Inför C. Palace. 2 matcher kvar, det otänkbara kan bli verklighet.
Klubben med flest säsonger i högsta ligan i England är nu farligt nära nedflyttning. Inte sedan Churchill styrde öriket på tidigt 50-tal har Everton varit utanför högstaligan. Detta sätter perspektivet och jag kan fortfarande inte svara på vad som är fel. Laget är som en orkester som inte är samspelt. Dyra spelare med gott renommé kommer in på Finch Farm och blir antingen långtidsskadade eller förvandlas till sämre varianter av sig själva. Det återstår nu 2 matcher som allt hänger på.
Reflektioner efter säsongen.
Det var väldigt länge sedan jag bidrog med en artikel och nu är det på sin plats igen.
En usel säsong är sammanfattningen för Everton.
Kollapser mot svaga lag på bortaplan är normaliteten och förvånande segrar mot starka lag gör det omöjligt att se ett annat mönster än att när Mina spelar så håller Everton ihop, annars rasar bygget. Och Mina är som bekant skadad den mesta tiden i nivå med Delph. Övriga mittbackar verkar vara för svaga på egen hand. Kanske är det här nyckeln här – ett stabilt och skadefritt mittbackspar.
Jag har pratat med andra supportrar (för andra klubbar) och den gemensamma frågan från olika håll är hur det kan gå så illa med den trupp Everton har.
De nämner Richy, DCL, Keane, Pickford mm och skakar på huvudet, jag kan inte annat än hålla med, någonstans sitter detta i huvudet på spelarna.
Åker vi ur så kommer det bli en stor exodus av spelare då flera drar till sig intresse. Och åker vi ur tror jag exilen blir långvarig - ty det är inte enkelt att ta sig upp ur championship som min Leedsvän informerat mig om i våra krissamtal på veckosluten.
De frågar vidare hur Lampard lyckats och det jag kan säga är att han verkar ha enat föreningen och fått supportrarna att stödja laget istället för gnälla (vilket annars är vanligt förekommande på Goodison). Detta är nog det mest positiva denna säsong tillsammans med Gordons utveckling och Mykolenkos etablering.
Det finns mycket att undras över och jag hoppas att Lamps lyckas blåsa upp stämningen på Goodison och att våra spelare undviker fler utvisningar. (Noterbart är att vi nu återtagit ledartröjan i antal röda kort i Premier League. Rondon utmärkte sig med att vara på plan i 4 minuter senast.).
Om inte Keane blir frisk till torsdagens match så har vi grava mittbacksproblem då Mina, Godfrey är skadade och Brantwaite är avstängd efter utvisningen senast som föranledde förlusten mot Brentford.
Tänkbar startelva mot Palace:
Målvakt; Pickford även om jag hellre spelat Bego för trygghetens skull.
Tänkbar backlinje: Coleman, Keane, Holgate, Myko. Barskrapat pga skador. Vi hade behövt ha kvar Digne som mittbacksreserv.
Tänkbart mittfält: Iwobi, Docu, Allan, Gordon, Richy. Möjligen får Gray spela. Gomez är alldeles för långsam dessvärre.
Anfall: DCL. Finns inget alternativ nu när Rondon straffat ut sig för gott.
Framåtblick:
Oavsett om Everton är kvar i premier league eller får gå i exil så behövs en ny utrensning av spelare. Gomez, Delph, Tosun, Allan, Coleman, Gylfi behöver ersättas. DCL, Richy och Pickford säljs troligen för att täcka ekonomiska behov.
Jag hoppas Lamps får chansen att genomföra detta och får bygga mer med unga och egna produkter framöver. Efter det kommer jag glädjas åt en mittenplacering.
Jag hoppas således på det bästa men bereder mig på det värsta på torsdag kväll - som man ska göra i krislägen.
Jonas N
PS Tack för väldigt trevlig skribentträff senast - det inspirerar!
