Superettan står stabilt på egna ben
I tjugotre år har den stått stark. Divisionen som länge kändes rätt grå fick en egen identitet och en status som än idag gör den till något mer än en andradivision. Vi talar om Superettan som idag stänger ned för säsongen.
The Championship i England är numera en liga som står lite för sig själv. Ibland undrar man om den ens behöver Premier League för att väcka intresse. Eller så är det Premier Leagues existens som gör att intresset växer för The Championship. Vi talar om det kommersiella som möter det mer genuina.
Hög profil
I Sverige idag är läget inte alls på samma sätt. Sällan har väl Allsvenskan varit så populär, utan att för den delen inneha de ekonomiska incitament som Premier League har. Och samtidigt står sig Superettan också stark. Visst, den blixtrar till under säsonger när de stora och publikdragande lagen trillar ned från Allsvenskan, men håller även utan dem en fortsatt hög profil med många klassiska svenska föreningar.
Regionalt präglad
Redan 1928 fanns där en andradivision, som gick under namnet division 2 ända fram till 1986. Det var en regionalt präglad division som alltid var indelad i flera serier. Det var först på 1950-talet som den kunde anses som rikstäckande, då även lag från Norrland fick delta. Som alltid med andradivisionen så omstöptes den flertalet gånger men den största förändringen kom 1987 då den döptes om till division 1 bestående av två serier - norra och södra.
Ett krisande tidigt 1990-tal
I början av 1990-talet befann sig svensk fotboll i något av en kris, vilket också avspeglas i division 1 där man under några år experimenterade med höst- och vårserier samt kvalsvenskan. Det blev knappast något succé och man återgick rätt snart till systemet med två serier, vilket skulle hålla till och med 1999.
Rikstäckande serie
År 2000 hade Superettan premiär och blev därmed - likt Allsvenskan - en rikstäckande serie, något som också gjorde den mer populär under en tid som svensk fotboll stärktes hos de breda supporterlagren. Svensk fotboll var på väg framåt och Superettan var en del av detta. De regionala indelningarna flyttades därmed ned till den tredje nivån som idag är indelade i ettan - norra och södra.
Klassiska klubbar och målskyttar
Superettans stora klubbar, det vill säga de som har flest säsonger och poäng under åren 2000 fram till nu är Östers IF och AFC Eskilstuna som båda har hela 16 säsonger vardera. På 15 säsonger finner vi klubbar som Jönköping Södra, Degerfors och Assyriska. Flest mål under en och samma säsong gjordes av Västerås SK:s anfallare Victor Granath (numera Halmstad BK) med 24 mål. Därefter har vi gamla bekantingar som Göran Marklund (Café Opera, 23 mål 2003) samt Stefan Bärlin (Västerås SK, 23 mål 2004).
Nu är det än en gång dags för Sveriges näst bästa serie att avsluta ännu en säsong, där jubel och sorg ska fördelas mellan klubbar i topp och botten
