Redaktionen summerar: februari
Vi summerar en februarimånad som gav en positiv överraskning rent resultatmässigt då laget reste sig rejält från januarimånaden som var mörk. Månaden inleddes med möten mot Newport, Burton, Shrewsbury och Luton. Två vinster en oavgjord samt en förlust fick oss att drömma om kvalplatser för en stund. Verkligheten kom snabbt ikapp oss när vi mer eller mindre krävde vinst borta mot bottengänget Hartlepool men det ville sig icke. Vi hyllar en spelare som lägger skorna på hyllorna, målskytt för både AFC samt FC det är stort. Redaktionen lyfter tre olika spelare som satt prägel på månaden och sist men inte minst så njuter vi av vinsten mot Luton.
Häng med, tyck till med era kommentarer!
Månadens spelare:
Johan: Det är fortfarande svårt att lyfta fram enskilda spelare. Min röst går nog till James Shea som höll nollan tre av sex matcher och svarade för ett par direkt avgörande insatser, bland annat straffräddningen mot Cambridge.
Pelle: Efter förra veckans nyhet att David Connolly slutar med fotbollen så passar jag på att smyga in honom som månadens spelare med målet mot Luton som anledning. Han har i och med det målet gjort mål för både Wimbledon FC och AFC Wimbledon och just det målet gav tre viktiga poäng mot ett lag i tabelltoppen. Förhoppningsvis blir han kvar i klubben som coach och kan då fortsätta att bidra till laget
.
Henke: Vill lyft fram en spelare som faktiskt starkt bidragit till att folk äntligen börjar tala positivt om vårt försvar nämligen Deji Oshilaja. Spelat alla våra matcher i februari och lånet från Cardiff visar pondus och auktoritet. Försvaret har ju länge varit vår akilleshäl och för att prata kontinuitet så finner vi inte det sedan vår återkomst till The Football League. Frågan är hur bra vi blir när nästa lånespelare är frisk och kry nämligen Jake Goodman.
Månadens besvikelse:
Pelle: Förlusten mot tabelljumbon Hartlepool måste nog ses som den största besvikelsen. Man har inte råd att förlora matcher mot lag man ska slå. Även om det faktiskt ligger något nobelt i denna Robin Hood-fotbollen som Wimbledon spelar där man tar poäng från de lag som har många (t.ex. Luton) och sedan ger bort dem till lag som inte har så många som t.ex. Hartlepool.
Henke: Trodde inte när man såg spelschemat för februari att den skulle fallit ut likt den gjorde. Att inkassera en förlust borta mot Shrewsbury är inget att skämmas för men som ovan nämnt förlora mot ett Hartlepool borta kändes tungt. Tror att domaren lagt till 12 minuter och radiosändningen förklarade uppgivet att om inte Hartlepool slutade att ligga och åma sig så skulle matchen inte var färdigspelade förens till jul. Ännu en anledning att kalla dem för The Monkey Hangers.
Johan: Samtidigt som det är skönt att se fler spelare kliva fram och göra mål är jag lite besviken över Akinfenwas insats. Han började februari så bra med två mål och jag trodde verkligen han skulle ta ett rejält kliv målmässigt när Matt Tubbs försvann. The Beast gör ju ändå det han ska och ingen skugga ska falla över hans insatser för Wimbledon, men jag hade verkligen både hoppats och väntat mig ännu mer.
Månadens match:
Johan: Luton hemma, precis som förutspått. David Connolly behövde bara några minuter på sig att bli matchvinnare när han ordnade tre poäng på stopptid och såg till att vi tagit full pott i säsongens möten med the Hatters. Dessutom sällade han sig till den lilla skara som gjort mål i de båda Wimbledon-tröjorna. Att slitvargen Dannie Bulman fick göra sitt första mål för Wimbledon gjorde inte saken sämre.
Henke: Helt klart Luton, fantastisk känsla att trycka dit The Hatters. Sex poäng har vi plockat av nykomlingen tillika topplaget denna säsong. Backar man bandet så hade Luton fansen gärna fått plåster på såren sen senast vi slog dem i playoffinalen men icke.
Pelle: 3-2 mot Luton var en riktigt trevlig match speciellt med tanke på att 3-2 målet kom i matchens sista minut. 3-2 målet var också ett underbart effektivt mål, utspark från Shea som skarvades vidare av Akinfenwa till David Connolly som tog med sig bollen förbi Lutons målvakt och la in den i mål. Ett riktigt klassiskt Wimbledonmål!
Klagomuren:
Pelle: Återigen denna ojämnhet i spelet som troligtvis kommer innebära att vi missar playoff. Hittills har vi inte lyckats vinna fler än två matcher i rad och utan en rejäl vinstserie så kommer vi aldrig ikapp lagen vi jagar.
Johan: Att torska mot tabelljumbon är ju lite pinsamt, men resultaten och poängskörden i februari totalt får ändå ses som godkänt och det är fortfarande närmare till övre strecket än till det nedre. Alltså får klagandet vänta till sämre perioder.
Henke: Hur löser vi den offensiva knuten nu när vi förlitar oss på att Akinfenwa skall ta ett större ansvar. Lämnas allt för ofta väldigt ensam och är i behov av ett understöd som innebär att någon måste ligga tätt för att ta tillvara på alla bollduellerna han vinner både på marken och i luften. Har sett både scenarion i år och killen är ju inte speciellt svårläst då det är styrkan han vinner på och den skall vi nyttja. Sen nu när Connolly lagt skorna på hyllan så skulle jag gärna se Craig Tanner i målprotokollet killen har lyst lite med sin frånvaro och ungdomslånet skall vi inte ha för mycket press på men ett mål kanske kan ge lite islossning.
Vad ser vi fram emot nästa månad:
Henke: Spelschemat bjuder inte direkt på några omöjliga uppgifter men det två bortamatcherna mot Exeter sen Mansfield känns rätt så viktiga om vi skall bibehålla den lilla kontakten som idag finns med den övre halvan. Publikmässigt Pompey och deras fans som kommer bidra till att det blir ett himla fint tryck på läktaren vilket är kul i en drabbning mellan två medlemsägda klubbar.
Johan: Svenskafans-derbyveckan med match mot Mansfield på tisdagen och Pompey på lördagen där Matty Tubbs återvänder till Kingsmeadow. Inte så att jag önskar Tubbs olycka, men visst vore det skönt med en rejäl seger och två mål var av Azeez och Akinfenwa?
Pelle: Att vinna tre matcher i rad.
COME ON YOU DONS!!!
