Chelsea - Manchester U
Inför Chelsea – Manchester United
Torsdagen bjuder på en match mellan två lag som inte fått de resultat de förväntat sig inför säsongen. Trots att både Chelsea och Manchester United inte presterat på rätt nivå skiljer det fem positioner i tabellen – åtta poäng, som kan bli fem.
Historia:
Det är nu dags för säsongens andra möte mellan de två storklubbarna. De senast två mötena har slutat i seger för Manchester United, senast 2-1 och dessförinnan 4-1.
Men ser vi till historien mellan dessa lag under Premier Leagues 32-åriga historia är segrarna jämnt fördelade, 18 för Chelsea och 19 för Manchester United och nästan hälften av matcherna har slutat med ett oavgjort resultat, 26 av 63.
Chelsea:
Stekhet eller iskall, båda orden beskriver Cole Palmers form. Stekhet, spelaren som skapar mest och ligger bakom det mesta Chelsea presterar framåt i planen och när han kommer i de avgörande lägena är han iskall.
Även om det är härligt att se denna unga spelare prestera på så hög nivå behöver han få hjälp av sina lagkamrater för att vi ska vinna matcher.
Chelsea är trots sitt usla tabelläge obesegrad i ligan sedan 4-2 förlusten mot Wolves i februari, med det sagt har alldeles för många matcher slutat oavgjort vilket medfört att laget från sin elfteplats nu kämpar för en chans att slåss om Europaplatserna.
De senaste fem matcherna har laget tagit två segrar – hemma mot Newcastle 3-2 samt 3-1 borta mot Crystal Palace – samt tre oavgjorda – 2-2 mot Burneley, 2-2 mot Brentford samt 1-1 mot Manchester City.
Den stora utmaningen denna torsdagskväll är att hålla tätt bakåt då Chelsea sårats av snabba kontringar från motståndarna. Manchester United har många snabba spelare framåt och att ge spelare som Rashford, Garnacho och Højlund stora ytor att använda sin löpstyrka i är ett big no-no denna kväll. Oavsett vilka spelare Pochettino väljer i mittlåset behöver de räkna in motståndarna, kommunicera samt hellre spela säkert än att slå en chanspassning på vinst eller förlust.
Stundtals bra spel ger mig som supporter något att hoppas på, hellre optimist en pesimist. Tid och kontinuitet ligger till grunden för att vi ska få se vårt lag prestera på den nivå vi förväntar oss.
En klubb där tränarna snabbt ryker kräver en erfaren trupp, nu har vi en ung – onödigt dyr, prislappar som inte går att jämföra med spelarnas kapacitet – som behöver en ledare att jobba med över en längre tid. Jag till hör den delen av supporterskaran som vill att Poch ska få tid på sig, för vi behöver kontinuitet, sätta en elva som får spela ihop sig match efter match och vi behöver en skadefri trupp. Först då kan vi utvärdera huruvida Pochettino är rätt man för jobbet eller inte.
Med det sagt, nu är det dags för en seger mot United så att jag äntligen får jubla här hemma, jag är trött på förluster och oavgjorda matcher – jag är en dålig förlorare.
Läget i laget:
Malo Gusto klev av från lördagens match med en hamstringsskada, har vi tur är den inte allt för illa eftersom han tränat med laget i veckan.
Trevoh Chalobah ryktas vara redo för spel igen efter att ha missat den senaste matchen med en skadekänning.
Ben Chilwell och Carney Chukwuemeka kom tillbaka från respektive landslagssamling med skador som håller dem borta från spel. Även Levi Colwill och Robert Sanchez har saknats till följd av skador. Av dessa spelare är det Chilwell och Colwill som inte är tillbaka i träning.
På långtidsskadelistan har laget sedan tidigare Wesley Fofana (knäskada), Romeo Lavia (hamstring) som båda missar hela säsongen. Spelare som Reece James, Christopher Nkunku och Lesley Ugochukwu är påväg tillbaka från sina hamstringsskador men är långt ifrån spelklara.
Möjlig startelva (4-2-3-1): Petrovic; Gusto, Disasi, Badiashile, Cucurella; Caicedo, Fernandez; Palmer, Gallagher, Sterling; Jackson
Manchester United:
Precis som Chelsea kommer United från en oavgjord match som på pappret borde varit en säker vinst mot Brentford. Den forna Chelseaspelaren Mason Mount byttes in och gjorde målet som såg ut att bli segermålet, innan Brentford kvitterade till 1-1 i den 99:e minuten.
Mason Mount är enligt Erik ten Hag en fantastisk fotbollsspelare, men han har dragits med tre skador denna säsong och det är viktigast att han tränar upp sig ordentligt. Han vill inte se fler bakslag på spelare som kommer tillbaka från skada. För skador har de dragits med, precis som många andra av topplagen i ligan.
Mittbackar, vilka startar i Ten Hags mittlås? Både Raphael Varane och Victor Lindelöf byttes ut i helgens match mot Brentford och det är bekräftat att svensken blir borta minst en månad.
Likt Chelsea är Manchester United ett lag som blandar och ger i sina matcher, när allt stämmer är det ett ruggigt bra lag, men de har en tendens att hamna i djupa dalar och svackor.
De har namn på de offensiva positionerna som får sägas tillhör toppen i Premier League, men som inte fått det att stämma under säsongen och när de inte lyckas har slitvargen Scott McTominay steppat upp tryckt dit hela sju mål i ligan, lika många mål som målskyttarna Rasmus Højlund och Marcus Rashford.
Erik ten Hag är precis som Mauricio Pochettino en tränare som det diskuteras flitigt kring huruvida han ska vara kvar eller inte. Nederländares tid i klubben känns räknad om vi ska tro media och lyssna på supportrarna. Kan han rädda sitt kontrakt om laget tar sig ut i Europa kommande säsong, eller är kravet Champions League.
Under onsdagens presskonferens berättar Ten Hag om hur besviken han är över att de gav bort segern som de gjorde i lördags, men han ser att det finns en positiv trend i lagets prestationer efter jul. De är ju Manchester United och då måste de vinna även när de spelar dåligt, många lag kämpar med många skador i trupperna, något som nederländaren tror är på grund av det tuffa spelschemat och de positioner som drabbas hårdast är enligt honom försvararna då de roteras mer sällan än anfallsspelarna.
Läget i laget:
Altay Bayindir och Jonny Evans har missat de senaste två matcherna men båda har varit med och tränat under veckan. Samtidigt vet vi att Tyrell Malacia, Anthony Martial och Luke Shaw är långtidsskadade och missar matchen.
Under tisdagen bekräftade Manchester United att både Lisandro Martinez och Victor Lindelöf kommer att vara borta minst en månad till följd av de skador de ådragit sig under matchen mot Brentford.
Möjlig startelva (4-2-3-1): Onana; Dalot, Maguire, Varane, Wan-Bisaka; McTominay, Mainoo; Garnacho, Fernandes, Rashford; Højlund
Manchester Unitedredaktionen:
Då undertecknad har förmånen att dela vardagen med Pontus, en av United-redaktionens skribenter, kändes det lägligt att känna dem lite på pulsen. Så här följer ett par frågor som jag ställt till honom:
Hur är känslan i supporterled så här långt in i säsongen?
– Det finns absolut en stor frustration och besvikelse. Det började direkt med torftigt spel, på tok för många förluster och uttåg från Champions League. Visserligen såg det lite bättre ut efter årsskiftet med en period av flera raka segrar, sedan har bottennappen återigen kommit – helgens match mot Brentford som tydligt exempel. Resultatmässigt måste man konstatera att det är sämre än förväntat, men det som ger än större frustration är att vi varken fått se någon direkt utveckling i spelet eller någon jämnhet i prestationer. Visst, en diger skadelista precis hela säsongen har gjort det tuffare. Men att se laget prestera som mot Liverpool i FA-cupen – en helt magisk match – och sedan se handfallna ut matchen efter gör att framtidstron på Erik ten Hags projekt inte är vidare stor.
Vad fungerar bra, och vad fungerar mindre bra?
– Jag väljer att lyfta några spelare som stuckit ut, den första är så klart Kobbie Mainoo. Efter att ha kommit in i laget har han gått från klarhet till klarhet och spelar med en sådan självklarhet en 18-åring inte borde kunna göra på den här nivån. Alejandro Garnachos andra halva av säsongen är väldigt bra, André Onana börjar växa ut till en toppmålvakt och det ser ut att finnas en anfallare i Rasmus Højlund. Tyvärr är det allt för ofta enskilda spelare måste ta tag i matcher eller matchbilder för att United ska fungera någorlunda. Den där tryggheten och det väloljade maskineriet har lyst med sin frånvaro – när spelare som Marcus Rashford och Casemiro haft svaga säsonger blir resultaten därefter. FA-cupmatchen mot Liverpool visade prov på en samhörighet och förmåga att faktiskt spela som ett lag, tillsammans. Men det sker allt för sällan. Att United så ofta ser desillusionerade och osammanhängande ut och inte har förmågan att ta kontroll över en match – oavsett motstånd – är helt enkelt inte tillräckligt bra när man sitter på den trupp man ändå gör.
Vad kan vi förvänta oss på torsdag?
– Säg det, ett United som sätter en synkroniserad, aggressiv och hög press och är sylvassa i omställningsspelet… eller ett United som inte kan få kontroll på bollen, är ofokuserade i omställningsspelet och släpper till alldeles för många lägen i farliga områden. Det skulle kunna bli vilket som. Chelsea bör väl ha någon förväntan på sig att föra matchen på hemmaplan vilket skulle kunna passa United perfekt. Om vi ska vara ärliga är ju Chelsea ganska långt ifrån ett Manchester City, Liverpool och Arsenal. Det kommer finnas alla möjligheter för United att stressa och pressa och komma till flera bra lägen med de offensiva spetsspelarna. Och någon form av reaktion på helgens match kan man väl förvänta sig. Samtidigt kan United alltid släppa in mål, så vi kan väl förvänta oss att det inte blir 0-0 i alla fall.
Förväntad matchbild:
Kommer vi få se en krampaktig match där två lag väldigt gärna vill ha full pott och därför inte vågar riskera något, det återstår att se. Sett till statistiken bör vi se mål från båda lagen, United snittar 1,38 mål per match både framåt och i baken. Chelsea har lite bättre statistik och gör i snitt 1,75 mål, men släpper in 1,68 i snitt.
Cole Palmer stekhet eller iskall, han kommer vara den som ligger bakom Chelseas mål framåt.
Chelsea som är sårbara bakåt får se upp med Manchester Uniteds snabba omställningar och ett mål från bortalaget kommer högst troligen från en kontring där Chelsea gått fram med för många spelare och sätter sina försvarare i en svår sits.
Efter att ha sett en hel del av Uniteds matcher känns det som att det kommer vara Chelsea som driver spelet och som spenderar mest tid på offensiv planhalva, dock kommer få avslut vålla Onana några större bekymmer.
En förlust för hemmalaget skulle bryta deras 15 matcher långa svit utan förluster på hemmaplan, så vi går för segern, allra minst ett oavgjort resultat.
Pontus, vad tror du om matchbilden?
– Jag tror inte United kommer ha något större mål att vinna bollinnehavsmatchen, snarare tror jag Ten Hag vill se United stressa Chelsea till misstag – gärna ganska högt i plan – och då vara både snabba och direkta mot mål. Vi har sett United lyckas med det vid några tillfällen, samtidigt som man klarat av att vara kompakta när man sjunkit djupare i försvarsspelet. Får man till detta på ett bra sätt kommer Chelsea få det jobbigt, men med säsongen som bevisföring är det väl inte troligt att man lyckas under 90 minuter. Detsamma får väl sägas om Chelsea som också pendlar en hel del i prestationer mellan och under matcher och är benägna till misstag. Därför ser jag framför mig en ganska öppen och svängig match som nog kan bli kul att titta på. Jag säger 3-1 till United med Rashford, eller varför inte Mount, i huvudrollen – men jag vågar inte spela på det.
Mitt tips: 2-1
Pontus tips: 1-3
Domare: Jarred Gillett
VAR: David Coote
Matchen spelas torsdagen den 4 april
Avspark kl. 21.15 på Stamford Bridge
Matchen visas på Viaplay
