Ipswich - Charlton0 - 2
Ipswich - Charlton 0-2
Charlton tog en mycket viktig seger på Portman Road, när toppkonkurrenten Ipswich Town besegrades med 0-2 i en mycket väl genomförd match.
Ja, vilken match det blev till slut. Charlton gjorde en av säsongens bättre insatser när man gick segrande ur en väldigt välspelad League One-match på Portman Road. En disciplinerad defensiv resulterade i noll insläppta mål, och en uttrycksfull offensiv producerade två mål fördelat på varsin halvlek.
Det väntades förändringar från den underpresterande startelvan i Burton, och tre sådana genomfördes inför matchen. Formstarka spelare i Chuks Aneke och Albie Morgan fick rättfärdigt chansen från start istället för Omar Bogle och Marcus Maddison. Jonny Williams tog också plats i startelvan på bekostnad av Alex Gilbey. Williams som återkom med en skadekänning från landslagsuppehållet var nu åter redo för att prestera.
Charlton: Amos; Matthews, Gunter, Pratley (C), Maatsen; Morgan, Watson, Shinnie, Williams (Gilbey 55); Aneke (Purrington 72), Smyth (Bogle 66).
Ej använda avbytare: Maynard-Brewer, Pearce, Maddison.
Ipswich Town: Cornell, Ward, Chambers (C), Woolfenden, Norwood (Drinan 35), Bennetts, Judge, Nsiala (McGuinness 71), Dozzell, McGavin (Lankester 71), Gibbs (Jackson 63).
Ej använda avbytare: Holy, McGuinness, Kenlock, Hawkins.
Första halvlek
Det var en rolig och bra inledning på matchen. Båda lagen satte omedelbart sin prägel med pigga ben offensivt och visade intention till att spela sig igenom motståndarnas lagdelar. Det gavs alltså tidigt sken om att en bra match väntade, och det är alltid välkommet en lördagseftermiddag. Även om man då inte vet slutresultatet.
I 15:e minuten fick Ipswich matchens första riktiga målchans. En rivig och obehaglig James Norwood brunkade till sig en boll i djupled i kamp med Chris Gunter och skapade sig ett friläge. Gunter var hack i häl och störde Norwood i avslutsögonblicket, varpå Norwoods lyftning gick över ribban. En ganska liknande händelse utspelade sig tre minuter senare, fast denna gång i ett anfall från Charlton. Chuks Aneke vann en, av alla, nickdueller och skarvade till en djupledslöpande Jonny Williams som var näste man att få friläge. Denna gång hann försvararen Aristote Nsiala ikapp och bröt klockrent precis vid Williams skottögonblick. Bra försvarsspel men frustrerande för oss i en annars bra tendens.
Charlton satte, från minut ett, hög press och var ivriga i sitt försvarsspel. Trion Albie Morgan, Jonny Williams och Paul Smyth löpte kopiöst i presspelet och attackerade Ipswichs-bollhållande försvarsspelare som arga bin. Frustrerande blev det för Ipswich försvarsspelare, där Luke Chambers ganska tidigt in i matchen såg ut att vilja ge Paul Smyth en rejäl omgång för att sedan hänga upp honom på en klädhängare. Ipswich var dock laget som genomgående i matchen ägde mest boll och var stundtals riktigt bra i sitt spelförande.
I en öppen match var det därför otroligt skönt att Charlton i ett tidigt skede ändå fick hål på hemmalaget efter 21 minuters spel. Genom fina kombinationer på högerkanten med Adam Matthews och Jonny Williams inkluderade tappade Charlton bollen, men visade prov på snabb och superb återerövring genom Chuks Aneke. Aneke hade bara minuten tidigare löpt sig fri och skjutit högt över i ett hyfsat läge. Istället för avslutare agerande han nu bollvinnare när han, hör och häpna, glidtacklade till sig bollen högt upp på motståndarnas planhalva. Han lämnade snabbt över till Andrew Shinnie som gled in i straffområdet och spelade snett i sidled till Albie Morgan som smällde in 0-1 (21) till Charlton. Den så formstarke Morgan, som varit mycket bra inledningsvis, fick nu välförtjänt göra sitt första mål i seriesammanhang för klubben som utbildat honom.
Tufft för Ipswich som inte inlett sämre än Charlton. Värre blev det också när den aktive Norwood fick utgå skadad 15 minuter efter målet som betydde underläge. Detta verkade dock inte påverka matchbilden särskilt mycket, för i minut 38 hade Ipswich ett bra läge att kvittera. En frispark lyftes in och fick en nicktouch från Alan Judge, som skarvades mot mål. Ben Amos gjorde en snabb sidledsförflyttning och tippade, med en hand, bollen utanför sin stolpe. En mycket bra räddning! Bara minuten senare föll en ännu bättre målchans, när Pratley misslyckades med att täcka ut en boll vid kortlinjen. Ipswich erövrade och spelade snett inåt bakåt där Alan Judge, från 6-7 meter, sköt på en hejdlöst blockande Gunter och skottet gick över. Ett väldigt farligt läge för kvittering som Ipswich hade behövt ha utnyttjat.
En bra första halvlek var till ända med ett spelsuget Charlton och kreativa spelare. 0-1 i paus.
Andra halvlek
Att det varit kul att spela fotboll under första halvlek syntes, och Charlton inledde andra på inslagen väg. Tidigt skedde en fin sekvens när Albie Morgan ruschade längs hela högerkanten och slog ett bra inlägg mot bortre, där en fri Smyth tänkte försöka sig på en vänstervolley men missade bollen. Morgan gav här uttryck för den löpvillighet som präglat första halvlek och som nu fortsatte. För att fortsätta hålla högt tempo och ha fräscha spelare gjordes även en tidig förändring. 10 minuter in i halvleken byttes en bra Jonny Williams ut mot en annan slitvarg i Alex Gilbey. Tristare stämning var det vid nästa byte, en tiominutersperiod senare, där Paul Smyth kördes av med bårbil, och Omar Bogle fick ta dennes plats. En bårbil är sällan ett gott tecken och vi får hoppas att Smyth inte blir långvarig i rehabrummet.
Två minuter senare, i minut 68, kom utökningen. Ett långt inkast från Adam Matthews, vars andraboll landade hos en upplyft Darren Pratley som smashade in bollen mot bortre stolpen, där en omarkerad Omar Bogle slängde sig fram och tryckte in 0-2 (68). Bogle hade endast varit på banan i två minuter efter sitt inhopp och gjorde nu, äntligen, sitt första mål för klubben, när han påpassligt lurade vid bakre stolpen. Skott eller inlägg från Pratley? Han lär hävda det sistnämnda och snyggt blev det! Charlton hade nu verkligen fått utdelning för sina chanser, men man hade också tagit över spelet i andra halvlek och man spelade överlag mycket bra.
De återstående 20 minuterna bestod av försvarsspel. En till förändring gjordes också när det var Anekes tur att vila vilket möjliggjorde speltid för Ben Purrington som klev in på vänsterbacken. Maatsen klev i sin tur upp som vänsterytter. Charlton försvarade sig disciplinerat, och man tappade räkningen i antalet uppoffrande blockningar, där försvarspjäserna skyddade målet helhjärtat. Offensiven blev på andra hållet lidande där man tappade en del boll i omställningarna, men man var samtidigt sällan mycket folk med i anfallen. Mittfältet fortsatte jobba stenhårt i samtliga riktningar, och det som passerade dem blev egentligen aldrig till några riktiga farligheter för Ipswich. Även om de fick leka med bollen under större delen av matchens avslutning. Charltons genomföranden var bra, fram till domarens avblåsning efter 97 minuters spel. Charlton vinner med 0-2 i Ipswich.
Efter match
Förhoppningarna var att se en reaktion från debaclet i Burton, och som de förhoppningarna infriades. Det blev en mycket väl genomförd insats från start till mål. Kanske rentav den bästa hittills den här säsongen, i konkurrens med Portsmouth borta. Alla, från spelare på planen till ledarteamet, ska ha en eloge för sina insatser, och man ville bara följa med in i omklädningsrummet för att dela ut ryggdunkar och hårgnuggningar.
Laget visade upp snygga mål och bra spel både offensivt och defensivt. Framförallt var det den genomgående löpförmågan och energiska pressen som blev vägvinnande, där mittfältet drog ett väldigt tungt lass. Samtidigt ska det sägas att motståndarna var ett värdigt sådant och levde upp till en förväntad hård kamp. Dessvärre för Ipswich verkar de än så länge haft svårt att ta poäng mot sina toppkonkurrenter (förluster mot Charlton, Sunderland, Hull, Lincoln och Doncaster). Något som i det långa loppet kan vara ödesdigert för Paul Lambert & gänget.
Poängen för omgången är mycket svårutdelade. Samtliga i laget aspirerar på dessa, och samtliga hade kunnat få en mer eller mindre motivering varför de var värda dem. Ben Amos gör en bra match och räddar det han ska. Han håller även sin åttonde nolla för i år. Försvaret var åter kanon, och hela linjen med Watson inkluderat förtjänar beröm. Mittfältet har vi nämnt ett par gånger, och där fick vi se många av deras bästa sidor. Williams slet på efter bästa förmåga, och är otroligt fin att skåda när han är på spelhumör. I det höga tempot vågade man matcha Williams i 54 minuter, medan Aneke fick spela i 71. Forwarden var återigen oerhört nyttig, och det var kul att hans konkurrent Bogle (eller ”Bogoal”) äntligen fick göra sin första strut. Trion Shinnie, Morgan och Smyths antal löpmeter är för svårt att ens gissa på. Vilken laginsats!
Och som vi hoppades på så byttes Johnnie Jacksons och Ricardo Fullers namn ut mot Albie Morgans och Omar Bogles.
Poäng:
3p – Albie Morgan: Formkurvan bara accederar uppåt. Tar väldigt många bra beslut på fotbollsplanen för tillfället och är en fröjd att skåda. Fick kröna detta med ett viktigt ledningsmål och sitt första i League One. Gjorde även några enastående ruscher från eget straffområde, längs hela kanten och upp till sista tredjedelen. Jag har tidigare efterfrågat att Morgan hade behövt ta ett steg utvecklingsmässigt för att verkligen vara med i kampen om en plats i startelvan. Ett steg han nu verkar ha tagit och det steget har vi definitivt inte sett slutet av än.
2p – Andrew Shinnie: Tycker Shinnie är oerhört bra matchen igenom. Deltog även han aktivt i det lyckade försvarsspelet och löser många knutar offensivt. Om Watson är utgångspunkten i den defensiva speluppbyggnaden, ska Shinnie alltid försöka få bollen precis utanför motståndarnas straffområde. Assistbäst i hela laget med tre sådana.
1p – Adam Matthews: Här kan poängen ges till Smyth, Pratley eller Aneke men det blir Matthews som kniper den. Får vara ansiktet utåt för den defensiv som inte släppte igenom mycket. Stänger ner sin kant helt och bidrar offensivt där även hans långa inkast ligger bakom ett mål. Har varit mycket bra sedan sitt comebackande intåg.
UP THE ADDCIKS!!!!!!