Stevenage - Charlton
5 - 6

Stevenage - Charlton 1-1 (4-5 efter straffar) (Ligacupen omgång 3)

The Addicks fann även en väg att vinna och straffa sig vidare från Ligacupens tredje omgång. Ett sent kvitteringsmål av Aneke, en straffräddning av Wollacott och ett avgörande från Fraser låg till grund för ytterligare ett avancemang i en synnerligen lyckad cupvecka.

Två cupmatcher i två olika cuper var redan avklarade och nu väntade den tredje i den tredje separata cupen på sex dagar. Denna gång var det Ligacupen och dess tredje omgång som väntade. Det hör inte till vanligheterna för klubben att spela Ligacupen i november men nu gjorde man det för första gången sedan säsongen 2015/16 - det var nämligen senast man befann sig så långt fram i tävlingen. Då åkte man ut mot bittra lokalrivalen Crystal Palace från Premier League (4-1), men denna gång väntade betänkligt lindrigare motstånd i form av Stevenage FC från League Two. Visserligen ett Stevenage som öppnat säsongen starkt och som för tillfället besitter den andra av tre direktuppflyttningsplatser till League One kommande säsong. I spelartruppen finns den utlånade Charltonmittfältaren Alex Gilbey, som dock inte fick delta dagen till ära p.g.a. en hindrande klausul i låneavtalet. I övrigt var det säkerligen skönt för Charlton att det var en förhållandevis kort bortaresa då tätorten är belägen strax norr om huvudstaden. En ort som i mitt medvetande alltid främst kommer förknippas med att Oasis legendariska Knebworthkonserter hölls i närområdet 1996, snarare än fotboll.

Att Charlton inte såg någon vinst i att vaska matchen syntes ganska klart när Ben Garner slängde ut en etablerad startelva. En del spelare saknades absolut men det ligger ett eskalerande skadeläge till grund för. Annars var det en i hög grad ordinarie startelva. Joe Wollacott vaktade målburen och fick från höger Sean Clare, Sam Lavelle, Ryan Inniss och Richard Chin framför sig. Här får Chin räknas som den enda inroterade spelaren på Steven Sessegnons bekostnad, som fick inleda från bänken. Mittfältet utgjorde en fyra med Jesurun Rak-Sakyi och Jack Payne på kanterna, medan George Dobson och Scott Fraser tog hand om de centrala ytorna. Formationen var i utgångspositionerna en 4-4-2 uppställning, men har man Albie Morgan och Jayden Stockley tillsammans som forwards blir det naturligt mer av en 4-4-1-1 då Morgan är en mittfältare och inte en forward. Stockley låg längst fram i lagdelarna.

Matchen
Att Stevenage är ett lag att räkna med i League Two, och möjligtivis i nästa säsongs upplaga av League One, syntes direkt. Hemmalaget hade mycket adrenalin och energi från start och satte full fart för att få Charlton ur balans så tidigt som möjligt. I en enstaka match behöver det inte skilja särskilt mycket mellan lag från League One och Two, och troligtvis är det så redan nu att Stevenage hade gjort ganska bra ifrån sig i dubbelmöten mot nedflyttningskandidaterna i tredjedivisionen. Det brukar vara så att topplagen i en division hade klarat sig bra mot de sämre kanidaterna som befinner sig en hylla upp. Redan under matchens första fem minuter hade Luke Norris i hemmalaget nätkänning och även om han inte lyckades den gången så behövde han bara vänta till minut 22 innan han sköt in 1-0 till Stevenage. En längre och till synes ofarlig boll plockades ner på marken med hjälp av unge Chins armparti och straffen var tydlig. Norris steppade fram och sköt till Wollacotts höger, som i sin tur slängde sig åt sin vänster.

Charlton gjorde sina försök att oroa och lämna ett avtryck i matchen. Främst genom Rak-Sakyi som höll låda på sin kant. Att han kan göra det är definitivt ingen överraskning längre - inte minst för motståndarna. Därav hanterades han ganska bryskt av Stevenageförsvaret som försökte sätta sig i respekt. Sedan var det hemmalaget som hade bäst möjligheter när det gällde ytterligare ett mål, men vi ska vara glada att Jake Taylor inte lyckades med det.

I andra halvlek var det under lång tid inte särskilt mycket som förändrades, och då menar jag matchbild- och resultatmässigt. Stevenage hade länge halvlekens bästa målchans att stå för matchens andra mål och återigen var det ett skott från Jake Taylor som rann precis utanför. Garner gjorde förändringar för att fördela speltiden sett till belastning, men givetvis också för att få in ny energi och spetsa till det. När runt timmen var spelad kom Sessegnon, Kirk, Aneke och Blackett-Taylor in och när kvarten var kvar var det dags för Jake Forster-Caskey att involveras mer på en veckas tid än vad han gjort på hela säsongen.

Det var någonstans här som Charlton vaknade till liv och började göra match av den här utslagsrundan. Nu blev man tunga offensivt och började kännas som ett lag från en högre division i jämförelse med motståndarna. En rörig straffområdessituation med en Inniss-nick i ribbans överkant var det klaraste tecknet på att en kvittering låg i luften. Det blev sedan verklighet när Rak-Sakyi tråcklade sig fram centralt och elegant släppte över till Aneke som fått en ledig yta i djupled till höger. Forwarden tog dock inte tillvara på meterna han hade framför sig utan gjorde handling av situationen och dunkade in 1-1 (86) bakom Aaron Chapman när fyra minuter återstod. Ännu en gång visar sig Anekes effektivitet på relativt avgränsade speltidsminuter. Ibland räcker det att vara tillräckligt bra sista kvarten.

1-1 och oavgjort blev också slutresultatet av ordinarie matchtid men i Ligacupen pratar vi inte om dubbelmötesomspel och förlängningar i 2x15, utan här går vi rakt på straffsparksläggningen. Danny Rose började för hemmalaget och gjorde 1-0, vilket direkt följdes upp av 1-1 från Sean Clare. Så här följdes lagen sedan åt fram tills den sista rundan genom Dean Campbell (2-1), Jake Forster-Caskey (2-2), Dan Sweeney (3-2), Jesurun Rak-Sakyi (3-3), Michael Bostwick (4-3) och Chuks Aneke (4-4). Sedan fulländade Jake Taylor en kväll där siktet uppenbarligen inte var inställt för dennes del. Straffen var dåligt placerad och i "målvaktens höjd". Wollacott slängde sig samtidigt åt rätt håll (sin vänster) och gav Scott Fraser fina förutsättningar att avgöra. Fraser omfamnade situationen och placerade in 4-5, vilket tog Charlton vidare till Ligacupens fjärde omgång. En möjlighet man kanske hade räknat in med tanke på att Charlton reste till den här omgången som favoriter, men att klubben skulle stå som enda Londonlag kvar vid det här stadiet hade nog ingen kunnat gissa någonsin. Hur länge sen det är Charlton tog sig så här långt i tävlingen minns jag inte och jag har än inte hunnit kolla upp det. Oddsen är heller inte från och med nu på klubbens sida att ta sig ytterligare ett steg och därför vore väl en hemmaplansfördel och tuffast möjliga lottning som det roligaste alternativet. Mer Ligacupen är i alla fall att vänta för The Addicks del.

Charlton: Wollacott; Clare, Lavelle, Inniss, Chin (Sessegnon 61); Dobson (Forster-Caskey 76), Fraser, Morgan (Kirk 60); Rak-Sakyi, Stockley (c) (Aneke 60), Payne (Blackett-Taylor 61
Ej använda avbytare: MacGillivray, Elerewe, Henry, Campbell

Stevenage: Chapman, James-Wildin, Clark (Earley 65), Piergianni, Sweeney, Taylor, Norris (Amoo 74), Vancooten, Read (Campbell 84), Bostwick, Rose
Ej använda avbytare: Ashby-Hammond, Reid

Come On You Addicks!!