Redaktionen summerar: November
Här nedan avhandlas november månad av Swedons redaktionen

Redaktionen summerar: November

Vi lägger en tung november månad bakom oss, redaktion är överens om att The Dons uppträder svajigt och saknar kontinutet. Vi får vrida och vända för att hitta månadens spelare där lagets profiler lyser med sin frånvaro så detta får bli månaden då vi lyfter fram våra egna ess. Vi drömmer om fortsatt avancemang i FA cupen där den så mäktigta tredje rundan eventuellt stundar. Vi har även två svenska fans derbyn att se fram emot när Mansfield och Portsmouth står för motståndet.
 
Häng med, tyck till med era kommentarer!
 

Månadens spelare:
 
Johan: Vill lyfta fram Dannie Bulman. Inte för att han verkar ha gjort någon särskilt spektakulär insats den senaste månaden (men vem har gjort det?), utan för att han återigen gjort det han ska på mittfältet. Lite i det tysta, utan att skriva in sig i några poängprotokoll, har han som vanligt spelat månadens alla matcher och framstår alltmer som den mittfältsklippa vi ville ha inför säsongen.
 
Pelle: Inte helt enkelt men det får nog bli James Shea som räddade kvar Wimbledon I FA-cupen med ett par riktigt svettiga räddningar i slutminuterna mot York.

Henke: Hade gärna följt upp föregående månads man Barry Fuller med tanke på hans ovilja att sällan göra en dålig match, Om jag skall lyfta en ny denna månad så får det bli George Francomb som sällan syns men hans mål i inhoppet mot Bristol City var en kanon sällan skådat som gav eko.
 

Månadens besvikelse:
 
Pelle: Spelet i ligan vägrar att bättra sig. En vinst på fyra matcher är inte bra nog om man ska kunna ligga bra till inför våren.

Henke: Var så glad att vi inledde säsongen med kontinutet och en elva med små förändringar som plockade poäng till skillnad mot vad vi upplevt under fjolårssäsongerna. Nu har vi kört fast helt enkelt vi behöver en vitamininjektion lösningen med ett 4-3-3 hämmar både Tubbs och Bayo. Vad hände med den så härliga inledningen på säsongen? Är vi för lättlästa i vårt spel?
 
Johan: Ojämnheten. Det är en sak att man efter att ha visat fin form ett par veckor förlorar mot bättre lag, men att avsluta en förlustfri svit hemma mot Cambridge är inte bra! Jag har inga illusioner om att vi ska vinna varje match, men lite jämnare ska vi nog bli om vi vill ligga närmare de övre strecken än det nedre när säsongen är över.
 
 
Månadens match:
 
Henke:  Tycker det var himla skönt att besegra Dagenham & Redbridge, första vinsten i ligaspelet sedan början av oktober. Tror detta bidrog starkt till att pressen släpte en aning så att vi kunde  kliva in och prestera i omspelet i FA cupen mot York vilket skickade oss vidare där vi har revansch att utkräva mot Gareth Ainsworths Wycombe.
 
Pelle: 0-0 mot Oxford, ok matchen kanske inte var den bästa men med åtta raka förluster mot Oxford så får man väl anse att ett poäng på bortaplan är ett stadigt fall framåt. Fortsätter den här positiva trenden så blir det tre poäng nästa gång.

Johan: York hemma. FA-cup omspel och tidigt underläge som höll fram till matchens 20 sista. Då kvitterar Jack Smith innan Matty Tubbs efter några mållösa matcher kliver fram och ser till att vi går vidare till andra rundan med två sena mål. Precis sådant man tänker på när man går och längtar efter cupen.

 
Klagomuren: 
 
Johan: Dagens i-landsproblem kanske, men det här att vi värvar en spelare i slutet av juni som vi "haft ögonen på länge" och som ska bidra med kvalitet osv osv, för att sedan låna ut honom i oktober efter att han mest suttit på bänken, för att sedan behöva låna in en annan back för att täcka upp när vi har skadebekymmer. Det är inte heller första gången det händer, även om det blivit mycket bättre i år. Spelaren? Mark Phillips, två cupmatcher från start och två inhopp i ligan under hösten. 
 
Henke: Efter att ha bevittnat Oxford matchen på plats där Ardleys knep om att spela med en 4-3-3 uppställning lätt lockande. Nu skall man väl inte klaga när vi lyckades ta med oss en pinne hem från Oxfordshire men Tubbs, Bayo och Azeez lyckades inte riktigt sätta någon skräck i Oxfords defensiv. Bayo blir alldeles för lättläst och när han inte får understöd i offensiven med en kille som ligger tätt för att plocka upp hans skarvnickar eller små vrickningar så stannar allt av framåt. Defensivt så valde Ardley att ha kvar Bayo som presspelare för att störa Oxfords uppspel och det är han inte rätt man för med tanke på sin storlek så orken försvann tidigt här. Sen är det bara att inse att Sammy Moore inte håller måttet längre men vem ersätter? En inlånad Frankie Sutherland eller en pånyttfödd Harry Pell?
 
Pelle: Svårt att hitta något men får man chansen att klaga så bör man väl göra det. Det får nog bli på det tunga matchschemat i november, inte för att man kunnat göra så mycket åt det men kanske hade vi tagit fler poäng i ligan om vi inte hade spelat så många fler matcher än t.ex. Oxford.  
 
 
Vad ser vi fram emot nästa månad:
 
Pelle: Att FA-cupäventyret forstätter även om det är med en svår bortamatch mot Wycombe. Wimbledon brukar kunna göra bra ifrån sig mot lag i övre delen av tabellen så en lite skräll kan man alltid hoppas på.

Henke: Drömmer om ett avancemang i cupen som tar oss till den magiska tredje rundan där storlagen kliver in från Championship och Premier League. Slår vi Wycombe på söndag är det bara att boka in första helgen i januari men som sagt ett hinder att passera innan dess.
 
Johan: Det är inte så tätt med matcher i år som det kan vara, men jul-och nyårshelgerna är alltid speciella och brukar alltid ge ett par roliga matcher. I år har vi dessutom två svenska fans-derbyn att se fram emot då vi möter Mansfield hemma och Pompey borta. Blir det årets största bortafölje?
 
 
 
COME ON YOU DONS!!!
 
 
 
 

Henrik Persson2014-12-02 08:30:00
Author

Fler artiklar om AFC Wimbledon