Legendaren som fostrades i Plymouth
Plymouth Argyle är åter i The Championship och Old School Football passar på att hylla en legendar som fostrades i klubben, för att sedan bli en av Englands bästa anfallare och extremt populär i Sverige.
Plymouth Argyle är klubben som mestadels befunnit sig i andra- och tredjedivisionen och deras främsta meriter i övrigt är en semifinal i FA-cupen 1984 samt i ligacupen 1965 och 1974. En klubb som sedan 1920 alltid funnits med i ligasystemet, men sällan fått stå i rampljuset. Men en av deras främsta spelare genom tiderna har faktiskt gjort avtryck i världsfotbollen och nätat i ett VM-slutspel för England.
Engelsk fotboll slog igenom som en bomb i de svenska vardagsrummen när Tipsextra började sändas 1969. Direktsänd engelsk fotboll, rakt hem i tv-soffan. Då, något alldeles unikt.
Under andra halvan av 1970-talet nådde programmet sin peak och de som tog den engelska fotbollen till sitt hjärta då, har hållit fast vid det och även fört det vidare till yngre generationer. Paul Mariner var en av spelarna som slog igenom under denna glansperiod och blev också sinnebilden för hur en äkta centerforward ska vara.
Det var främst under sin tid i Ipswich Town han blev ett så kallat “household name”. I slutet av 70- och början av 80-talet leddes klubben av en viss Bobby Robson med ett lagbygge som var bland de bästa i Europa och där Paul Mariner ledde anfallslinjen, flankerad av bland andra Alan Brazil och Eric Gates. Mariner var en spelare med ett betydligt bredare register än att bara framstå som en stor target man med nickmål som specialitet. Mariner kunde skapa chanser på egen hand och gjorde en hel del mål via fötterna. I VM 1982 fick han även göra 3-1 i premiären mot Frankrike. Det skulle till slut bli 35 landskamper och 13 mål för The Three Lions.
Men det var i Plymouth Argyle som Mariner fostrades och slog igenom. Redan 1973 anlände han till Devon från amatörklubben Chorley.
Geoff Bache på Svenska Fans Plymouthredaktion:
"Jag är tyvärr lite för ung för att ha direkta minnen av Paul Mariner som spelare, då jag är född 1975 och hans främsta säsong i Plymouth var 1974-5 där han och Billy Rafferty byggde ett sylvasst partnerskap längst fram som tog laget till gamla Division Två (det vill säga nuvarande Championship). När det går bra i Argyle brukar äldre supportrar dra jämförelser till den säsongen, man hörde en del sådana under förra säsongen. Känslan är ändå att klubben blev lite lurad när han såldes till Ipswich, man fick en ganska liten summa kompensation plus två spelare som aldrig blev något..."
Med sina 20 mål i ligan var Mariner en starkt bidragande orsak till att Plymouth tog steget upp i andradivisionen 1975. Det skulle det bli 56 mål på 135 matcher i Plymouth.
"När jag började bli mer insatt i fotboll under 80-talet var känslan redan då att han hade sina bästa dagar bakom sig. Han var redan då petad från landslaget till exempel."
Den gamle centerforwarden återvände till Plymouth som coach 2009 och fick agera manager under ett par månader när Paul Sturrock lämnade. Han återgick till coachsysslan när Peter Reid tog över klubben som manager.
Geoff Bache minns en mindre lyckad sejour som tränare.
"Säsongen 2009/10 var tyvärr bevis att stora spelare blir inte nödvändigtvis stora tränare. Det var en otacksam uppgift och krisen som slutade med konkurs 2011 var redan på väg. Att hålla laget i Championship den säsongen var sannerligen ingen lätt första tränaruppgift. Det blev aldrig några fler tränaruppgifter för honom, om man bortser från kanadensiska Toronto FC där det inte heller gick något vidare."
"Jag var faktiskt i Plymouthredaktionen under den säsongen också, så det finns säkert många gamla SvenskaFans-artiklar från mig som dokumenterar både hans hjälteåterkomst såväl som besvikelsen när han fick sparken efter nedflyttningen."
Mariner är också en av spelarna i den elva som Argyles fans röstade fram när de skulle ta ut det allra bästa laget under 1900-talet. Men är han rent av den bäste?
"Han är utan tvekan en av våra främsta spelare genom tiderna, sett till hela karriären i alla fall. Annars är det lite svårt, beror lite om man värderar insatser för klubben eller karriären som helhet, och det är svårt att jämföra spelare i olika tider, särskilt om man är för ung för att ha sett dem själv," utvecklar Bache.
"Det har dock varit mycket intresse nyligen kring Jack Leslie, som öste in mål för Argyle i gamla Division 3 under 1920-talet och blev inkallad 1925 att spela för England och sedan mystiskt petad igen utan att få spela. Misstanken är att myndigheterna upptäckte sent att han var svart. Det fanns ingen förbundskapten på den tiden och det skulle dröja till 1979 innan en svart spelare representerade England (Viv Anderson i Nottingham Forest)... Numera står Leslie staty utanför Home Park i alla fall."
"Från min egen tid som supporter nämner jag barnsdomshjälten Tommy Tynan som öste in mål på 80-talet, och även David Norris som var all-action mittfältare på 00-talet. Står lite om dessa under "Redaktion" på Plymouthsidan."
Paul Mariner förlorade matchen mot cancern och dog 2021, blott 68 år gammal. Men i Plymouth och Ipswich samt för oss som växte upp med Tipsextra, kommer han leva för evigt bland legenderna.
