Inför: Liverpool FC - Real Madrid CF
Lagen med sammanlagt 15 titlar i Europacupen och Champions League möts under strålkastarna på Anfield när Real Madrid jagar sin första seger någonsin mot Liverpool. Senast lagen möttes 2009 slutade det med utklassningsseger för Liverpool och kanske kan Brendan Rodgers mannar överraska i en ny klassisk europacupkväll framför The Kop trots lagens nuvarande spel, form och truppstyrka.
Before we declare that Wolverhampton are invincible, let them go to Moscow and Budapest. And there are other internationally renowned clubs: A.C. Milan and Real Madrid to name but two. A club world championship, or at least a European one — larger, more meaningful and more prestigious than the Mitropa Cup and more original than a competition for national teams — should be launched.
Uttalandet gjordes av Gabriel Hanot, chefredaktör på franska L’Équipe efter att Wolverhamptons manager Stan Cullis utropat sitt lag till Champions of the World. Wolves hade under de nyligen installerade strålkastarljusen på Molineux vunnit mot ett par europeiska storlag i tillägg till Racing Club från Argentina, men å andra sidan förlorat med Röda Stjärnan.
Efter Cullis självgoda uttalande fick Hanot som länge kampanjat för en europeisk klubbturnering den sista sporre han behövde och i mars 1955 mottog UEFA:s kommitté ett förslag som godtogs en månad senare. Hösten 1955 drog så världens finaste klubblagsturnering igång, en turnering som 1992 fick en avkomma i form av Champions League.
REAL MADRID C.F.
Tidig dominans följt av 42-årigt uppehåll
Real Madrid kan tacka Hanot och kanske även Cullis att den europeiska mästarcupen för klubblag bildades då och inte säg fem år senare. Nu tror jag i och för sig inte att någon insatt i fotboll på den tiden tvivlade på de vita eleganternas kapacitet på fotbollsplanen, men det är en sak att veta vad någon går för och att se vederbörande bevisa det.
Tack vare Europacupens instiftande 1955 fick Real Madrid en organiserad möjlighet att möta sig med engelska, italienska, tyska och portugisiska lag, för att nämna några, och har för all framtid fem titlar från 1956-60 att visa upp som bevis för att de var Europas tveklöst bästa lag.
Det blev Benfica som bröt dominansen 1961, men Real Madrid fortsatte att hålla sig framme med finalplatser 1962 och 1964 samt en sjätte inteckning i mästarpokalen 1966. Vilken tur att Hanot inte framlade sitt förslag först 1966, för då hade Real fått vänta 42 år på sin första Mästarcupstitel, den som nu då blev den sjunde. Historieböckerna hade i så fall onekligen givit en intressant och något snedfördelad spegling av styrkan hos ett av 1900-talets bästa klubblag.
Liverpool fick vänta 21 år, Manchester United 31 år, men för Real Madrid tog det alltså 42 år att kravla sig hela vägen upp igen. De var dock som alla vet inte på total dekis och vann exempelvis 16 ligatitlar och den inhemska cupen vid sju tillfällen under samma period. 1998 var det så äntligen dags igen och nya titlar har adderats 2000, 2002 och 2014, vilket sammantaget innebär tio mästarcupstitlar, något som är rekord liksom deras 25 semifinalframträdanden.
I La Liga
Real är tillsammans med Barcelona och Athletic Bilbao de enda klubbarna som aldrig har ramlat ur La liga under 84 säsonger sedan ligan bildades 1929. Real dominerar stort i maratontabellen med 32 titlar och 21 andraplatser före Barcelonas 22 segrar och 24 silver.
Bara sju klubbar vid sidan av Real och Barca har någonsin vunnit La Liga och det rör sig i fallande antal titlar om Atlético Madrid (10), Athletic Bilbao (8), Valencia (6), Real Sociedad (2), Deportivo La Coruña (1), Sevilla (1) och Real Betis (1).
Real Madrid öppnade som väntat säsongen hemma mot Córdoba med en seger, men föll tungt i andra matchen med 2-4 borta mot Real Sociedad. Därnäst väntade prestigemötet med Atlético på Bernabeu och bortalaget drog längsta 2-1-strået i en match som såg hela elva gula kort delas ut.
Real slog tillbaka med besked och placerade åtta bollar bakom Deportivo La Coruña trots bortaplan. Därefter har Elche, Villarreal, Athletic Bilbao och Levante skickats av planen med sammanlagt 17-1. Innan skrämselhickan sätter in kan det vara värt att nämna att av de åtta lagen Real har mött hittills ligger sex stycken på plats 15-20 i tabellen. Undantagen är Villarreal och Atlético.
Med 18 poäng från åtta omgångar ligger Real Madrid trea i La Liga bakom Sevilla (19 poäng) och Barcelona som har öppnat med 22 av 24 poäng och mäktiga 22-0 i målskillnad.
På lördag möts Real Madrid och Barcelona i El Clásico på Bernabeu.
Sedan senast
Uttåget mot Liverpool i Champions League 2008-09 kom annars mitt i en mäktig ligasekvens där Real Madrid plockade 52 av 54 poäng och seglade fram mot ligaguld. Men sviten slutade som den började, med en förlust mot Barcelona, och det var inte vilket nederlag som helst. I ligaomgång 34 vann Barca på Bernabeu med svidande 6-2 och den smällen sänkte Real som förlorade resterande fyra ligamatcher och slutade 9 poäng bakom Barcelona i tabellen.
Säsongen 2009-10 blev en av de mest tvålagsdominanta på senare tid och trots att Real Madrid nådde hela 96 poäng och gjorde 102 mål på en 38-matcherssäsong samt hade 25 poäng ner till nästa lag fick de återigen nöja sig med en andraplats eftersom Barcelona spelade ihop ännu mer imponerande 99 poäng. Den 24 janari-8 maj vann Real 19 av 20 ligamatcher. Tyvärr för dem kom den enda förlusten mot Barcelona som ännu en gång bortaslog Real i vad som visade sig utgöra en nyckelmatch. Precis som säsongen dessförinnan hade Barca även vunnit hemmamötet av El Clásico. I Champions League tog det stopp mot Lyon i åttondelsfinalen, också det välbekant från året innan.
In till säsongen 2010-11 kom José Enrique, men trots att laget tog sig ända till semifinal i Champions League var historien sig lik. Över 90 poäng i ligan och 102 gjorda mål, men återigen tvåa bakom Barcelona som de förlorade mot borta men den här gången i alla fall kryssade mot hemma. I Champions League tog Real sig till de fyra sista lagen, bara för att förlora mot… just det… Barcelona. Laget vann i alla fall den spanska cupfinalen mot Barca som därmed gick miste om trippeln.
Mourinhos andra säsong brukar vara en garant för ligaguld och så även för Real Madrid som bröt Barcelonas tid på toppen. Real förlorade visserligen hemma mot Barcelona i omgång 16, men vann sedan nitton och kryssade tre av de resterande tjugotvå matcherna för att nå upp till den magiska 100-poängsnivån och vräka in 121 mål framåt. Den här säsongen var det Barca som tvingades få känna på hur det var att komma tvåa på 90-plus poäng. Den mourinhska taktiken tog laget till den andra raka semin i Champions League och det krävdes straffsparksläggning (Ronaldo, Kaka och Ramos missade, Alonso satte sin) för att skicka Bayern München vidare efter 2-1 i båda matcherna. Gómez 2-1-mål i den 90:e minuten i den första matchen visade sig bli högst avgörande för utgången av dubbelmötet.
Tredje gången gillt för Mourinhos mannar efter två semifinaler? Nej, det slutade återigen på samma sätt och säsongen 2012-13 var det Borussia Dortmund som visade sig bli för svåra. 4-1 lade grunden i första semin och Reals två mål i returen kom för sent (minut 82 och 88) för att verkligen sätta Dortmund undre press. I ligan var det ombytta roller och Barcelona som nådde 100 poäng (men ”bara” 115 mål) med Real Madrid 15 poäng bakom.
Mourinho hade fått tre säsonger på sig att vinna Champions League och i den kungliga huvudstadsklubben är tre semifinaler med uttåg efter småmarginaler samt en första- och två andraplatser inte tillräckligt bra – entré Carlo Ancelotti. Gareth Bale köptes in för 75 miljoner pund och kanske var det han som blev tungan på vågen.
I ligan gjorde Real Madrid säsongen 2013-14 sin vana trogen över hundra mål och även Barcelona nådde 100 fullträffar framåt. En med deras mått mätt skral ligasäsong nådde de dock bara 87 poäng och i stället var det Atlético Madrid som spräckte tvålagsdominansen och i en mycket spännande upplösning av La Liga höll undan. Atlético behövde bara 1 poäng, snarare var de tvungna att undvika förlust, borta mot Barcelona i den allra sista omgången och gjorde precis vad som behövdes. För oss mer neutrala var det en frisk förändringens fläkt som blåste genom den spanska ligan.
I Champions League fick dock Real Madrid rejäl revansch. Först slog de ut den föregående säsongens banemän Borussia Dortmund i kvartsfinal, sedan förpassade de Bayern München (laget som slog ut dem i semi två år tidigare) i semifinal och slutligen vann de finalen efter förlängning mot stadsrivalen Atlético som även knep guldet från dem. Stor matchhjälte blev Sergio Ramos som i den 93:e minuten av ordinarie tid fick in kvitteringen som tog matchen till förlängning. Där betalade Bale av några miljoner med 2-1-målet efter 110 minuter. Marcelo och Ronaldo kunde sedan ge slutresultatet en överdrivet stor marginal med två mål i slutminuterna.
Säsongens Champions League
Real Madrid spelar sin artonde raka säsong i Champions League. Det är rekord jämte Manchester United, vars svit dock tog slut i fjol, och det troliga är att Real nästa säsong går upp som ensam ledare på nitton raka. Arsenal ligger trea med sjutton raka säsonger.
I gruppspelet har Real liksom Liverpool spelat två matcher, något som har resulterat i 6 poäng och 8-2 i målskillnad för Los Blancos. Basel besegrades med 5-1 i premiären, men det var inte en sådan fullständig kross ute på planen som resultatet antyder med 52-48 i bollinnehav och 22(9)-16(5) i avslut till Reals fördel.
I gruppomgång nr 2 väntade Ludogorets på bortaplan och trots ett tidigt baklängesmål för Madridlaget samt en missad straff fyra minuter senare kunde de vända tack vare en ny straffspark som Cristiano Ronaldo förvaltade bättre än den första och ett segermål av Benzema i minut 77.
Rekord-Ronaldo
Cristiano Ronaldo var inte bara skillnaden mellan en VM-biljett och inte för Sverige utan har under flera år varit den spelaren som nämns först när Real Madrid kommer på tal som motståndare och det är inte svårt att förstå varför.
Säsongen har knappt hunnit få upp farten med två landslagsuppehåll, men det hindrar inte Ronaldo från att ha gjort 15 ligamål på sju matcher och han är bara ett mål från att tangera Raúls 71 mål i Champions League. Det är givetvis bara en tidsfråga innan Ronaldo går förbi, men det är inte säkert att han får behålla rekordet särskilt länge, för bakom skuggar Lionel Messi, denne ständige La Liga-nemesis, med 68 mål i samma turnering.
Ronaldo har även nätat i fjorton raka hemmamatcher, ett nytt klubbrekord.
Domare
Nicola Rizzoli och hans italienska team dömer matchen på Anfield.
Skador
Gareth Bale och Sergio Ramos var inte med på flyget när Real Madrids trupp ankom Merseyside under tisdagen och duon är således inte aktuell för spel mot Liverpool.
Det här är truppen som Real har bekräftat:
Casillas, K. Navas, Pacheco, Varane, Pepe, Marcelo, Carvajal, Arbeloa, Nacho, Khedira, Kroos, James, Modric, Isco, Illarra, Medran, M. Llorente, C. Ronaldo, Benzema, Chicharito.
Tidigare möten
Liverpool har bara förlorat en (2-3 mot Udinese i Europa Leagues gruppspel i oktober 2012) av de arton senaste hemmamatcherna i Europa, men mot spanskt motstånd har det på tretton försök bara blivit fyra vinster (sex oavgjorda och fyra förluster).
Real Madrid har vunnit fem av de sju senaste bortamatcherna i Champions League och har vunnit de tre senaste bortamöten med motstånd från Premier League. Sammanlagt facit mot engelska lag på bortaplan lyder fem vinster, tre oavgjorda och fem förluster.
Marängernas senaste besök på engelsk mark slutade med en 2-1-seger på Old Trafford i åttondelsfinalen säsongen 2012-13. Christiano Ronaldo gjorde segermålet och har gjort 5 mål på de sex senaste matcherna mot lag från Premier League.
Ronaldo har nätat två gånger på Liverpool, men aldrig på Anfield.
I Europacupfinalen 1981 besegrade Liverpool Real Madrid med 1-0 efter mål av Alan Kennedy, passande nog i minut 81.
Efter att ha överraskat med en 1-0-seger på Bernabeu i den första åttondelsfinalen 2008/09 fullbordade Liverpool krossen genom att vinna med 4-0 i returen på Anfield i vad som är Real Madrids största nederlag i Champions Leagues historia. Steven Gerrard gjorde 2 mål och Alvaro Arbeloa, i dag i Real, spelade den kvällen för Liverpool.
Vi kan se att Gerrard och Skrtel är de enda överlevarna från den startelvan (plus Lucas som var inhopare) medan Iker Casillas, Pepe och Sergio Ramos (plus Marcelo som inhoppare) är de enda dito i en lika förändrad Realuppställning.
Så här ställde lagen upp senast de möttes 2009:
Liverpool
Reina
Arbeloa Škrtel Carragher Aurélio
Alonso (Lucas 60) Mascherano Gerrard (Spearing 73) Babel
Kuyt Torres (Dossena 84)
Madrid
Casillas
Ramos Cannavaro (Van der Vaart 64) Pepe Heinze
Robben (Marcelo 46) Diarra Gago (Guti 77) Sneijder
Raúl Higuaín
LIVERPOOL
En knapp 2-1-seger hemma mot Ludogorets följdes av en svag insats och 0-1 borta mot Basel i omgång två. Liverpool har börjat lika icke övertygande i Champions League som i ligan och har nu ett dubbelmöte med gruppfavoriten att förbättra utgångsläget inför de speglade mötena med Basel hemma och Ludogorets borta.
Det är lätt att tro att det är bäst att proppa hela soffan full med skämskuddar inför onsdagen med tanke på de båda lagens respektive form och truppstyrka, men säsongen 2004-05 likt vid många andra tillfällen har lärt oss att även lag med spelare som Djimi Traoré, Anthony Le Tallec, Florent Sinama-Pongolle och Neil Mellor kan slå ut storheter som Juventus, Inter, Barcelona och Milan.
Real Madrid lär också visa Liverpool vederbörlig respekt, åtminstone inledningsvis i matchen, och inte försöka spela ut sitt fulla register omedelbart från avspark, även om de kunde. Visa av erfarenheten 2009 samt vad Carlo Ancelotti har lärt sig under sina möten med Liverpool. Han kommer garanterat trumma in i sina spelare att aldrig slappna av och ta ut något i förväg, särskilt inte om Real skulle ha ledningen med 3-0…
Startelva
Efter att Alberto Moreno utelämnades från truppen mot QPR startade spekulationerna om vänsterbacken var skadad, men Moreno har nu själv bekräftat att det bara handlade om att Brendan Rodgers önskade ha honom utvilad till matchen mot Real Madrid. Mot bakgrund av det och José Enriques svaga insats i helgen är det ingen högoddsare att Moreno petar Enrique ur startelvan. Till höger tror jag dock att Glen Johnsons erfarenhet fäller avgörandet och att Javier Manquillo får börja på bänken.
Dejan Lovren och Martin Skrtel var nästan helt felfria i manmanspelet mot QPR, men backlinjen brister fortsatt i positionsspelet och kommunikationen mellan lagdelarna vilket gör att det sammanlagda intrycket ändå inte var särskilt övertygande. Mamadou Sakho är tillbaka från skada och påbörjade sin träning först måndag den här veckan, så det troliga är att Lovren och Skrtel får fortsatt förtroende.
I lördags byttes Joe Allen och Philippe Coutinho in efter 66 minuter och den senare hade en betydande påverkan på Liverpools förbättring av spel och en stor inblandning i de tre mål som gjordes framåt. Det framstår som givet att han går in i startelvan medan Emre Can, som var trög i comebacken efter skada, sannolikt inte ges chansen mot Real.
Steven Gerrard, Jordan Henderson och Raheem Sterling framstår som säkra kort och då återstår två positioner att fylla. Gerrard får troligen flytta tillbaka till sin mer defensiva och speluppläggande roll, särskilt om Coutinho startar, och vad Rodgers sedan hittar på beror främst på om han tänker sig en avvaktande eller attackerande ansats. Vågar han beordra hög press och högt tempo mot ett av Europas allra bästa lag som är sylvassa i omställningarna? Snarare tror jag han förespråkar att Liverpool ska försöka vårda och hålla i bollen medan laget flyttar upp i stället för att stressa och slå långbollar mot en löpande Sterling, något som skulle kunna tala för Allens medverkan.
Att Rodgers skulle välja Rickie Lambert före Mario Balotelli låter osannolikt och inte heller tror jag att Liverpoolmanagern väljer att starta helt utan forward. Det är bara att hoppas att Balo på allvar kan vakna till liv med den här inramningen och mot det här motståndet. Å andra sidan, en spelare som inte tänder till av en europacupkväll på Anfield mot Real Madrid är nog hoppet ute för.
Mignolet
Johnson Skrtel Lovren Moreno
Gerrard
Henderson Allen Coutinho
Sterling
Balotelli
Källor: uefa.com, liverpoolfc.com, liverpool.no, en.wikipedia.org
