Hoist the Blue Flag 7/10

Sju spelade ligamatcher redan?! Jag som knappt kommit över glädjeruset som infann sig när säongen äntligen drog igång för ett par månader sedan. Top of the league har vi varit sedan dag ett. Having a laugh, det vågade jag kosta på mig när den tredje raka segern kom i och med en mycket stabil insats mot Newcastle. Men ändock. Obesegrade efter sju matcher, ligaledare med fyra poängs marginal, delad förstaplats med City när det gäller flest gjorda mål och trots ett onödigt mål igår mot Norwich så har samtliga lag i ligan släppt in fler mål än Chelsea. Det är långt kvar, men Chelsea har skaffat sig ett rätt fint utgångsläge inför de tunga månaderna (och de oundvikliga poängtapp) som kommer senare under hösten. 

 

På de fyra senaste matcherna har Chelsea 16-3 i målskillnad (om jag inte räknat helt galet). OK, man kan såklart göra gällande att motståndet i tre av fallen - Wolves, Nordsjaelland och Norwich - inte varit det bästa. MEN det är sånt här lag som på allvar kan vinna titlar gör. Man vinner övertygande mot sämre lag. Man tappar inte poäng i onödan. 

 

---

 

Jag skickar en tanke till Lovén d.ä., som om jag förstått min bloggkollega rätt, är canary. Norwich är ett sympatiskt lag som var några nummer för små igår. Och hur fult jag än tycker det var... alltså, det var ändå lite intressant att se krocken mellan Chelseas globaliserade kontinentalfotboll och Norwich som emellanåt spelade gammal hederlig engelsk benfrakturboll. Bästa exemplet var givetvis när en Norwichspelare (kan någon hjälpa mig komma ihåg vem det var?) forserade sig fram mot Chelseas straffområde och lämnade ett slagfält av nersparkade och stämplade Chelseaspelare bakom sig. Fult, javisst, men ändå på något sätt lite uppfriskande (det hade jag naturligtvis inte tyckt om någon faktiskt skadat sig ordentligt). Norwich ska också ha en heder för sin respektlösa attityd och att man snabbt passade på att utnyttja luckorna i ett bitvis sömnigt Chelseaförsvar. 

 

Men Norwich räckte såklart inte till. Inte på långa vägar. 

 

Ni som har svårt för klychor, ni kan anse er varnade. I EPL finns det matcher som är mer eller mindre svåra, men aldrig lätta. Matchbetygen som skribent Belfrage skrev tycker jag var rättvisande. Laget gjorde vad de skulle, ingen (utom möjligtvis Mata) glänste så vidare värst. Ändå blev det en betryggande seger. Och det är det som gör att jag tror att Chelsea kan komma att överträffa mångas förväntningar den här säsongen. Jag undrar förresten sist det hänt att så få “pundits” haft så låga förväntningar på ett lag som är regerande Europmamästare och obesegrade ledare i ligatabellen. 

 

---

 

Förresten, vad tycker ni om Oscar? Jag bara undrar, för han har inte haft det helt lätt och varit lite ojämn. Men jag gillar hans attityd. Han går på i närkamper med spelare som är, på ett ungefär, 3 gånger så stora trots att det allt som oftast slutar med att att han själv flyger som en vante. Ska bli intressant att se hur han utvecklas när han växt på sig en aning.

 

Sedan är det ju bra att Romeu får lite speltid. Även kul att att vi äntligen fick se Apzi... Acizp... Apiciz... Dave... ja det var trevligt även om han inte han göra varken från eller till. 

Hur som helst. Massa nya spelare och det är alltid roligt att se de... jag menar dem.
 

---

 

I nästa hoist (åtminstone nästa hoist som jag skriver) kommer jag antingen att fortsätta älta fallet John Terry, mediadrevet som inte vill ge upp och FA som helst bara vill att Terry ska ge upp. ELLER så kommer det att handla om klubbars historia och katalansk separatism. Om ni har åsikter / tips / önskemål kring något av dessa ämnen eller har synpunkter på dagens inlägg så är det bara att vässa tangentbordet och börja kommentera.