Krönika: Hur maximerar man Gini Wijnaldum?
En ständigt otillräckligt uppmärksammad stöttepelare i Jürgen Klopps lagbygge de senaste åren har varit Gini Wijnaldum. Den som försöker räkna upp Europakvällarna på Anfield där han varit bäst på plan skulle snabbt hamna på tvåsiffrigt. Men spelar han ens på sin bästa position? Hur maximerar man utfallet från att ha råmaterialet Gini Wijnaldum i startelvan varje vecka?
I Echo skriver man idag om hur en nyckel till nytändning och nya spelmönster i de avslutande två matcherna kan komma ur en liten tweak i Georginio Wijnaldums roll. Genom åren med framsteg och framgång under Jürgen Klopp har lagets nummer fem varit fundamental, men kanske inte fått stå lika mycket i centrum givet att stora delar av hans jobb på planen varit att stänga ytor och samla upp. Samtidigt som spelare runtom honom inte haft direkt alldagliga utvecklingskurvor.
När jag läser deras take på situationen på plan med Wijnaldum är jag genast såld. För det är ett faktum överflödigt att konstatera att han sitter på ett sinne för offensiva löpningar, sanslös teknik och kanske är Liverpools bäste huvudspelare. Där kanske landslagskollegan Virgil har ett och annat att säga till om, men så är de två holländarna också utrustade med lite olika förutsättningar för att få chansen att trycka till bollen med pannan lika ofta. Odiskutabelt är det åtminstone att given chansen är Gini Wijnaldum en poängspelare, kanske till och med de stora matchernas man.
I kvalspelet till nästa sommars mästerskap prickade Gini in 8 mål på 7 matcher och gjorde det med en högre utgångsposition och uppmaningar att oftare löpa in i straffområdet. Det är ett koncept som både vi och Barcelona vet är framgångsrikt. Det ska dock i anknytning till matchen mot Barcelona genast nämnas att den både är det största argumentet vi sett för att låta Gini gå offensivare, samtidigt som det argumentet, åtminstone inom ramen för spelsystem och lagkamrater, behöver finslipas (för nog bjöd vi på ytor mellan mittfält och försvar i den matchen).
Kanske är en offensivare roll för Gini en förändring som kräver justeringar hos övriga på mitten, eller så är Barcelona-exemplet lite extremt eftersom de är bättre än något annat motstånd på att stundom ta sig igenom förstapressen och få fast bollen i de ytor som Gini i så fall i större utsträckning lämnar öppna. På det här området är det inte förgäves att nämna det etablerade ryktet om att Liverpool i sommar kommer gå för Thiago Alcantara.
Med honom i truppen, samt Fabinho och i någon mån Jordan Henderson har vi ett mittfält som mår bra av fler spelare som liksom fronttrean konsekvent kan ta sig in i straffområdet. Enligt den beskrivningen finns givetvis Naby Këita och Alex Oxlade-Chamberlain, men där är min åsikt att den senare inte är en startman i ett lag som aspirerar att varje år vinna åtminstone Premier League eller Champions League. Och vad gäller Naby Këita: är inte Gini Wijnaldum en bättre Naby Këita än vad Naby Këita är? Frågan kan absolut ställas.
När vi värvade guineanen kom han från säsonger i Bundesliga där han fick utlopp för de målgivande egenskaper som jag efterfrågar större utlopp för i Wijnaldum. Men det har sedan dess nog inte gått någon förbi att Këita är skadebenägen och egentligen inte någon gång fått bygga vidare på en fin formkurva under sin tid i Liverpool. Samtidigt har vi från Gini Wijnaldum - i en defensivare roll än den Këita haft när han spelat - sett avgörande klassmål mot Barcelona och vad som skulle varit det mot Atletico Madrid. Dessförinnan har vi sett honom löpa in i straffområdet och näta mot alla storlag i England (utom Manchester United) och lägg därtill derbymål mot Everton och varför inte ännu tidigare Champions League-givande mål mot Middlesbrough.
När vi ändå rör oss längs med Gini memory lane kan vi nämna att karln hängt fyra i samma match under sin tid i Newcastle.
Poängen jag vill göra är att före och under tiden med Këita har vi under stundom fått ut det vi köpt honom för från Wijnaldum. Oftare än inte i stormatcher, i avgörande skeden. Där finns det något att bygga vidare på vilket hans fina landlagsinsatser parallellt med detta också vittnar om. För även där håller mönstret med stormatcher i sig, i båda mötena med Tyskland gjorde han poäng och i det som utspelade sig i Hamburg prickade han in exakt ett sådant mål som följer av att konsekvent löpa in i straffområdet.
Frågan är vidare givetvis i vilken utsträckning hans roll i Liverpool bör tweakas om, för det är lätt att invända med att säga att Georginio Wijnaldum är en av världens bästa spelare under press. Han är vital i speluppbyggnaden mot pressande motstånd, och har som jag också nämnt dominerat under många toppmatcher på Anfield - och i det i sin defensivare roll. Borde man därmed istället göra ett case för Wijnaldum kvar i sin roll, men som kryddar den med fler löpningar in i boxen per match? Kanske. Men där kommer återigen Thiago-värvningen in och tiden får utvisa hur behovet av att spetsa till Wijnaldum utvecklas.
Jag vill dock tro att den värvningen blir av vilket ger ungefär samma egenskaper i speluppbyggnaden som Gini visat upp hos oss, samt en spelare som under senare år förbättrat sin defensiv utan boll. Detta ställer då dörren vidöppen för Wijnaldum att ta sig an en offensivare roll. Det här hoppas jag att Klopp ser och att han, som verkar vara förtjust i honom, också ger holländaren förtroendet att backa upp fronttrean.
Lite ironiskt i sammanhanget är att spelaren sitter på utgående kontrakt och nu går in på sitt sista år. Allt vad experimenterande och utveckling av honom i vårt spelsystem heter hänger givetvis på att han förlänger. Det är en fråga som hängt med mig under våren och som jag hoppas att vi snart får ett svar på. Lönekuvert och stormatcher utlovas på Anfield och jag hoppas innerligt att Gini Wijnaldum inte vill spela för framgången vi jagar i andra färger i andra länder. Hittills har inga sådana rykten blossat upp och förhoppningsvis hinner de aldrig göra det. Förläng, kliv fram och fira fler framgångar på Merseyside, Gini.
