Portsmouth - Charlton
0 - 2

Portsmouth FC - Charlton 0-2

Segertåget rullar vidare efter en mycket fin 0-2 seger på Fratton Park.

Charlton reste under lördagen söderut till Portsmouth och begav sig några timmar senare därifrån med sin femte raka seger. Det förväntade toppmötet slutade 0-2, efter mål av Jonny Williams och Chuks Aneke.

Det gjordes tre förändringar i startelvan sedan vinsten mot Oxford i tisdags. I ett skadedrabbat lag kunde Adam Matthews göra sin första start och duon Jake Forster-Caskey, Jonny Williams var åter tillbaka i startelvan. Med tre potentiella mittbackar på frånvarolistan, gjordes lösningen att Chris Gunter utgick från den centrala positionen.

Charlton: Amos; Maatsen, Famewo (Purrington 74), Pratley, Gunter, Matthews; Williams (Smyth 71), Forster-Caskey, Shinnie; Bogle (Aneke 71), Washington
Ej använda avbytare: Maynard-Brewer, Morgan, Levitt, Vennings

Portsmouth: MacGillivray, Johnson (Hiwula 84), Brown, Naylor, Whatmough (Nicholaisen 45), Williams, Marquis, Curtis, Cannon, Harness (Harrison 63), Raggett
Ej använda avbytare: Bass, Close, Morris, Pring,

Första halvlek
Det var en bra match och trevlig eftermiddag framför TV:n. Båda lagen visade tidigt att ingen hade tänkt vika ner sig och det fick jobbas hårt för att komma till målchanser. Ja, tillställningen utvecklades tidigt till det ställningskrig som matchen förtjänade att vara.

Portsmouth var nog dem som inledningsvis fick lite av ett spelövertag. Charlton visade, bitvis, upp ett slarvigt passningsspel men fortsatte med kontinuiteten att vara oerhört stabila i defensiven. Hemmalaget fick matchen första riktiga chans att ta ledningen. Marcus Harness tog sig förbi Ian Maatsen och lockade även med sig Ben Amos ut från målet, när han sedan sidledspassade Ronan Curtis som sköt över i ett helt fritt läge. Tur för Charltons del då möjligheten såg ut som ett givet mål.

Portsmouths målchans fick nog Charlton att vakna till för hädanefter var det slut med bjudningar. Istället skulle Curtis miss bita hemmalaget ännu mer i bakänden när Charlton tog ledningen i minut 26. En fullständigt lysande krossboll från JFC sveptes mot en framrusande Ian Maatsen, som på en touch fick in ett inspel som Jonny Williams sedan tryckte in, sitt första mål för klubben, från nära håll. Ett mycket vackert fotbollsmål som man gillar att se som supporter.

Första halvan stängdes sedan ner av två jämna lag. Charlton var inte lyckosamma i sina försök att snabbt dubbla sin ledning men Portsmouth hade inte heller mycket att komma med i offensivväg. Å ena sida borde Charlton fått en straff när Omar Bogle rivits ner i motståndarnas straffområde. Å andra sidan borde Pratley fått, åtminstone, ett kort när han gick vårdslöst i en närkamp ute vid sidlinjen. Ganska otroligt att Pratley kom undan situationen med inte ens ett gult kort!

Andra halvlek
Att Charlton skapat sig ett bra utgångsläge inför de återstående 45 minuterna var inget att ta miste på. Någon radikal förändring i matchbilden gick inte heller att skymta när väl andra halvlek tagit fart. Charlton låg fortsatt kompakt i defensiven och Portsmouths bjöds inte på några lägen. Det annars så målfarliga hemmalaget, med forwarden John Marquis i spetsen, nekades det mesta och det dröjde inte länge innan gester med utslagna armar kunde synas.

Portsmouth försökte anfalla på lite olika sätt men de frågetecken som ställdes hanterade försvarslinjen. I andra änden av planen öppnades det i sin tur stora ytor att anfalla på. När det rutinmässiga bytet mellan Bogle och Chuks Aneke gjorts, fick Charlton i slutskedet upp lite fart i offensiven.

Med tio minuter kvar kom man på omställning där en längre boll gav Aneke möjligheten att löpa ifrån sina motståndare. Väl vid chansen kom lite ur vinkel men ett bra avslut skapade ändå problem. I minut 82 skulle dock forwarden få sin revansch när ett bra inlägg, från inhoppande Paul Smyth, nådde Aneke som tryckte in 0-2 med en kraftfull nick. Trots en ganska tydlig uppvaktning, av motståndare, var Aneke både störst och starkast i straffområdet och gjorde det målet som skulle betyda tre nya poäng för Charltons del.

Resterande tid av matchen spelades av. Kanske inte på det vackraste vis med mycket spel koncentrerat runt Portsmouths hörnflaggor men vad gör det när man tar sin femte raka seger!

Efter match
En, sett till helheten, mycket bra insats av Charlton. Det var absolut en spelmässigt jämn match mellan två lag som båda kommer hålla till i toppskiktet mot slutet av säsongen. Men som matchen också utvecklar sig ska inte Charlton be om ursäkt för att man plockar hem samtliga poäng. Att laget besitter en sådan stark defensiv är närmast otroligt. På kort tid har en försvarslinje försökts spelas ihop men till denna match var det, på grund av skadeläget, en helt nykomponerad backlinje. Vet inte senast det kändes såhär stabilt faktiskt. Det är sällan något oroar en och skulle det mot all förmodan vara så, så finns Ben Amos där bak som nu hållit sex raka nollor!! Tyvärr var det Akin Famewos tur att utgå skadad denna match och trots att resultaten går vägen, så är det verkligen inget som underlättar, en redan, svår situation.

Det var givetvis inte bara defensiven som var bra i en seger. Mittfältet slet på bra och alla stod även där för en fin insats. Andrew Shinnie var bra. JFC mycket bra, Pratley bra som vanligt och Williams stod för sin bästa prestation på länge. Längst fram kan vi fortfarande skapa fler målchanser men är också fortsatt ”äckligt” kliniska när tillfällen ges. Omar Bogle tar mycket stryk och är värdefull i många aktioner. Synd bara att Bogle inte riktigt fått till det framför mål, vilket verkar börja skapa lite, förklarlig, frustration hos forwarden. Conor Washington la ner det jobb man förväntar sig av honom och gör stor nytta. Likaså samtliga inhoppare i Ben Purrington, Paul Smyth och Chuks Aneke, där den sistnämnde återigen hamnade i fokus med sina matchavgörande egenskaper.

Omgångens svårutdelade poäng går till:

3p – Jonny Williams: Gör inte bara sitt första mål för klubben, utan även en mycket bra insats som vi inte ser allt för ofta tyvärr. Fick verkligen ut de egenskaper han är bäst på och kunde spela sitt spel. Ibland är det enklare för en bra spelare att möta bra motstånd. Viktigt mål och förhoppningsvis kan bara Jonny växa med detta och ge sig själv ett ännu bättre självförtroende. Lyckas han med det så kommer alla må bättre.

2p – Ben Amos: Håller man nolla nummer sex på raken så finns det inte mycket att peka på. Är oerhört stabil i skrivande stund och säsongens bästa spelare hittills. Hur ska ens någon få hål på honom?

1p – Chris Gunter: Med mänger av spekulanter på utdelande poäng drar den rutinerade walesaren det längsta strået. Fick rycka in som mittback och gjorde det lysande. Stod i vägen för mycket och klev verkligen in som den ledare han är, något som varit genomgående sedan Gunters intåg i truppen. Är på allvar nu ett alternativ som mittback vid kommande matcher.

COYA!!!!