En avkopplande dagen-efter-promenad?
Swansea hade spelat bra de senaste matcherna. Efter en småseg start lyfte man sig och låg inför Leedsmatchen på en acceptabel fjärdeplats. Lagets mål är att gå upp i The Championship, för att lyckas med detta krävs minst sjätteplats. Ettan och tvåan går upp direkt, de övriga kvalar som de flesta redan känner till.
Mot Leeds igår inkasserades en ganska väntad förlust. Bortamatchen mot ett annat (mindre vackert än Swansea) vitt lag är helt klart en av de tuffaste drabbningarna under hela säsongen. Visst hade de varit skönt med tre poäng av både tabellmässiga skäl och de aningen självsäkra Leedsfansen. Nu blev det inte så men det vore faktiskt inte helt överraskande om just dessa lag nyper de två direktplatserna. Säsongen är emellertid lång och det är 39 omgångar kvar. Så att stirra sig blind på statistik redan nu kan rentav vara ödesdigert för hälsan.
Just på grund av detta; att jag kommit alltför nära fotbollen på alla möjliga olika sätt, väckte en enorm lust för en skön promenad med fröken T. i Stockholms vackra höstväder. Det var lagom långt, lagom varmt och sällskapet givetvis förträffligt. Efter halvannan kilometer nådde vi Tantolundens koloniområde nere vid vattnet. Där kom en och annan joggare, någon cyklist och andra lyckliga (eller kanske olyckliga?) par. När vi sedan fick syn på några vita fåglar vid strandkanten var det givetvis svårt att hålla sig för skratt: mitt av något ironisk karaktär. De vita vackra tycks förfölja mig var jag än går. Ha en härlig söndag!
På Tantolundens golv av gräs under blad & gren, som Lundell sjunger.