Oxford - Charlton
0 - 0

Oxford United - Charlton 0-0

Ett trist men fullt rättvist resultat i en jämn match mellan Oxford och Charlton. Det kunde ha slutat helt annorlunda med en straffspark i sista sekunden, men hur det gick med den avslöjar redan rubriken.

Boratresan till Oxford och Kassam Stadium slutade med delad poäng. En rättvis sådan sett till matchbilden och de båda lagens insatser, men efterföljden skulle ändå bjuda på någorlunda bitter eftersmak på grund av en olycklig miss i matchens absolut sista sekund.

Det är sannerligen inte ofta det sker men till lördagens match gjordes inte en enda förändring i startelvan. Samma elva gubbar som krigade till sig tre poäng i Wigan, fick på nytt chansen från start när bussen nu tagit dem till Oxford. Det var alltså en 4-3-3 uppställning med följande herrar:

Charlton: Amos; Matthews (Gunter 17), Famewo, Pearce, Maatsen; Forster-Caskey, Watson (Jaiyesimi 77), Smith (Shinnie 77); Millar, Aneke (Stockley 46), Washington (Schwartz 77)
Ej använda avbytare: Harness, Oshilaja

Oxford: Stevens, Hanson, Moore, Atkinson, Ruffels, Kelly (Barker 68), Gorrin, Brannagan, Forde (Taylor 82), Agyei (Sykes 82), Shodipo
Ej använda avbytare: Eastwood, Hall, Grayson, Chambers-Parillon

Första halvlek
Det som kom att prägla inledningen på matchen skulle visa vara genomgående för hela matchen. Det var jämnt spel och blev mycket kamp på mittplan, där mittfältet ständigt fick jobba upp och ner. Charlton hade något mindre boll än hemmalaget men förhöll sig disciplinerade i positionsspelet. Oxfords unga lag visade snabbt upp sin kvickhet och att man var frejdiga för att gå offensivt.

En förändring fick göras tidigt då Adam Matthews linkade av med en känning, och in kom givetvis Chris Gunter. En förändring som inte ändrar särskilt mycket då det spelar mer eller mindre roll vem av dem som tar hand om högerbacksplatsen, även om jag personligen håller Matthews lite högre. Med 20 minuter spelade hade det inte bjudits på några direkta målchanser. Båda lagen letade genombrott och hade spelare som hela tiden låg på rulle för att gå framåt, men det slutade oftast med att de stötte samman och krockade med varandra i försöken att sätta stopp för varandras anfall.

I chansväg hade Jake Forster-Caskey två lägen under halvleken. Ett avslut, ur snäv vänstervinkel, gick högt över sedan han avlossat mitt i steget (23:e). Ännu bättre var möjligheten när han nickade över från 7-8 meter (32:a), sedan Gunter var offensiv och serverade ett högerinlägg. Ur Oxford-perspektiv fick Olamide Shodipo ett skott blockerat (28:e) inifrån straffområdet av uppoffrande försvarsspel, och med fyra minuter kvar av halvleken vek Cameron Brannagan in från vänster med ett avslut som Ben Amos hanterade.
Inget av lagen lyckades knäcka den andres målvakt under de inledande 45 och därmed stod sig det mållösa resultatet fram till halvtidsvilan.

Andra halvlek
Dagens andra byte genomfördes i halvtid. Chuks Aneke utgick, och in kom Jayden Stockley. Aneke hade varit hyfsat osynlig i första halvlek, hunnit dra på sig ett gult kort i en av alla närkamper och samtidigt fanns skadekänningen från i tisdags fortfarande i bakhuvudet. Sett till matchbilden var det inte särskilt mycket som förändrades. Det var fortsatt mycket jämnt och det mesta i anfallsväg tog oftast stopp i höjd med respektives straffområdeslinje. Akin Famewo och Jason Pearce gjorde ett utmärkt jobb i försvarslinjen när det gällde dueller och brytningar.

Det skulle däremot börja vaskas fram lite hetare målchanser. I 62:a minuten kom såväl Oxfords bästa möjlighet för att ta ledningen. Eller, det var kanske inte den bästa målchansen men Anthony Fordes stenhårda skott från straffområdeslinjen tog i ribbans underkant och studsade lång väg ut igen. Någon millimeter lägre ner och Oxford hade haft ledningen. Istället blev det en omställning åt andra hållet när Washington bröt boll på mittplan och drev sig loss. Han hittade Millar till vänster och det var han som skulle komma till avslut i detta tre mot tre läge. Millar vek in lite lätt från väsnter och försökte knorra in ett avslut i bortre hörnet men bollen gick tätt utanför den vänstra stolpen.

Att det var en jobbig match att spela lyste igenom. Det var ständig kamp och allt medan tiden gick, sjönk kvalitén på spelarnas utföranden. Forde hade visserligen ett nytt avslut, och Stockley fick se en nick landa på nättaket men ansatserna kändes kraftlösa och ställningen förblev resultatlös. Den övervägande känslan var att det också skulle förbli så till slutsignalen.

Men. Charlton skulle få sista ordet och ett ett gyllene läge att bokstavligen sno åt sig samtliga poäng. I tredje tilläggsminuten var Stockley stark när han först bröstade med sig ett inkast, vände runt och fick den där sista petningen på bollen för att kunna ramla över Brannagans fälleben. En för dagen ganska petig och mesig domare pekade på straffpunkten och fram stegade, något oväntat, den inbytte Ronnie Schwartz. Danske valde att skjuta ett hårt avslut, i mellanhöjd och till vänster om Stevens men målvakten gick åt rätt håll och klarade straffen. Matchen var omedelbart slut efter den tilldelade straffsparken och precis som hela matchen utstrålat så slutade den oavgjort efter 94 minuter.

Efter match
En speciell känsla så här efter matchen. Att det är en jämn match mellan två, uppenbarligen, helt jämnstarka lag är det inget tvivel om. Lagen tog mer eller mindre ut varandra och lyckades inte få hål på sina respektive defensiver. Man låg rätt i positionerna och var allmänt solida. Lite extra kul ur Charlton synpunkt då defensiven blandat och gett under säsongen, men nu verkligen levererat två matcher i rad. Viktigt för spelarnas självförtroende om inget annat. Akin Famewo och Jason Pearce har spelat bra tillsammans och ledde hären även denna match. Mittfältet slet på bra men var likt hela laget mer lyckosamma på egen planhalva. För framåt får man ändå säga att det var uddlöst och stundtals idéfattigt. Framför allt blev man av med bollen väldigt lätt när man väl kom till anfall och det hade man oftast sig själva att skylla genom enkelt slarv. Nu var även denna punkt gemensam med Oxford som inte heller kom till sin rätt offensivt. Det genomgående positiva, utöver defensiven, är i alla fall att samtliga visar ett betydligt mer j*vlaranamma och återigen är man ett slitstarkt kollektiv.

Sedan blir det tudelad känsla när Charlton får möjligheten att verkligen komma undan med full pott. En straffspark som absolut sista spark i matchen gör mer ont att missa än om den hade kommit i minut 38:a och då givetvis innehar samma betydelse. Nu kunde Schwartz tystat ett par kritiker, fått känna på målnätet igen och bli matchhjälte, men istället blev det pannkaka och Oxford som bildade en jublande gruppering runt Stevens vid slutvisslan. Trist, men den här gången får vi enas med rättvisan på den inte särskilt charmiga Kassam Stadium.

Omgångens poäng:
3p – Akin Famewo: Klockren i det mesta han gör. Sällan man ser en så stor och stark försvarare som samtidigt besitter en anmärkningsvärd snabbhet. Kan tacka han och hans kollega för att det inte blev särskilt mycket av Oxfords ageranden i sista tredjedelen.

2p – Jason Pearce: Kan väl egentligen bara hänvisa till det som skrevs ovan, men Pearce ska också få ett personligt omnämnande. Har två starka insatser i bagaget nu och håller på att vända sin opposition efter några mindre bra insatser. Kompletterar Famewo bra och är urstark när Oxford inbjöd till närkontakt. Come on Pearcie!!

1p – Matt Smith: Gör väl egentligen inte särskilt mycket som sticker ut framför alla andra men får lyfta poängen för ett kämpande mittfält. Smith löpte upp och ner under sin tid på planen och har på bara sina senaste två matcher från start varit till mer nytta än vad lånet av Dylan Levitt var. Visar upp en enorm vilja och fick denna match spela sig ur några knepiga situationer på ett skickligt sätt. En krigare som vill mycket med sin fotboll och visar rätt inställning för de.

COYA!