Ännu ett magplask!
Är botten nådd?
Det var botten (Oxford) mot toppen i form av serieledande Crawley och det var botten som var favoriter. Efter en skakig inledning så skulle nu äntligen United visa att man var att räkna med i serien. Manager Patterson ställde upp med en 4-3-3 formation den här gången och både Turley och Trainer var tillbaka efter skada medan Guy och Constable både bedömdes må bäst av att starta på bänken.
Matchen började dock jämnt och spelet böljade fram och tillbaka. Men efter en dryg kvart så slår Quinn en perfekt djupledsboll mot Yemi Odubade som sprintar ifrån försvararen men blir fälld precis innan han ska avsluta och får straff. Däremot blev det inte någon utvisning på försvararen. Straffen sätter dock Yemi säkert och United har ledningen.
Dessvärre så hade comebackande Turley sträckt sig strax innan och han tvingades se sin återkomst bli endast 27 minuter då unge Hinchcliffe byttes in istället. En olycka kommer som sagt sällan ensam och trots att ledningen kändes säker så fick Crawley en spelvändning som man utnyttjade genom en kanonskott av Pittman och så var det 1-1. Sedan har vi det här med att släkten är värst vilket i det här fallet betyder Jamie Cook, för efter en hörna tre minuter efter kvitteringen så petar han in 1-2 och det stod sig till halvtid.
I halvtid byttes så Guy in för Evans i ett försök att skapa mer tryck framåt. Dessvärre så hjälpte det inte speciellt mycket och trots att Crawley drog sig tillbaka och tillät United att ha ett skenbart spelövertag lyckades vi inte ens få iväg ett skott på mål hela halvleken. Faktum är att det enda skottet på mål var Yemis straff! Det enda som gladde i andra var istället publiken som sista halvtimmen körde den gamla klassiska ramsan från Manor Ground, Left side/Right side London Road.
Säsongsupptakten har varit katastrofal och ett lag som på pappret lätt skulle kunna utmana om topp tre kan faktiskt åka ur och nu drar det kallt om Darren Pattersons fötter.
