Bara oavgjort mot Woking
Men fint spel och fortsatt ledning.
Strålande väder, utsålt och den nya jätteflaggan, det var med andra ord upplagt för en fotbollsfest idag. Sin vana trogen börjar dock United lite trevande i en seg start. Atmosfären gick det däremot inte att klaga på när domaren väl blåst igång och det nya publikrekordet för the Conference lyder på 11 065 personer.
Efter 8 minuter fick Basham bollen men han blir bryskt varnad av Eddies tvillingbror Tom Hutchinson som blir varnad. Den efterföljande frisparken ger Quinn en möjlighet men skottet smiter utanför.
Efter cirka 20-25 minuter börjar så äntligen United ta tag i spelet, men den där riktiga kanonchansen låter vänta på sig. Den kommer dock i den 44e minuten då Burgess både börjar och avslutar ett anfall. Bollen smiter dessvärre några centimetrar utanför. Trots att det stod 0-0 i halvtid så kändes det som om det var vind i seglen för United mot ett Woking som redan hade börjat maska.
Jim Smith ville bygga vidare på den fina avslutningen av första halvlek och bytte direkt in Eddie Hutchinson och Yemi mot Dempster och Basham.
Det blir också en stark start av United som tar tag i spelet direkt och nyss inbytte Hutchinson gör nästan mål direkt, med målisen räddar. Strax därefter var det dags igen för Eddie, men nicken går över ribban. Öppningen på andra var faktiskt magnifik och både Eddie och Yemi bland de bästa. Duffy hade en fin chans men skottet går över. Det är målchans i varje anfall och publiken är med på noterna, Yellows, Yellows dånar runt hela stadion. I 57e minuten blir så Duffy mycket tveksamt varnad i närkamp med målisen, tilläggas kan att domarens bedömningsnivå var minst sagt skiftande under matchen. Efter cirka 25 minuter av andra så visar Yemi sin snabbhet och sprintar ifrån två försvarare bara för att se Jalal rädda till hörna, vilken sedan Duffy missar en nick på.
Sedan kommer den kanske mest omdiskuterade situationen i matchen. Yemi kommer fri mot mål och Jalal sänker honom precis utanför straffområdet, utan åtgärd av domaren! Trots sin defensiva hållning hade Woking en del chanser att göra mål och det krävdes en fin räddning av Turley i 80e för att hålla nollan intakt. United fortsätter att hålla i taktpinnen och det verkar som om tempot hela tiden stegras. Med fem minuter kvar får Anaclet ett friläge, men snubblar till och bollen går utanför. Ordinarie tid tar dock slut, men domaren har lagt till sex minuter och i 92a minuten får Duffy ett jätteläge men nickar strax utanför. Day får sedan sista chansen men matchens sista skott, men skottet täcks och det slutar 0-0.
Som summering får man säga att matchen verkligen tog sig i andra halvlek då de långa stunder såg ut att vara enkelriktat på planen. Nu vann vi visserligen inte, men spelmässigt var det ett stort steg framåt jämfört med de senaste matcherna. Lite plåster på såren var det att Dagenham & Redbridge också kryssade så vi behåller ledningen. Som tur är finns det chans till snabb revansch då det är match både på lördag och på nyårsdan.
Turley, Anaclet, Day, Quinn, Gilchrist, Brevett, Pettefer, Dempster (Hutchinson 45/Hargreaves 90), Burgess, Basham (Yemi 45) och Duffy.
