Oh, how sweet to be a terrier!
Äntligen fick alla hårt prövade Townfans känna fullständig glädje. I en grym thriller vann Huddersfield Town över Mansfield Town på straffar.
Åtta spelare samlades i juni under manager Peter Jackson. Den nygamle stod inför en diger uppgift att överhuvudtaget få i hop en startelva till premiären mot Cambridge. Men dagen innan premiären sändes tio nyundertecknade spelarkontrakt in till förbundet och säsongen kunde starta.
Att Town skulle stå på ena planhalvan i en playoff-final hade vilket Townfan som helst köpt rakt av. Inte minst när säsongen startade då Jackson hade svårt att få laget att fungera. Länge såg Town ut att få svårt att nå en playoffplats. Men så efter den nesliga förlusten mot Macclesfield, 0-4, började saker och ting falla på plats. Under våren spelade Town 24 matcher och förlorade bara fyra.
Ändå räckte det inte mer än till en playoffplats och med tanke på hur nära Town var att nå en direktplats var det många som befarade det värsta när slutspelet började.
Men så stod Town där ändå i Cardiff. Efter två stenhårda matcher mot Lincoln hade man en sista chans att äntligen skänka sina fans fullkomlig lycka. Och det märktes att mycket stod på spel. De individuella misstagen var många och redan i inledningen serverade Huddersfields Dave Mirfin Mansfields Craig Disley ett bra skottläge. Men Town fann sina fötter och även om chanserna var få var det Town som stod för grannlåten i första halvlek. Andy Booth hade tidigt en nick som smet utanför det övergivna Mansfieldmålet och Pawel Abbott hade ett bra skott i fint läge som tyvärr gick rakt på Pilkington i Mansfields mål.
I andra halvlek var det som om allt släppte-för båda lagen. Det var "end-to-end-stuff" under hela halvleken. Även om Town fortsatte att ha mycket boll var Mansfield hela tiden snabba i sina omställningar. Den ständigt spelbare Liam Lawrence var hela tiden kreativ och Town började efter 70 minuter att knäa. Allt hopp verkade ute när Colin Larkin på övertid spräckte nollan på Laurent D´Jaffos framspelning men bollen bedömdes ha gått över kortlinjen och hoppet levde för Town.
Förlängningen innehöll flera goda chanser för Town. Carss kunde se sitt försök smita strax utanför stolpen och Lloyd tvingade Pilkington till en grym räddning strax innan han byttes ut mot Rob Edwards. Det var nu tydligt att Town förberedde sig på straffar och så skulle det också bli.
Town hade nu i säsongens sista stund turen med sig. Normalt hade man givit upp som Townfanatiker. Det hade varit sig likt om oturen än en gång grinat Yorkshires stolthet i ansiktet men fru fortuna var nu på vår sida. Towns säkra straffskyttar Edwards, Schofield, Carss och Fowler satte alla sina medan Lawrence och Corden missade för Mansfield.
Den känsla man upplever i ett sådant ögonblick är förunderligt. Det var som om alla ångestknutar under de senaste åren löstes upp och kom ut i form av ett enda långt glägjevrål. Town till tvåan! Derbyn mot Sheffield Wednesday, Barnsley och Bradford! Bättre budget! Större möjlighet att behålla alla underbara unga stjärnor som slagit igenom under säsongen! Fantastiskt.
Managern Peter Jackson ska också nämnas en natt som denna. Att lyckas som han gjort i år är anmärkningsvärt. Att på första försöket och med en helt ny spelartrupp ta sig upp ur detta råttbo är en mycket imponerande bedrift. Och det bästa är att jag tror det finns mer att hämta. Att Town redan i år skulle ta sig till tvåan är över all förväntan och det märks också på styrelsens reaktioner. Nu väntar ett digert arbete igen men det finns en mycket fin stomme att bygga på. Men det måste till spetskompetens i truppen om det ska räcka ännu längre. Nu väntar silly season och det kommer bli en helt underbar sommar!
Slutligen. Tack till O´Learys på Götgatan som lät oss Townfans vara där och uppleva dagen. Tack till alla nya Townvänner som mötte upp, jag hoppas att vi lyckas sy ihop en resa till hösten. Tack alla övriga fans som gratulerat oss Townfans i dag.
Och vet ni vad? Vi nöjer väl oss inte med division 2?!
UP THE TOWN!!
