppspelen ibland tog löjligt lång tid. Lite som det ser ut 1:10 in i det här klippet

---
 

Ivanovic utgick skadad. Inte. Bra. Alls. Framförallt inte när Terry också dras med skadebekymmer. Att Cahill och Luiz kan klara de centrala positionerna tvivlar jag inte på. Men på kanterna är det värre. Bosingwa tog knappast chansen att stärka sina aktier i sitt inhopp. Och på vänsterkanten ser Cole allt mänskligare ut. 

---

Straffen var fullkomligt rättdömd. Essien, av alla människor, gjorde en Kalou. Inte en fullfjädrad mellbergare, men ändå väldigt onödigt. Essien försökte senare rätta till misstaget genom att försöka skjuta ett stenhårt skott genom en försvarare. Vet inte vad det var för stackare som stod i vägen, men jag är glad att det inte var jag.

---
 

Torres gick mållös och såg inte nöjd ut när han blev utbytt. Man ska inte döma Torres insats efter en match där CFC prioriterar defensiven och kanske går för ett oavgjort resultat snarare än vinst. Och Drogba fick ju inte mycket uträttat han heller. 

---

Till sist blev situationen ohållbar. Chelsea stretade på och man ska komma ihåg att City inte är ett lätt lag att möte, särskilt inte på hemmaplan. Obi Mikel har jag, trots att det burit mig emot, berömt ibland på sistone. Men jag tycker inte han riktigt höll måttet. Han hängde inte riktigt med Toure & Co när City allt mer tog över matchen. 

---
 

Man kan tycka vad man vill om honom, men visst är Premier League lite intressantare med Tevez än utan. 

---
 

I grund och botten var det rätt taktik och det kändes ju inte helt otänkbart att vi skulle kunna plocka hem åtminstone en poäng. Vi ledde länge. Orättvist. Men ett lag med ambitioner måste liksom kunna plocka poäng även när man är i spelmässigt underläge.

 

---
 

Det hade suttit bra med en poäng från Manchester. Inte så mycket med tanke på tabelläget (även om det är nog så viktigt) utan mer med tanke på lagets självförtroende. Efter att ha radat upp idel segrar sedan AVB fick sparken så är frågan hur de hanterar den första motgången. Spelarna får inte tappa det självförtroende de har byggt upp och falla tillbaka till den nivå de befunnit sig på under en stor del av säsongen. 

 

Matchen mot Spurs blev plötsligt ännu viktigare.