Cambridge - AFC Wimbledon1 - 0
Matchrapport: The Dons drog kortaste strået i ett riktigt bottennapp till fotbollsmatch
Två usla lag gjorde upp i Cambridge igår och där AFC Wimbledon förlorade med 1-0
Först av allt; Jag verkligen älskar mitt kära AFC Wimbledon, tro inget annat, men när dom uppträdde som dom gjorde igår ute på planen så måste man vädra sitt missnöje.
Det gjorde nämligen så ont i hjärtat av att se hur tafatt och lamslaget vi agerade mot ett så pass mediokert lag som Cambridge United faktiskt är.
Precis som jag misstänkte så fick Dan Csoka chansen från start som mittback i Will Nightingale samt Paul Kalmbayis frånvaro.
I övrigt inga överraskningar utan det var den gamla 4-2-3-1 uppställningen med Aaron Pressley ensam på topp som presenterades innan matchstart.
Första halvlek går nog till historien som en av de tristaste jag haft den tvivelaktiga äran att tvingas titta på.
Cambridge har ett spelövertag från start men utan några vassa målchanser så efter 15 minuter blir det ett ställningskrig à la skyttegrav på västfronten.
Utomordentligt tråkig fotboll utan finess eller fart och där The Dons mest spelar bollen i sidled eller bakåt.
Ingen av spelarna på mittfältet står att känna igen förutom möjligen Aleax Woodyard som åtminstone försöker få bollen framåt.
Längst fram ser Aaron Pressley riktigt tung ut i benen denna dag och ramlar, trots sin tyngd, alldeles för enkelt när han får kroppskontakt med någon motståndare.
Det är faktiskt en befrielse när domaren blåser av första halvlek som slutar 0-0.
Direkt i början av den andra halvleken kommer så The Us ledningsmål från ingenstans.
En utspark av den jättelike målvakten, Tomas Holy i Cambridge nickas, av någon outgrundlig anledning, in i straffområdet av Dan Csoka.
Henry Lawrence och Ben Henneghan kan inte bestämma vem som skall rensa undan bollen så när Henneghan väl bestämmer sig för att nicka blir det bara en luftpastej som den helt omakerade nummer 16, Peter Weir, nickar tillbaka och ser hur bollen går i en båge över Nik Tzanev i The Dons mål för att sedan landa i nätmaskorna.
1-0 till Cambridge i den 47:e matchminuten.
Efter Cambridges ledningsmål faller Wimbledon ihop fullständigt och det är väl egentligen bara Cambridgespelarnas oskärpa som räddar oss från att hamna i större underläge.
Ayoub Assal kommer ingenstans och är mil ifrån den form han visade upp i början av säsongen.
Anthony Hartigan som brukar vara säkerheten själv vid fasta situationer slår bort bra lägen och dessutom är hans hörnor riktigt dåliga denna eftermiddag.
Försvaret uppträder virrigt och längst bak ger inte heller Nik Tzanev något stabilt intryck.
Vår tränare, Mark Robinson, inser att något måste göras för att ändra på matchbilden så i den 65:e matchminuten gör han ett dubbelbyte.
En för dagen riktigt usel Aaron Pressley får ge plats för ingen mindre än Ollie Palmer och där bak får Henry Lawrence kliva av till förmån för Nesta Guinness Walker.
Det märks snabbt att Ollie Palmer är spelsugen efter sin skadefrånvaro och stångas ordentligt med de gigantiska herrarna i Cambridges backlinje.
Spelet börjar nu jämna ut sig igen och The Dons tillåts få komma i en och annan löpning längs kanterna.
Med fem minuter kvar av ordinarie matchtid kommer också chansen med stort C till kvittering.
Jack Rudoni har gjort en bra löpning in i straffområdet och får fritt fram att sätta pannan till på Nesta Guiness-Walkers fina inlägg från vänsterkanten.
Jack lyckas dock med bedriften att få nicken att gå rakt på Tomas Holy i Cambridgemålet som nästan blir förvånad av att få bollen rakt i magen.
Där måste du faktiskt bara göra mål käre Jack Rudoni!
Efter fyra minuters tillägg så blåser domare Tom Reeves av tillställningen som alltså slutar 1-0 till Cambridge.
Ja......det var sannerligen en riktigt urusel insats från vår sida denna dag och det vädrades tydligen rejält med missnöje bland spelarna i omklädningsrummet efteråt också fick vi höra.
Ingen av spelarna, förutom möjligen Alex Woodyard och Ollie Palmer, kom upp i sin normala standard utan samtliga uppträdde som en samling yra höns där ute på planen.
Nu måste Mark Robinson ta tag i spelarna under veckan som kommer och hitta tillbaka till det spel vi visade upp i början av säsongen.
Kanske det är dags att vila Ayoub Assal från start i nästa match och istället ge Dapu Mebude chansen istället?
Nä, en riktig skitmatch där den största behållningen var de ca 1000 tillresta AFC Wimbledon supportrarna som gjorde sitt bästa för att ge våra grabbar en boost framåt.
Sicken vacker syn med så många Wombles på plats!
Nu glömmer vi det här och ser istället fram emot, med skräckblandad förtjusning, matchen i FA-cupens första omgång mot Guiseley hemma på Plough Lane nästa lördag.
WOMBLE TILL I DIE!
