Summering av året 2020
Säsongen som slutade med en efterlängtad Premier League-titel fick firandet delvis förstört av covid-19, men väntan var äntligen över. Här är några tankar om året 2020.
Årskrönikan som skulle handla om Liverpools efterlängtade ligatitel handlar även mycket om covid-19. Det som inte fanns när utkastet till denna säsong skulle påbörjas. Men ärligt talat, finns det någon årsresumé från 2020 som inte domineras av denna förjävliga virussjukdom som förstör delar av vår värld, som nästan försökte förstöra en Premier League-säsong på sitt upplopp, men misslyckades.
Året 2020 kommer nog för alltid att bli förknippat med allt annat än fotboll. Viruset från en köttmarknad i Kina som lamslog en hel värld fick en hel vårsäsong att kännas som en livstid. Liverpool var redan klara mästare tidigt, och i teorin en bra bit in på säsongen, men inte officiellt. Inget lag skulle under några omständigheter kunna nå ikapp nu.
Ligan tog paus på grund av pandemin och än en gång fick supportrarna magsår över ovissheten. Ryktena spred sig, skulle säsongen ogiltigförklaras eller inte? 30 års väntan var över, Liverpool skulle ju vinna den där ligatiteln man så länge väntat på. Men rent symptomatiskt och typiskt för Liverpool skulle ovissheten äta upp en stor del av glädje man så länge väntat på. Det som skulle ske inför ett fullsatt Anfield blev istället något helt annat. Men oavsett vad – den första ligatiteln sedan 1990 var ett faktum. Inte ens covid-19 kunde stå i vägen för maskineriet.
Visst hade man det på känn under tidigare säsonger. Men samtidigt har man som supporter aldrig velat hoppats på det. Men ända sedan Steven Gerrards hjärtskärande halkning mot Chelsea några säsonger innan, hade man ändå en känsla om att det bara var en fråga om tid. Det bästa hade väl kanske varit om Stevie G fick lyfta bucklan den där säsongen. Nu blev det inte så, men känslorna av att en ligatitel inte skulle vara en omöjlighet längre började växa. Klubben var på väg åt rätt håll, de meningslösa övergångarna hade upphört, de enkla poängtappen började försvinna, men den viktigaste värvningen hade man ännu inte lyckats med. Den stavades Jürgen Klopp.
Klopp ledde in laget på rätt riktning på många olika sätt, och som slutligen skulle bära frukt. Tålamod är en nyckel för Liverpoolsupportrar. Säsongen 18–19 var man en frustrerande poäng från att nå ikapp maskinen Man City, som vann ligan med 98 poäng. Då var det över 25 poäng ner till trean. Det skulle inte gå att inte vinna Premier League en sådan säsong. Liverpool gjorde en bragd, men Citys bragd var en poäng bättre. Men Klopp och hans mannar ville annat. Tålamod.
Säsongen 19–20 började med en förlust mot just Man City i Community Shield. En prövning för självförtroendet när säsongen inleds med en snöplig förlust mot de man helst av allt vill slå en säsong som denna. Liverpool studsar dock tillbaka och tvålar dit Norwich komfortabelt. Och sedan var maskineriet igång. Skillnaden denna säsong mot för tidigare säsonger är alla uddamålssegrar som man tidigare säsonger hade slarvat bort och förlorat. De enkla poäng som man egentligen bara skulle räkna in, räknade man nu in.
Man City utmanade i ligan under en del av säsongen, men släppte sedan taget. Liverpool tågade mot en efterlängtad Premier League-titel. Champions League-titlar och sånt i all ära. För Liverpool är en ligatitel något annat. Klopp skulle bli helig på Merseyside. Och så slog covid-19 till. Det man i början trodde var något enkelt virus som inte skulle påverka oss nämnvärt, en förkylning på sin höjd, drabbade en hel värld. Liverpool var inget undantag. Kanske hade vi supportrar tagit allt för givet och bara räknat in ett enormt firande på Anfield som något man bara kan förvänta sig.
När Liverpool bara skulle rida på framgångsvågen in till ett firande på Anfield blev det istället en fotbolls-lockdown i hela England, i hela världen, och med rykten om att ligor skulle ogiltigförklaras. Mellan mars och juni spelades det ingen fotboll på de brittiska öarna. Knappt heller någon annan stans i världen. För Liverpool och supportrarna var det naturligtvis en fruktansvärd pandemi som inte ska förglömmas. Spelare blev smittade. Familjer blev smittade. Fotbollen kom i andra hand när hundratusentals människor runt om i världen dog i en hemsk sjukdom. Men trots allt detta fanns det ändå en liten ljusglimt i en mörk tunnel. Den efterlängtade Premier League-titeln skulle ju bara giltigförklaras.
Ett tag var det även oklart om Liverpool ens skulle få spela klart säsongen på sin egen hemmaplan. Stadens borgmästare retade upp supportrarna genom att uttala sig om att man minsann inte skulle kunna spela på Anfield, inte ens inför tomma läktare, eftersom det skulle skapa ett stort folkhav utanför arenan istället. Att spela på neutral mark skulle också skapa folksamlingar utanför Anfield, menade han. Det säger lite om Liverpoolsupportrarnas hängivenhet. Inte blev det bättre när han dessutom såg att den enda lösningen på detta var att ogiltigförklara säsongen. Tack och lov fick blev så inte fallet. Supportrarna lovade att fira ligatiteln med förstånd. Allt för att bara få klart den där förbannade säsongen.
Virgil van Dijk har varit majestätisk i försvaret och lyfte hela laget med sin blotta närvaro, för att inte tala om briljanta försvarsinsatser han står för som varvas med millimeterprecisa långbollar som både startar och öppnar upp anfallsspelet på ett unikt sätt. Tyvärr avslutar vi året med en tuff skada på backbjässen som vi kanske mest av allt är i behov av just nu. Alexander-Arnold är den egenfostrade högerbacken som flertalet gånger jämförts med en av världens bästa mittfältare (?) Kevin de Bruyne – vilket säger en aning om scouserns högerdoja. Andy Robertson som aldrig, bokstavligen aldrig, slutade springa och som fick Niklas Holmgrens patenterade röst att nästan vika sig. Jordan Henderson växer för varje säsong, från att ha varit en valpig löpare till att utstråla pondus, aldrig ge upp, vägra förlora och dessutom med ett passningsspel som har samma liknelser som ett årgångsvin. James Milner är alltid James Milner, maskinen som ger lagspelare ett ansikte. Fronttrion med Salah, Mané och Firmino kompletterar varandra på ett magiskt sätt och blir ännu bättre nu med kompletterande värvningar som Diogo Jota.
Coronan fortsätter att härja ännu i skrivande stund. Ingen vet hur länge den kommer att pågå. Ljuset tänds ibland, hoppet väcks om en lösning, spekulationer om vaccin skapar en tro på en bättre morgondag, för att sedan mörkna och skapa en förståelse över att livet kanske består av annat än fotboll alla gånger. Den går inte att trolla bort. Den kommer att ta tid. Den kommer att för alltid finnas där som en stor anekdot i världshistorien. Men det kommer andra, positiva saker också att göra.
Säsongen 19–20 kunde till slut återupptas. Utan publik, utan ett kokande Anfield som inte ville annat än att gratulera sina hjältar, men hellre det än en liga som riskerade att bli ogiltigförklarad, i en säsong med en maktdemonstration från Liverpool som man inte sett på många, många år. En ligatitel är trots allt en ligatitel.
Den 25:e juni 2020 spelades matchen mellan Chelsea och Man City. Chelsea vann med 2–1. Det innebar således att man spelade bort City från någon som helst titelchans. Det var klart. Officiellt.
Den 25:e juni 2020 blev Liverpool äntligen mästare i Premier League igen. Väntans tid var över.
Vi går in i 2021 i ledning. Mot nya titlar!
Gott nytt år alla läsare och supportrar!
