Hoist the Blue Flag 25/12

Blå Jul på er!

 

Chelsea levererade som bekant bästa tänkbara julklapp i och med en rejäl urladdning mot ett fullkomligt lamslaget Villa. Jag trodde knappt det var sant. Har fortfarande inte riktigt landat efter den holmgången. Tänkte att matchen var över vid 4-0 och gick iväg en stund för att fixa matsäck till nattens arbetspass. När jag kom tillbaka typ tio minuter senare hade jag missat två mål och en bränd straff. 

 

---

 

Det var ett helt annat lag än det som spelade final i klubblags VM. Den uppmärksamme läsaren kanske vet att jag var på plats i Yokohama för att bevittna en tandlös men åtminstone i en halvlek underhållande match. Landade åter på svensk mark för knappt en vecka sedan och det finns såklart en hel del att säga om den resan men det kommer jag inte att göra här. Den nyfikne får ge sig till tåls ett tag och vänta på en utförlig rapport i säsongens medlemstidning. Om allt går som planerat vill säga men det finns det ju aldrig några garantier för. 

 

---

 

Direkt efter Villa-matchen fick jag en tweet från en kompis som av oförklarlig anledning håller på Pool. “är Rafa fortfarande ett misstag?”. Jag blev lite ställd eftersom jag förväntade mig att någon som följde Pool under Rafa-tiden åtminstone hade en grundläggande förståelse för hur djupt föraktet mot FSW är bland Chelseafansen. Jag menar fortfarande att det var ett misstag att ta in honom. Rafa kommer att ha MYCKET att bevisa innan jag känner någon sorts sympati för honom som person. De uttalanden han gjorde i LFC och rivaliteten mellan lagen gör att jag inte kan ta honom på allvar. Sättet han hanterat presskonferenserna har inte heller imponerat. Först uttalde han sig om Coles vara eller icke vara i klubben. Och efter klubblagsVM hade han mage att vara nöjd eftersom man skapade chanser. Han hade ju åtminstone kunnat låtsats som att han var lite besviken.

---
 

Men det går att tycka illa om honom som person och samtidigt se till hans insatser som coach någorlunda neutralt. 

 

Det rakare och mer direkta spelet har gett resultat. Torres har till synes “kommit igång”... igen. Men jag är inte övertygad. Det är en berg-och-dal-bana just nu. Chelsa heaven, Chelsea hell. De riktigt fina resultaten har kommit mot “sämre” lag. Inte förrän Chelsea börjat plocka poäng mot de riktiga topplagen kan jag börja acceptera FSWs taktiska drag. Fast jag har länge varit en anhängare till tanken på att använda David Luiz som defensiv mitfältare, så det ska han ju ha någon sorts cred för. Och att han använder sig av Moses istället för Sturridge som jag alltid tyckt varit rätt överskattad. 

 

Jag har aldrig utgett mig för att ha några större insikter i fotbollens strategier. Men jag tänker att om man möter lag som inte är ett underpresterande Villa eller bloody Leeds så kommer man också att möta ett organiserat försvar. Normalt sett ska inte de ytor mellan mittfält och backlinje som Chelsea utnyttjade så effektivt dan före dopparedan överhuvudtaget finnas. Man kan också tänka sig att Premier Leagues topplag överväger att sätta press på sina motståndare (något som Villa överhuvudtaget inte var intresserade av). Med mindre tid och mindre ytor kan man behöva ett snabbt och kortpassande mittfält a la RDM för att såga sig igenom försvaret och fram mot mål. Villas brist på press kan också vara en anledning till att Lampard klarade sig så bra mot Villa jämfört mot ett betydligt högre pressande Corinthians veckan innan då Lamps tyvärr inte alls hängde med i svängarna. Just den matchen var också ett tillfälle då FSWs inte hade en aning om vad han skulle göra och genomförde ett par fullkomligt obegripliga byten (och då var startelvan nog så svår att begripa sig på)

 

Så även om jag njuter av vinsten i förrgår så vågar jag inte dra för höga växlar på den riktigt än. Det är fortfarande långt kvar innan vi säkrat en plats i nästa års Champions League.