Swansea - Blackburn3 - 1
Matchrapport: Swansea - Blackburn 3-1
Efter bra spel men skral poängskörd ville Swansea bra gärna ta tre poäng mot Blackburn. I halvtid såg det dystert ut med underläge 0-1, men Swansea gör en grym upphämtning och vinner matchen.
Swansea - Blackburn 3-1
0-1 Charlie Mulgrew, straff
1-1 Jay Fulton / självmål Blackburn-keepern
2-1 Connor Roberts
3-1 Bersant Celina
Swansea (4-5-1/4-3-3): Nordfeldt - Olsson (Fulton '46), CCV, VDH, Naughton - James, Grimes, Celina, Carroll (Fer '46), Roberts - McBurnie (CBR '87)
Blackburn 4-5-1: Äh, jag orkar inte leta upp den.
Med bara en vinst på de sju senaste matcherna var det onekligen lite magont i görningen inför matchen mot formstarka Blackburn.
Första halvlek
Jag kunde inte se första halvlek, men av allt att döma missade jag inget viktigt ändå. Det skar ändå till i bröstet när jag såg att Charlie Mulgrew gjort 0-1 för Swansea, kombinerat med kommentarer om hur dåliga vi såg ut. Men Swansea har i nära nog alla matcher lyft sig efter Potters halvtidsjusteringar. Gudskelov visade det sig vara fallet även denna gång. För att vända på steken bytte Potter ut Olsson och Carroll mot Fulton och Fer, alltså en lite mer fysisk prägel.
Andra halvlek
Visst syntes det i början av andra halvlek att självförtroendet inte är på topp. Desperata nästan korkade avslut, slarviga passningar och spelare som försökte ta mer än ansvar för sig själva än för laget. Men så börjar man sakteliga arbeta in sig i matchen.
Halvchanser börjar skapas, och när Fulton i den 64:e minuten drar på ett nej-snälla-skjut-inte-skott som träffar kryssribban och sedan målvakten Raya och rullar in i mål känns det otroligt förlösande: äntligen sitter den förbannade bolljäveln. Swansea får ny energi och som med många unga lag pendlar självförtroendenivån väldeliga. Plötsligt är allt möjligt.
Bara fyra minuter senare vandrar Daniel James, återigen briljant, genom mittfältet och hittar en djupledsboll till Connor Roberts och högerbacken visar återigen prov på sin målfarlighet och sätter dit tvåan. Efter det andra målet är det inget snack: Swansea dominerar fullständigt och Blackburn får inte en syl i vädret och det är bud på fler mål. Med fem minuter kvar sätter också Celina det avgörande 3-1-målet.
Spelarbedömningar
Lite haltande idag eftersom att jag inte såg första halvlek, men baserat på andra:
Nordfeldt var bra i målet, en knepig passning in i mittplan men några halvbra räddningar och överlag bra med fötterna. Skönt för honom att få vinna, många har ropat på Erwin Mulders återkomst.
I backlinjen vilade Joe Rodon men Cameron Carters-Vickers har redan visat sig vara en fullduglig Championship-mittback och Mike van der Hoorn var i vanlig ordning både fysiskt framträdande och duktig med bollen. Till vänster spelade Grimes efter att Olsson gått ut i halvtid och han gjorde det med den äran även om det uppstod luckor på hans kant ett par gånger. Kyle Naughton är stabil.
Jay Fulton har i säsongsinledningen gått från att vara "hur fan kan han platsa i Swansea" till "fast han har ju rätt bra fysik" till "mannens psyke är ett unikum". Vi har sett det i ett antal pressade lägen den här säsongen, att Fulton kommer in och visar sig modig och respektlös. Han vinner närkamper och trots att han verkligen inte är någon Ronaldo testar han avslut - och i dag gör han ett mycket viktigt mål rent psykologiskt.
Leroy Fer spelar tuffare i Championship än i Premier League och det är bra det. I dag kommer han in och styr och ställer på mitten, vilket han inte lyckades med mot Aston Villa. En bra insats från lagkaptenen som trots att övriga herrar imponerat alltjämt är lagets klart bäste innermittfältare. Celina är i vanlig ordning kreativ och teknisk som få och idag får han också göra ett mål i en icke-förlustmatch. Kombinerandet med McBurnie sitter inte riktigt men samspelet med yttrarna är utmärt.
Vad gäller yttrarna hittar vi dagens högpresterare där. Ynglingarna tillika egna produkterna Daniel James till vänster och Connor Roberts till höger står i dag för mycket bra insatser. Roberts hittar återigen till målchanser, i dag blev det också ett mål, och Daniel James tråcklar sig gång på gång på gång förbi vilken motspelare som helst. Hittills har det inte resulterat i mycket - men i dag blev det en väldigt vacker framspelning till Roberts mål. Här är Potter hittat två hundramiljonersvärvningar i reservlaget.
Oli McBurnie har det lite jobbigt, det märks att målen uteblivit, men samtidigt är han bra på att hålla i bollen och drar alltid på sig markering från 2-3 spelare vilket gör livet enklare för alla andra. Lite som Alhaji Gero som Potter hade i ÖFK. En ganska bra insats av Oli, men visst hade det varit trevligt om Bony kunde komma och avlasta honom.
Matchens tre bästa
1. Daniel James
Det har under säsongens första tredjedel varit mycket snack om Roberts och Rodon och deras prestationer. Båda har en stor framtid. Men James är någonting extra, en ytter skolad enligt modern modell med extremt bra teknik och fart. Potter menar att James, bara 20, inte är redo rent fysiskt att starta tre matcher i veckan och det är synd, för han framstår alltmer som vår bäste "naturlige" ytter.
2. Connor Roberts
Har varit lagets kontinuerligt räknat bäste spelare i säsongsinledningen och även om jag fortfarande tror på honom som högerback i framtiden gör han det också mycket bra som högerytter med sitt ständiga löpande i båda riktningarna och med ett överraskande lugn i sitt övriga spel.
3. Jay Fulton
När saker är på väg åt helvete, då byter man antingen in eller ut Fulton. I dag är en sådan dag där han kommer in och i en svår stund visar på mod och bestämdhet. 24-åringen som gjorde 22 matcher (oftast mindre bra) på fem säsonger för Swansea i Premier League har visat att i Championship är han en viktig tillgång.