Swanseakrönika del I: Den gyllene linjen
Detta är del ett i en krönikeserie över några av Swanseas "vattenbärare", spelare som i hög grad bidragit till Swanseas hittills fantastiska säsong. Anders Persson skriver här om Swanseas tremannamittfält som dominerat så mycket på framförallt hemmaplan.
En stor del av Swanseas framgång i år kan tillskrivas det centrala mittfältet. Detta centrala mittfält har oftast bestått av Leon Britton, Darren Pratley och Ferrie Bodde. Dessa har fungerat som spelfördelare för offensiven samtidigt som de gett försvaret understöd. Men vilka är då dessa spelare?
Britton har varit i klubben längst och kom redan till klubben som tjugoåring på lån från West Ham. Därmed är det bara Kris O’Leary som varit i klubben längre. Hans karriär började i Arsenal, men som sextonåring såldes han för 400 000 pund till West Ham vilket då var rekord för en sextonåring. 2003 skrev han på permanent och han har varit en viktig spelare ända sen dess.
Han är både snabb och teknisk och har varit framgångsrik både i centrala mittfältet och till höger i Swansea. Snabbt blev han fansens favorit för sitt uppoffrande spel och sin bländande teknik. Förra säsongen kan ha varit hans bästa, och han blev vald till bland annat årets spelare av fansen. Brittons svaghet är kanske att han är alltför osjälvisk. Han gör få mål då han hellre verkar vilja passa bollen.
I år har han fått ta steget in från högerkanten till att främst spela central mittfältare i Martinez femmannamittfält. Han har spelat 24 matcher och gjort sex inhopp. Med lånet av Paul Anderson fick han konkurrens på högerkanten och det verkar som att Britton blir andrahandsvalet när Swansea bara har fyra spelare i mittfältet.
.jpg)
Pratley kom från Fulham 2006, och var ex-managern Kenny Jacketts första köp som ny manager för Swansea. Även Pratley kom ursprungligen från Arsenal innan han fortsatte sin utveckling i Fulhams ungdomslag. Pratley fick tidigt ta ansvar som kapten för Fulhams reservlag. Som 19-åring fick han göra sin debut i Fulhams a-lag 2003, men då han fick lite speltid lånades han ut till Brentford säsongen 2005/2006 där han spelade vid 45 tillfällen. Pratley köptes av Swansea för 100 000 pund, vilket i backspegeln kan ses som ett fynd med tanke på hur mycket han har gett för Swanseas spel. När Monk blev skadad fick han ta över kaptensbilden, men säsongen slutade tyvärr olyckligt för Pratley när han fick en axelskada.
I år har han blivit en viktig kugge i det centrala mittfältet där han tar en mer defensiv roll, vilket gör att Britton och Bodde kan anfalla. Problemet för Pratley är att han är lite ovårdad i tacklingarna, vilket har gjort att han drar på sig många gula kort. Efter ungefär halva säsongen har han redan dragit på sig 10 gula, vilket har gjort att han har varit avstängd ett antal matcher. Förhoppningsvis kommer denna aspekt förbättras med tiden, då Pratley antagligen kommer att fortsätta att vara viktig för Swansea.
.jpg)
Bodde värvades under sommaren från ADO Den Haag för den låga summan av 70 000 pund. Återigen ett fynd, om man ser på hans kvalitéer. Han har snabbt blivit Swanseas playmaker, och hans hårda skott har resulterat i ett par mål under säsongen. Av många kallas han Hollands motsvarighet till Roy Keane, och precis som Keane har han fått ett visst rykte som hetlevrad. Kanske inte allt för konstigt då han har dragit på sig två röda kort. Det första för en skallning, det andra för en tackling under hemmamatchen mot Leeds. Dock hävdar han själv att allt blivit uppförstorat.
Enligt Martinez så är Bodde den kanske viktigaste spelaren för Swanseas mål att gå upp en division, och han har redan uppmärksammats av flera klubbar högre upp (bland annat två Premier League-klubbar). Att klättra i ligasystemet är också Boddes mål, hans första mål är enligt holländska tidningen ”Voetbal International” att föra upp Swansea till The Championship. Hans framtid är sedan inte kristallklar. Bodde vill själv spela i en så bra liga som möjligt, men han har samtidigt ett liv utanför fotbollsplanen. Då han helst vill att hans barn ska växa upp i Holland är det inte omöjligt att han flyttar tillbaka till Holland om ett par år. Än så länge trivs han dock i Swansea och han gillar främst den härliga stämningen i truppen där alla kämpar för att Swansea ska vinna, något som också visar sig på plan.
