Martinez triumftåg på transfermarknaden
Roberto Martinez fortsätter sitt triumftåg på transfermarknaden, och med det menas att han faktiskt verkar få de spelare som han vid flera tillfällen sagt att han vill ha, utan att ha den största plånboken. På samma sätt som vi Evertonians kan förstå varför han vill ha dem. Ett triumftåg som måtte kräva extrem planering, ett gott rykte och en övertalningsförmåga utöver det vanliga – en Roberto Martinez.
Med andra ord passar exempelvis det senaste nyförvärvet 18-årige Brendan Galloway som handen i handsken i det lagbygge där dynamiken mellan välanpassade och högpresterande (om än inte några Messis eller Ronaldos) seniora spelare kombineras med den underliggande kraften från en stor och konkurrensmässig grupp av ungdomar. Lätt sagt, svårare att genomföra, men ser man till mixen i dagens Everton, är Roberto Martinez på väg att få till det som de flesta trodde vara omöjligt – ett konkurrenskraftigt lag i Premier League-toppen - trots att han inte ens är i närheten av de medel som hans konkurrenter har.
Även Muhamed Besic är en perfekt Everton-värvning. Lite under radarn för fyra miljoner pund. Onekligen en mycket lovande spelare som redan har erfarenhet från VM-spel på högsta nivå. En spelare som kommer kunna utvecklas och utmanas i en miljö på Finch Farm.
Martinez manövrerar i ett landskap där så fort någon av hans spelare gör några starka insatser är de enligt rykteskarusellen på väg någon annanstans. Lägg därtill den alltid återkommande kritiken att Martinez lagbyggen inte är att räkna med på grund av de många lånen.
Spanjoren hyllar lånesystemet och menar att har man bara en stark kärntrupp blir lånen en krydda som endast kan ses som något positivt. Lånespelaren får möjlighet att utvecklas och ett minne för livet, tack vare att han får vara del av en trupp med fantastisk gemenskap och en miljö där han hela tiden utmanas att bli bättre. Det i sig ger möjlighet till nya lån av likartad kaliber, men det kan också innebära att någon eller några av lånen trivs så bra att de vill stanna. En bakväg, helt enkelt.
Kritiken ifjol var att Gareth Barry och Romelu Lukaku var ju bara på lån och Ross Barkley, Leighton Baines samt Seamus Coleman skulle ändå snart lämna. Nu har alla skrivit kontrakt med – ja, Everton.
För snart något år sedan hörde Bill Kenwright av sig till Chelsea för att undersöka om det fanns någon forward att låna ur deras överflöd. Ödmjukt, såsom Everton alltid tvingas jobba. Tror nog att målet var en så pass ”dyr” spelare som Demba Ba. Chelsea ringde tillbaka och frågade om det skulle funka med Romelu Lukaku istället… Kenwright blev minst sagt förvånad. För bara ett år sedan var ett lån av en spelare av Lukakus kaliber – det vill säga hans värde på transfermarknaden – en fullkomlig utopi för Everton.
Att sedan Everton skulle köpa loss Lukaku på ett femårskontrakt för 28 miljoner pund, var ifjol en fullkomligt befängd tanke. Eller inte befängd, den fanns inte i sinnevärlden.
Visst, Kenwright, Martinez och company hade pengar i kassakistan, men att återigen vara med och genomföra förvärv av sådan kaliber som Lukaku, minner tillbaka till tider då Everton var stora, rika och mäktiga. Förvärv som Tony Kay, Alan Ball, Bob Latchford, Gary Lineker och Tony Cottee. Dyra spelare med hög profil har varit ett saknat minne sedan 80-talet.
Roberto Martinez har därmed lyckats ta sig över ytterligare en mental gräns för dagens Everton Vi köper de spelare vi vill ha och de vill till oss
Men det finns nya utmaningar, för om kritiken tidigare var att Everton överpresterade tack vare våra lånespelare såsom Gareth Barry och Romelu Lukaku, så kan man redan höra att Barry är för gammal och Lukaku är inte så bra som priset säger
Mo Besic är dock redan införskaffad som en naturlig ersättare till Gareth Barry Och han kommer få god tid på sig att acklimatisera sig.
Under fjolåret hann vi se alla delar av Romelu Lukaku, även svagheterna med halvtaskig bollbehandling i viktiga anfallslägen, en period av måltorka och det eviga snacket om sin egen ”karriärstress”, att han måste spela Champions League så snart som möjligt
VM har nog gjort belgaren lite mer ödmjuk och sannolikt har han dragit slutsatsen som så många andra före honom – jag tänker bland annat på Baines, Coleman, Barkley och även Barry – Everton är den bästa miljön att befinna sig i, att ta nya steg och bli en bättre fotbollsspelare. Kanske ska man också skicka samma fråga till Marouane Fellaini
Dessutom gör Romelu Lukaku mål Ingen har tidigare gjort fler mål än belgaren i motsvarande ålder.
Men inte minst, Roberto Martinez ville ha Lukaku. Han ser potentialen och Everton behöver målen.
In Martinez we trust.