Krönika: E(de)n vanlig dag på jobbet
De första människorna sägs enligt den Heliga Skriften ha placerats i en lustgård som kallades för Eden. En lustgård med oändlig ljuvlighet och skönhet. Det känns som att vi befinner oss där nu igen – troende eller ej…
83:33 träffar Sturridge ribban som efterföljs av…
’’Hazard… we may just… ohh brilliant run from Hazard.. OHHHH – that is absolutely phenomenal… (tystnad för återhämtning) WOW! THE Best player in the Premier League. Look the Liverpoolplayers can’t come near him. What a goal. What a finish! The power, the strength, the low centre of gravity and once he come close near the box the Liverpoolplayer are scared to go against him. The pace there, no hesitation. He is the best player in the Premier League’’
Klockan på 84:07
Eden Hazard kom till Chelsea efter Champions League-guldet 2012 med orden om att han ville utmana de största och han ansåg sig ha anslutit till jordens bästa lag just då. En man hela Europa ville ha efter att ha trollat fram ett franskt ligaguld med lilla OSC Lille.
Efter ett år med Hazard och ett Europa League-guld senare utbrast jag till min vän:
’’Att få ha Hazard i vårt lag är en ynnest. Vi får vara glada så länge han vill vara det för vi vet om att han kanske egentligen är för bra… men vart skall en sådan kille spela?’’
Snart sex år senare är han fortsatt här och han verkar nöjd med det som nybliven VM-bronsmedaljör och troligen hela VM:s bästa spelare egentligen.
Satt med handen på hakan igår och förbryllades av hur utspelade vi kunde bli i vår värsta stund hittills iår. Reprisen av Bonde söker fru började kännas mer lockande… Liverpool hade greppet och då såg jag att han värmde upp. Eden Hazard.
Så fort han klev in på plan tänkte jag att nu vänder det tamigtusan - men först hann Sturridge fira av ett mål och Liverpool behålla hela taktpinnen. Hazard fick hjälp av maskineriet Kanté strax efter timmen och vi började sakteliga vända något på det hela. Stundom.
Men Liverpool hade greppet innan Emerson Palmieri chockerande nog mullrade in 1-1 vilket ekade till London. Chelsea hade ju inte förlorat på Anfield sedan maj 2012 kom de på – ni vet Oriol Romeus katastrof – och sedan gjorde han det. Ni vet han som får neutrala att vilja titta….
Conte sade under sin tid i Chelsea att Hazard visade för lite divighet och att det försvårade för honom att bli den bästa av den anledning – han kunde inte bli som galaticos borta i Spanien.
Hazard är fortsatt inte divig men han är skillnaden och vi förväntar oss numera den skillnaden. Men vi vet inte hur den skall uppstå eller infinna sig. Det tror jag inte heller Hazard vet. Han bara är och det framstår som att en själv skulle kastas in i ett pojklag för att spela och du bara känner att det här har jag. Lita på mig. Jag vill vara skillnaden. Som om att det inte vore något.
Finns en anledning till att det första människan uppges ha känt till var Edens lustgård.
