Martinez återupprättar tron på storhet
I och med segern mot Arsenal har Everton skaffat sig ett riktigt bra utgångsläge för att nå kvalet till Champions League, men varje kommande match kommer att kännas som en svårartad balansakt på en knivsegg där en endast liten rispa riskerar att ta död på förhoppningarna. Nästa balansakt är Sunderland.
Det har varit klang och jubel under en hel veckas tid då Roberto Martinez mannar efter en längre tids riktigt bra form satte pricken över i:et genom att köra över konkurrenten om Champions Leagueplatsen, vilket skapat ett gynnsamt läge som för några veckor sedan kändes oerhört avlägset.
Den gamle legenden Peter Reid jämförde till och med insatsen mot Arsenal med laget från 1985, där han själv var med. En jämförelse som inte görs lättvinnligt i Evertonkretsar, eftersom det då var ett lag som var bäst i Europa, sannolikt världen.
Reid liknar också James McCarthy och Gareth Barrys samarbete med Everton anno 1985 med Paul Bracewell och Peter Reid. En mycket kittlande jämförelse! Tyvärr drabbades Paul Bracewell av en skada som hindrade deltagande i VM 1986 och skulle hålla honom från fotbollen i ett par år. Han kom tillbaka och blev en Premier League-trotjänare, men nådde inte de nivåer som han legat på under mästaråret 1984-85. Och nog finns det massor med likheter mellan Bracewell och James McCarthy! Reid och Bracewell kanske inte var de med högst stjärnstatus, men innan skadan på Bracewell och under Evertons guldår kunde alla konstatera att ingen rådde på detta solida innermittfält. Kombinationen av kraft och spelintelligens när den är som bäst.
En annan liknelse med dagens Everton kan ju vara att jämföra mittfältsdiamanten Barry, McCarthy och Barkley med en av Englands fotbolls allra främsta innermittmält – The Holy Trinity – med Alan Ball, Howard Kendall och Colin Harvey. Den rena fotbollen. Eller som mittbacken och den tidens lagkapten Brian Labone brukade skämta:
”Everton är det enda tremannalaget i historien som vunnit ligan.”
Något överdrivet då laget 1969/70 bestod av flera toppspelare, inte minst Labby själv, men The Holy Trinity spelade fotboll på instinkt och de var magnifika.
Dagens killar har en bit dit, men för första gången sedan just 80-talet tycker jag mig se vissa likheter mellan giganter från förr och dagens innermittfält.
Nå, att utreda detta skulle ta en halv uppsats i anspråk, men det kan vara ett sätt att förmedla de känslor och förnimmelser från mången storhetstid som Roberto Martinez nu rör upp hos oss Evertonians. Exemplen är många.
Bara en sådan sak som att spanjoren på frågan om han ser Everton som The Peoples Club eller The School of Science, utan att tveka svarar The School of Science. Faktum är att Martinez menade att just den historiken var en av de bidragande orsakerna till att flytten till Everton blev av. Epitetet stämmer från 60-och tidiga 70-talets glansdagar. Den stilfulla fotbollen.
Från Alex Young (Evertons egen George Best, eller var det tvärtom, Man U hade en egen Alex Young..?) till The Holy Trinity och mycket, mycket annat. Folkets klubb är något latent, något som tas för givet, på samma sätt som jag tror Liverpool FC tar det för givet för sina fans. Sådan är fotbollskulturen på Merseyside. David Moyes lyfte dock detta för att ytterligare lägga kraft bakom underdogmentaliteten och lyfta Everton ur det destruktiva tillståndet såsom en pensionerad fotbollsgigant med historien bakom sig. Det var en god tanke.
Men Everton vill leva med och i historien och med detta som utgångspunkt vet Martinez att The School of Science är ett epitet som får oss fans att bli påminda om den storhet som likt en ande vilar över denna klassiska klubb.
David Moyes återupprättade stoltheten. Roberto Martinez har väckt storheten. Den slumrande draken rör på sig. Bäva månde omgivningen.
